Unga föräldrar

Jag var 20. Hade ett timjobb med dålig lön och saknade gymnasieutbildning. Min man (då pojkvän) hade en okej lön men i en väldigt osäker arbetsmarknad. Jag bodde i en liten tvåa, han på hotell(!).

Vi gjorde följande:

Jag sa upp mig och skrev in mig på komvux samma dag som jag "plussade" - dels för att studiemedlet var en relativt säker inkomst, även om den var lite lägre, och dels för att kunna läsa vidare och skaffa mig ett jobb med en skaplig lön i framtiden. 

Vi tog våra sparpengar och köpte en lägenhet med låg boendekostnad. Detta var för 10 år sedan, så förutsättningarna var lite annorlunda då. Hade läget sett ut som idag hade vi nog fått ta en mindre hyreslägenhet i ett sämre område, men det hade säkert också funkat.

Han jobbade så mycket han kunde och vi amorterade på bostaden.

Ganska snart efter att barnet föddes blev han arbetslös. Vi klarade oss rätt okej på barnbidrag + bostadsbidrag + mitt CSN tack vare våra låga utgifter, och vi vågade till och med skaffa ett till barn under tiden. Nu 10 år senare är jag färdigutbildad och han har bytt yrkesbana och har ett fast jobb som han trivs med.