Behöver råd i egenskap av förälder till ett barn som mobbar
Jag tycker synd om pojken som inte är skolan, tro inget annat. Jag har inget emot honom, däremot har jag inget till övers för föräldrarna. Längre. Vi hade gärna träffat dem och suttit ner med dem och skolan för att lösa situationen men när de inte ens vill medverka blir det svårt. Istället springer de till soc och polisen.
Jag står verkligen inte bakom min dotters beteende, vi pratar, pratar och pratar om hur man är en bra vän, hur man gör när man blir arg och vi försöker få henne att sätta sig in i hans situation.
Och som sagt, denna pojken har varit mycket hemma hos oss och lekt och då har det inte varit en enda fnurra.
Nu vet jag ju inte hur skolan jobbar och agerar med det facto att ett barn är hemma för att han inte känner sig trygg i skolan. Här känner jag att vi måste backa, då det genom deras agerande (anmälningar) visar starkt att de inte vill ha med oss att göra.
Kontentan: ni verkar ha gjort det ni kunnat just nu, och att bara vara beredda att bidra med stöd/att dottern kan prata med pojken om det skulle vara aktuellt senare äe vad ni kan göra. Synd om pojken, men det finns personer /aktörer i samhället som ska hjälpa, även när situationen kanske inleddes som mobbning eller en konflikt från en person till en annan.
Hoppas det löser sig!