• susu1

    2,5 åring som slåss

    Hej alla, jag behöver lite erfarenheter från er.

    Vi har en underbar, väldigt aktiv, glad, bestämd, tydlig, hoppig 2,5 åring som faktiskt nästan alltid är glad och som vi inte har haft så många konflikter med. Barnet har vart såpass tydlig i sitt sätt sedan tidig ålder så vi har heller inte vart med om så mycket ?trots? förutom enstaka gånger vid påtagning av kläder eller blöjbyten. Dock har barnet vart sen i språket (men ändå tydlig i kroppsspråk, gester, ljud, mimik etc) och började säga basord som ?mamma, pappa mm vid ca 2,3 års ålder.

    Barnet började förskolan vid 1,5 och inskolning gick bra, och förskolan är en plats som alltid är rolig att lämna till. Dock så har barnet sedan den började nästa alltid puttats. Puttandet har kommit och gått men har alltid ändå vart där i vissa situationer, kanske mest vid trötthet eller vid situationer där barnet inte orkar. Vid två tillfällen har jag vart nere på ?stan? där vi träffat andra barn som sagt ?de barnet puttas hela tiden? och jag får så ont i hjärtat. Varför tror ni att barnet puttas? Jag vill inte att barnet ska fastna i en spiral där resultatet blir att andra får ont, tar avstånd eller där barnet inte kan knyta goda kontakter etc.

    Vi har vart i kontakt med förskolan och förskolan ser inget ?mönster? i beteendet. Alltså, de ser ingen utlösande faktor utan de sker bara plötsligt. Men de sa även att de ser att barnet har empati och ?förstår? när denne gjort fel.

    Språket kan ju vara en del i att puttandet håller på, men vad har ni för erfarenheter? Ni som haft barn som annars bara allt går så bra med, men som puttas med andra barn, hur har de blivit senare i åldern? Har puttandet avtagit eller försvunnit, eller har de fortsatt upp i åldern?

    Tacksam för erfarenheter från er.

    Med vänlig hälsning

  • Svar på tråden 2,5 åring som slåss
  • susu1

    Åh tack för svar!

    Ja de är verkligen inte roligt de där. Men pedagogerna sa samtidigt att jag inte kan ta ansvar för de som sker på förskolan utan de är deras ansvar :/ men jag vill ju att de ska upphöra. Helst igår.

    Skönt att han fick komma till sin rätt din son.

    Med vänlig hälsning

  • susu1

    Tack snälla för ditt svar.

    De var så pedagogen svarade, att de inte ser något som helst samband utan de bara sker, enligt denne, bara plötsligt. De kan ju vara ett *osynligt* samband som du antyder på, att kommunikationen inte finns och då upplever barnet sig utanför och börjar puttas, de är en möjlighet. En sak som pedagogen uttryckte var att barnet puttar på de barn som barnet vet att denne får en reaktion av....? Antar att pedagogen menade barn som kanske har lätt för gråt, ilska, reaktion etc etc.

    När vi leker med andra privat går leken med andra barn oftast bra, jag kan däremot se att när mitt barn börjar tröttna (alltså är trött eller trött på situationen av olika anledningar) eller när barnet blir exalterat att de kan ske puttande. Däremot finns de en skillnad när barnet leker med vissa barn.... äldre barn händer de oerhört sällan med (äldre barn älskar barnet att befinna dig med), väldigt små barn sker inte puttande men barn som är dryga månader yngre sker de mest med, de vi kan se.

    Jag är tacksam att du tog dig tid att tänka kring min fråga. De värmer att de finns så vänliga människor omkring.

    Med vänlig hälsning


    zebrans skrev 2018-12-22 13:06:03 följande:

    Jag jobbar på en förskola och kan uppleva samma som föregående talare - att barnet börjar slåss/puttas för att det finns en oro. I många fall är det ju att denne inte får lov att vara med de andra barnen och leka - och därför tar vid detta beteende.

    Ett annat är just språket, när något händer som barnet i fråga inte tycker om (och inte kan tala sig till det) sker det via kroppsspråket istället. 

    Märker pedagogerna verkligen inget samband med puttning och tillfälle? 

    Ett alternativ är att du är med en dag i förskolan (om risken inte finns att barnet bara håller sig nära dig) för att kolla hur allt fungerar. 

    Det är svårt om barnet inte kommunicerar med er hemma. Men ni kanske kan fråga (ledande, men inte FÖR ledande frågor) om hur det är på förskolan. "Är något barn dumt?" "Får du vara med och leka?" "Vad brukar ni leka med?" Där barnet kan svara med lättare fraser.

    Hoppas det löser sig!


  • susu1

    Tack snälla för att du tog dig tiden att svara, verkligen snällt av dig.

    Känner igen den känslan du beskriver, att man oroar sig. Samma med de språkliga kring mitt barn, babblar på som om de inte fanns en morgondag, de sista veckan har språket tagit ett snabbt kliv men de är fortfarande lite otydligt, men de är mer tydliga ord nu än bara kvitter.

    Ja jag vill ju verkligen att detta ska avta, att barnet ska känna att man kan vara med andra utan att puttas :/ jag litar ju på att förskolan gör de som de kan, men eftersom inget förändras så blir de sån oro för oss.

    Med vänlig hälsning


    LittleSunshine84 skrev 2018-12-22 17:10:51 följande:

    Har en tvåårig pojke hemma som även han puttas på dagis, han är även lite sen med språket. Eller sen och sen, han pratar och babblar på, han har sitt språk men det är inget man förstår. Han säger annars mamma, pappa, mjau =kisse, bilar, äta (mkt sällan) och boll. Sen är det mest indiskt babbel.

    På dagis försöker dom arbeta proaktivt och undvika situationerna. Han började med det här beteendet efter att ha blivit väldigt pressat av ett annat barn där han inte kom undan och det barnet var väldigt på. Tillslut ledsnade han och började putta barnet.

    Jag har tyvärr inga råd. Jag tyckte att det var oerhört jobbigt när det började och ville inte träffa kompis barn på länge. Men det har lugnat sig hemma jätte mkt. Men på dagis händer det några gånger i veckan.


  • susu1

    Tack snälla för ditt svar och att du tog dig tid att svara.

    Alltså ibland verkar det som att de sker väldigt frekvent, speciellt när barnet har en *lite jobbig dag* (trött, hungrig, i början på att bli sjuk) och tyvärr har det väl gått så långt att exemplet med barnet vi mötte på stan till och med uttryckte att mitt barn puttas ofta... så de känns som de redan gått för långt :( är så orolig dels så för de andra barnens känsla när mitt barn gör så, men även att mitt barn ska bli den där som andra ryggar tillbaka för - även om de inte händer något tokigt mellan barnen.

    Med vänlig hälsning


    Bleha skrev 2018-12-22 17:18:25 följande:

    Jag jobbar på förskola och det är inte ovanligt att barn i den åldern slåss eller puttas. Så länge det inte sker hela tiden så att de andra barnen håller sig undan. Ibland finns det en anledning ibland verkar det ske helt utan anledning.

    I lite högre åldrar slåss nästan ingen utav barnen längre.

    Fortsätt att markera när det händer och håll er uppdaterade med förskolan om hur det går. Språket kan definitivt ha med saken att göra då barnet möjligtvis saknar tillräckliga medel att kommunicera med andra barn och då tar till metoder som att puttas.


Svar på tråden 2,5 åring som slåss