Inlägg från: Jojjans |Visa alla inlägg
  • Jojjans

    Bf September 2019

    Tösen01 skrev 2019-01-20 14:12:49 följande:

    Jag kan uppleva att jag varannan dag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Mina gravsympton kommer verkligen och går. I fredags hade jag en enorm växtvärk och det stack i brösten till och från. Igår likaså, men idag känner jag typ nada? Lite växtvärk men inget mer. Innan jag plussa så mådde jag superilla, men idag är det bara ett lätt illamående på morgonen. Är nojig över MA eller MF, ju mer jag läser desto mer övertygad är jag att mina symptom avtar pga det. Dock, "peppar peppar" blöder jag inget, inte ens en brun flytning eller liknande. Men det behöver ju inte betyda att allt är frid och fröjd tyvärr. Den enda skillnaden är att jag är mer känslosam och pms:ig i humöret och trött. Vaknade nyss efter någon timmes sömn. Ni som varit gravida förut, brukar symptomen komma och gå? Jag är i v 5+6 bara, så ingen ide för VUL än....


    Jagkänner igen mig, så himla svårt att våga tro att det kommer gå bra. Varje gång jag känner en flytning måste jag gå och kolla att det inte är blod. Klämmer konstant på mina bröstvårtor för att försäkra mig om att dom fortfarande än ömma osv. Har inte jättestarka symptom, men dom jag har kommer och går verkligen, ända sen bim har det varit så.
  • Jojjans
    Anonym (chockad!) skrev 2019-01-20 14:31:58 följande:

    Är det fulla veckor vi pratar om då? Alltså 6+0 eller är det v 6 som i 5+0?


    Vecka 6 är 5+0-5+6. Hjärtat ska börja slå ca 23 dagar efter äl, alltså på 5+2. Men jag vill verkligen inte hävda att detta är vetenskapligt bevisat. Mest handlar det väl om en rädsla just eftersom jag själv nyligen fick ett missfall på 5+3 och det skulle vara skönt att komma förbi vecka 6 helt enkelt.
  • Jojjans
    Jsv17 skrev 2019-01-20 16:05:32 följande:

    Det finns det faktiskt

    www.blimamma.se/grupper/t/3328

    www.google.se/amp/s/niomanader.se/missfall/amp/

    Den första är en tolkning av 4 studier, så inte en studie, men det sa läkaren till mig efter mitt ma också att de flesta missfall, även om de inte blöder ut förrän senare (MA) sker innan 7+0 sedan är det fortfarande en förhöjd risk fram till 12+0, men enligt honom iaf, så vet man ju oftast inte när de graviditeterna avstannade men ju längre man går desto tryggare är det. Jag ser på det så att risken minskar för varje dag som går, trots att jag haft ett sent ma, för att jag haft ett ökar ju inte risken för ett till liksom utan riskerna är ju lika fördelade på mig med


    Jag brukar också kolla på en skärmdump jag har på hemmagjort FL-statistik, där alla personer i en tråd själva la in när dom fått missfall. Alltså inte så vetenskapligt, men stämmer ändå hyfsat med faktan i dina länkar. Lyckas tyvärr inte hitta tråden så kan inte länka...

  • Jojjans
    Jsv17 skrev 2019-01-20 18:32:52 följande:

    Tycker det där stämmer väldigt bra med vad jag hört också, att just när hjärtat börjat slå v.6 är en väldigt kritisk tidpunkt, och det är där det allra oftast går fel, även att det är en lite liten peak i v.9 det är då moderkakan ska ta över näringstillförseln vilket också är en kritisk del. Runt om i vänskapskretsen så har de allra flesta av oss som haft MF, har 80% varit i v.6, jag står för ett sent och även en kompis till som fick i v.8.

    Jag vet att man säger v.12, men det finns en anledning till att jag bokat nipt och vul i v.11, då jag själv känner att har man sett ett friskt normal stort foster efter 10+0 så är risken lika liten som efter 12+0, men det är ju inget jag fått nånstans ifrån utan bara min egen sammanställning av allt man läst och hört


    Ja precis. Sen om man får missfall är det ju alltid omöjligt att veta i vilken vecka det egentligen gick snett, har man inte gjort vul så vet man ju inte. Men v.6 och sen v.8 är vanligast omkring mig.
  • Jojjans
    Frkhallon skrev 2019-01-20 19:54:01 följande:

    menar VARFÖR SKRIVER DEM PÅ FLASKAN ATT DET ÄR ALKOHOLFRITT när det typ kan innehålla lite? Så irriterande. Lyckades inte hitta någon halt på denna. Kopperbergs alkoholfria om vi har någon expert här?


    Som jag förstått det innehåller sånt som heter alkoholfritt så lite alkohol att det inte ska vara någon fara. En del dunstar även bort och resten är så minimalt. Vissa dricker dessa helt obrytt, och andra är väldigt restriktiva. Enligt många så kan tex juice och olika syrade produkter (fil, yoghur osv) innehålla minimal mängder också.

    Jag gillar god öl och köper oftast dem med 0.0%, men ibland unnar jag mig dom som är 0.4 eller 0.5. Men då bara en på en kväll. Men tror verkligen inte du ska behöva vara orolig! Tänk på alla som dricker innan dom vet att dom är gravida. Det är garanterat inte det som avgör om det bara hänt en gång!
  • Jojjans
    September89 skrev 2019-01-21 12:35:15 följande:

    Haha jag känner igen mig! Är inte arg men har nära till gråt. Jag gråter nästan aldrig i vanliga fall så på ett sätt gillar jag ändå att ?vara i kontakt med mina känslor? och kunna tillåta mig att känna mig ledsen och gråta även om det inte handlar om något stort liksom. Haha!

    När jag väntade min yngsta dotter var jag jättearg dock. Minns att jag skrek på hennes pappa för att han föreslog att vi skulle laga korv och mos hemma istället för att köpa på sibylla. Blev vrålarg för han borde ju fattat att det var äckligt?! Hahaha. Stackarn. Som tur var så varade inte det humöret så länge och jag var duktig på att be om ursäkt eftersom jag själv insåg att jag betedde mig orimligt. Han var nog dock ganska förbryllad då jag aldrig hade haft några humörsvängningar vid mens eller pms innan.


    Så otroligt intressant hur olika det kan vara. Jag har lidit av ganska kraftig pms, har i perioder ätit antidepressiva för att jag mått så dåligt. Men som gravid har jag blivit lugnare och mindre ledsen. Jag tror att det är svängningarna mellan olika hormoner som är jobbigt flr mig, mer än mängden hormoner. Verkar bli stabil av att konstant ha höga nivåer i kroppen. Är dock lite grinigares än vanligt eftersom jag är så oerhört trött, har ingen extra energi alls.
  • Jojjans
    Spader10 skrev 2019-01-21 10:45:25 följande:

    Det är magiskt.......idag har jag och sambon sett ett litet tickande hjärta i v 7+0 och storleken på "Lilla Ärtan" stämde med tiden. Beträffande mitt "skryt" i tidigare inlägg om att jag mår så bra har jag fått ångra det nu. Jag kräks inte men mår ständigt illa och måste småäta hela tiden för att lite minska suget i magen. Provar nu seaband men är osäker på om jag känner någon direkt effekt. Fast vem vet.....tar jag av banden kanske jag mår ännu mer illa.


    Å så magiskt! Vilken lättnad det måste vara att ha sett att allt ser bra ut?
  • Jojjans
    Anonym (chockad!) skrev 2019-01-21 18:48:59 följande:

    Räknar ner. Har äntligen passerat till v 7 (v 6+1 idag). Nästa milstolpe för mig är om 2 v. Både att passera till v 9 (v 8+0) men också att vi ska på VUL v 8+1!!! Det känns skönt att ha något att ta på.

    Det svåra tycker jag är nu att planera framöver när man inte vet hur det kommer gå med graviditeten när man är så tidigt inne i den.

    Vi kommer snart behöva lägga in om sommarsemester och jag vill ha på två helt olika sätt om jag är gravid eller inte! :( Men man får väl ta det som det kommer. Hoppas att vi inte ska lägga in om semester innan jag gjort vul. Då känns det ju lite säkrare i alla fall.

    Nästa milstolpe lärde jag mig ju är runt v 8-9 då organen bildas..Sedan är ju den klassiska v 12 nästa gräns.

    Nån mer som gör såhär med olika "delmål" för att orka vänta ut oron?

     

    Mina symtom har blivit värre och har tänkt att det är positivt men då kommer negativa helga in och säger att "ja men vid ett MA så fortsätter kroppen som vanligt..." okej,... så inget lugn i det heller! HAHA 

    Jag är alltid en positiv människa annars men med graviditeter är jag exceptionellt negativ, säkert för att jag inte ska bli ledsen om nåt händer!


    Jag gör preciiiiiis som du! Jag ligger drygt en vecka efter dig, 4+5 idag. Mitt första delmål är på lördag, 5+3, då jag fick missfall förra månaden, och därefter att komma in i vecka 7. Nästa mål är som dig vecka 9 då även jag har mitt vul.

    Jag mår så bra av delmål att jag satt upp en rutin av att ta ett gravtest var 3e dag för att se att det ökar som det ska. För att stå ut tiden fram till vul :)

    Jag känner mig orolig hela tiden så fort jag tänker efter, men har lovat mig själv att njuta (så länge det varar) för det blir verkligen inte lättare vid MF/MA för att man var orolig hela tiden. Jag vill våga hoppas, lyssnar på förlossningspoddar, tittar på barnkläder och drömmer mig bort. :)
  • Jojjans
    September89 skrev 2019-01-21 19:13:17 följande:

    Hur gör alla för att få tidiga ultraljud? Jag har bara fått göra rutinultraljud i mina tidigare graviditeter men den här förstår jag inte ens hur den blev till då vi inte ens låg när jag trodde att jag hade ägglossning :P så vill gärna ha lite tydligare hur långt gången jag är och såklart se att något lever där inne. Jag ska på inskrivning 6/2 och kommer vara i vecka 10-11 då. Är det då man ber om ultraljud? Får man göra det utan egentlig orsak?


    För min del handlar det om först ett mycket sent missfall och några månader senare ett tidigt missfall, som jag nu blivit gravid direkt efter. Det är alltså inget knep som jag önskar någon annan att behöva använda sig av...

    I min första grav (som slutade i sent missfall) fick jag bekosta vul själv.
  • Jojjans
    September89 skrev 2019-01-21 20:34:35 följande:

    Beklagar anledningen till att du fått tidigt ul!

    Menade inte att jag ville ha knep utan fick bara känslan att ?alla? gör tidiga ultraljud. Förstår självklart att man får göra det om man har en historik av missfall eller andra tråkigheter!


    Förstår att du inte menade så, men märker ofta hur folk blir avundsjuka att man fick det, tills dom hör anledningen. Som jag förstått det så är det i stort sett omöjligt att få det om man inte garn en specifik anledning. Sen är väl osäker graviditetslängd en av de vanligaste anledningarna, har du pratat med din bm om det?
Svar på tråden Bf September 2019