• Anonym (Anonym)

    Gått isär, lång historia

    Min historia


    Jag och min sambo hade varit tillsammans 7.5 år, dotter på 4.5 år och bor i villa.


    Det började för 2 veckor sedan, söndagen, min sambo tog upp med mig att hon ville gå isär, vi har löst pratat om det under 2 år att vi haft vissa problem och att vi blivit väldigt olika och dragit åt olika håll. Så just den biten var inga större problem, visst lite chock och så blev det ju ändå.


    Men jag passade på att fråga om hon träffat någon annan, och hon sa ?nej det har jag inte, men jag har fått upp ögonen för en på mitt nya jobb? som hon jobbat på ca 3 månader.


    Det stack ju såklart lite i ögonen, och blev endel frågetecken, men man kan ju inte påverka känslorna och intresset så mycket, kommer det så gör det ju, men det är mer hur man ?hanterar det? som blivit ett problem.


    Och jag frågade om dom setts något, dom möttes första gången utanför jobbet 1 vecka innan hon meddelande mig, på en julfest. Och sedan hade dom tagit en lunch innan jobbet, men då fanns inget intresse alls, och sen en fika, då fanns lite intresse.


    Hon åkte också och träffade honom 2h samma dag, innan hon meddelade mig att vi skulle gå isär.


    Jag funderade mycket över detta och kom fram till att jag tyckte att det var respektlös, hänsynslöst, empati löst att hon träffar honom privat fast vi precis gjort slut, vi bor fortfarande ihop och är sambos, och kommer vara det ett bra tag till, tills hon fått lägenhet.


    Hon menar på att hon inte tycker att hon gör så mycket fel, eftersom att hon varit inställd på att gå isär ända sedan sommaren, ca 6månader kanske mer. Och mentalt tagit beslutet i sitt huvud sen 2 månader tillbaka.


    Jag menar på att det inte spelar någon roll för mig, eftersom att jag precis fått veta och börjar processen nu. Och att det är mina känslor det handlar om också.


    Och hon har lite ångest för att hon inte tog beslutet redan i somras, för då hade hon ?Aldrig varit mottaglig för att få upp ögonen för någon annan? och allt hade varit så mycket lättare.


    Vilket jag köper och förstår.


    Jag förbjöd henne i alla fall att träffa honom privat på 1månad lr tills hon eventuellt flyttat.


    Detta fungerade inte, då jag dagen därpå kom ner i vårat andra sovrum i källaren där hon nu sover sen vi gick siär, och hörde att hon pratade i telefonen med snubben, jag är ingen som tjuvlyssnar lr så i vanliga fall, jag trodde hon hört mig för jag väsnades osv på vägen ner. Så jag tänkte först att jag väntar med att gå in så jag inte stör i samtalet, innan jag visste vem hon pratade med.


    Jag blev stående ca 20 min, samtalet bevisade att hon inte ?Varit otrogen? lr gjort något alls fysisk med honom ännu, detta kanske var 4 dagar efter göra slut samtalet.


    Dock sa hon ?Jag orkar inte bry mig längre, jag träffar dig senare idag?


    Så jag lackade ju ur som fan när samtalet var slut, och frågade hur fan hon kunde ljuga för mig, då det aldrig hänt innan, och jag aldrig kunde tro att hon skulle kunnat det, då hon var extremt noga med att prata om tillit och lögner i början när vi dejtade pga saker som hänt i hennes gamla förhållande.


    Och hon sa att hon enbart ljög för att ?jag mår bättre av att inte veta, och att hon var rädd att jag skulle bryta ihop helt lr liknande? Och att dom ändå inte gör något fysiskt. Bara lär känna varandra.


    Så vi kom fram till att hon aldrig skulle ljuga mer, var ärlig istället fast det kanske sårar mera, att jag verkligen ville ha ärligheten ändå.


    ?Jag sa en gång är ingen gång men gör aldrig om det, om vi skall fungera med varannan vecka med barn? Jag trodde verkligen att det gått in och fortsatte lita på henne.


    Och vi kom fram till att hon fick besluta själv om dom klarar att vänta lr skall ses, hon valde ses, sen kom vi fram till att 1 dag i veckan får räcka.


    Ett par dagar efter detta, dagen efter julafton, som vi firade ihop med hennes släkt och barn o allt, så åkte hon ?hem till en kompis? på kvällen och sov borta. Då hade hon bland annat åkt till han, men sa att dom inte ?sov ihop? jag vet inte?


    Jag ringde henne på juldagen och bad om lösenordet till hennes dator för att jag skulle föra över bilder från systemkameran till den, för hon har minneskortsläsare i den, vilket jag regelbundet gör.


    Hon tvekade först, och sa sen ?Okey men läsa inte mina sms? jag frågade vadå sms, dom är ju i din telefon, och hon sa ?Det är synkat till datorn? jag loggade in och det var massa rutor öppna, jag skulle verkligen bara föra över bilderna, men fick en sån dålig magkänsla just för hon nämnde just det med sms. Sen blev det så att jag såg först att sista smset mellan dom var på julafton, att hon skulle komma till han på kvällen / natten, då kunde jag inte låta bli att läsa alla, och det visade sig att hon ljugit för mig en andra gång. Jag blev skitförbannad och ringde och bad henne komma hem, vi pratade igen och hon menade igen att hon ?gjorde det för att jag inte skulle må dårligt, för min skull? och att jag inte skulle kunna tagit att hon ville träffa han fler än 1 gång i veckan, vilket jag hade kunnat acceptera för jag inte haft något val, hon gick ändå med på det från början och sa det själv, inget tvång från mig.


    Detta knäckte min tillit, jag kan inte ta 2 gånger, det fungerade inte.


    Så kom vi fram till att dom väl får ses så mycket hon behöver då, men att hon skall göra allt hon kan för att hålla det så lite som möjligt, och absolut inte göra något fysiskt ännu.


    Vilket hon accepterade.


    Och nu igår fick jag en flipp igen, då hon dagen innan typ sagt till mig att ?Hon sagt till honom att hon inte först kramas och myser lite lätt i soffan med han till en film, och sen åker hem till mig och gör lika.


    Men det visade sig sen när jag tog upp det med henne, att hon aldrig sagt det till honom, utan enbart hade det inställt så i sitt huvud. Men jag kände ju då först så här, hur kan hon, visa honom den respekten, empatin, hänsynen, till någon man pratat med 2 veckor, har inga starka band till, och kan lika gärna sluta ses imorgon.


    Medans hon och jag har allt det andra ihop, och alltid kommer ha kontakt pga dottern, är det någon man borde visa dom sakerna mot så är det ju den personen man tillbringat mest tid av sitt liv med.?


    En annan grej som också varit på tal och bråkats om, är att hon sa runt tiden vi gjorde slut, att hon skulle till sälen över nyår, jag reflekterade inte så mycket över det först och tänkte att hon åker med några polare. Men senare frågade jag om det, och visade sig att hon skulle åka med honom, senare sa hon också att ?hans barn skall med? det kändes ju ändå skit, men så klart lite bättre för dom skulle med. Hon har också sagt ända från början att hon har betalat dyrt för ett eget boende för min skull, men i smsen läste jag att dom typ planerat att sova ihop där.


    Vilket jag klart och tydligt sagt att jag inte tycker är okey, även om hon säger att dom inte skall vara fysiska, men jag har sagt att jag inte kan tvinga lr hindra henne, utan att det är hennes val som hon får leva med och att det alltid kommer sitta kvar i mitt huvud att hon bara inte kunde lugna sig och vänta lite med allt.


    Hon åkte dit igår, till sälen, blir där 4 dagar, jag fick en väldigt dålig magkänsla av att det här med att hon ?Bokat eget boende? också är en lögn.


    Hon totaldissade mig från att hon kom dit igår, runt 18,30 kanske- fram till 01.00, fast jag ringde och skickade massor av sms, där jag förklarade att jag måste få ett bevis på att du faktiskt bokat eget boende, så jag alla fall visste att det inte var en lögn, även om hon kanske sover hos dom ändå.


    Det är just lögnerna, respektlösheten, hänsynslösheten och brist på empati som gjort allt tusen gånger värre än det behövt vara.


    Hon har så klart också begränsat sig har hon sagt, och träffar han mindre än hon skulle vilja, sa först att hon inte skulle med till sälen till han på sms, men sen 2 dagar senare skrev att hon skall med, väljer att inte vara fysisk för min skull. Osv osv. Vilket så klart är en fördel, men räcker inte hela vägen för mig.


    Jag fick 1 sms inatt runt 01.00 en kort, som svarade på en bråkdel av dom jag skrivit, och rätt empatilöst och totalt iskallt totaldissande. ?Jag tänker inte bevisa något, jag svarar inte på tjafs, god natt?


    Det har varit ett helvete för mig ända sedan hon dissade mig igår från hon kom dit, timmarna känns som år, har sovit skit, kom inte ur sängen förens 10, brukar komma ur runt 06.00.


    Har skickat massa sms nu på morgonen och förklarat hur jävla viktigt detta är för mig, att allt blir lättare för både henne och mig bara hon berättar som det är, säger hon att det är sant att hon bokat eget vill jag ha bevis, vilket inte är så konstigt då tilliten är bränd, annars skulle man ju såklart inte behövt det, hon måste ändå bygga upp den lite nu. Eller så har jag sagt att hon får ringa och berätta att hon ljugit om det också, så släpper vi det sen, det är just ovissheten och obesvarade frågan som stör mest nu. Jag vill bara veta och detta äter upp mig, jag fungerar inte som pappa nu lr känner för något, jag hoppas verkligen att hon fixar detta nu när hon vaknat så vi kan släppa allt och gå vidare nu.


    Jag vill inte bråka, tjafsa, men jag vill bara inte må mer dåligt än vad man behöver, och lögnerna har förstört mig då jag var helt hundra på att hon aldrig skulle kunna göra så mot mig.


    Så nu vill jag bara ha sanningen, svart och vitt, allt på bordet.


    Så slipper vi tjafsa, bråka, belasta varandra, en print på bokningen lr ett samtal och ursäkt för lögnen, sen är allt grönt, så lätt att få ett avslut på det. Istället för att bråka och tjafsa om det ända tills hon flyttar.


    Hon har sagt att hon aldrig skulle kunna hålla på med honom fysiskt och sen komma in i vårat hus och vara sambo till flytten. Vilket för mig är en stor lättnad, men samtidigt en gräns som är självklar att aldrig passera, min tillit är ju som sagt rätt bränd, men skulle hon ljuga om detta också, vilket jag säkert aldrig får veta. Men då ångrar jag fan vårat förhållande, och då skall hon fan skämmas varje gång vi ses. Jag hade inte kunnat leva med det.


    Hon gör sina val, men att be om respekt, hänsyn, empati, och lite tid, är inte för mycket begärt.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2018-12-29 12:31
    Blev massa frågetecken överallt när jag kopierade från word, det skall inte vara några frågetecken alls i texten.
    Sambon ringde nyss, hon hade "förskönat sanningen" angående eget boende, hon hade en egen stuga, på en camping, precis bredvid deras husvagn, den den var betald av dom, ej henne. Därför hon inte kunde bevisa med print från bekräftelse om boendet, jag tror att detta kan vara sant, då han har husvagn, och är svin dyrt med "riktiga" stugor osv i sälen just nu.
    Hon sa också att hon sovit i en bäddsoffa i stugan, själv.
    Detta är så klart inget jag kan veta, men det är ju upp till henne, kan inte förbjuda.
    Men jag sa åt henne att inte försköna några halvsanningar lr så framöver, utan raka rör, att det inte behövdes, hon kände ju att halvsanningen redan var lagd för länge sedan, och stämde på sätt och vis, och inte därför behövdes "redovisas"
  • Svar på tråden Gått isär, lång historia
  • Anonym (kvinna32)

    Varför har du fått för dig att det är okej för dig att bestämma vem ditt ex träffar och umgås med? Ni har gjort slut! Hon får umgås hur mycket hon vill med sin nya kille. Hon skötte det hela snyggt genom att inte vara otrogen, utan göra slut med dig först. Personligen tycker jag att hon kunde undvika att introducera ert barn för sin nya på åtminstone ett halvår, samt att inte ta med sin nya till ert gemensamma hem. Men att förbjuda henne från att träffa honom kommer naturligtvis inte att fungera. Visst kunde hin ha skött det bättre genom att inte ljuga för dig utan i stället sagt rent ut åt dig att du inte går något att göra med vem hon träffar, men samtidigt förstår jag henne eftersom du verkar vara så bräcklig och instabil just nu. En separation är jobbig, väldigt jobbig, och det är helt förståeligt att du mår dåligt nu. Fokusera på ditt mående istället för på att försöka kontrollera ditt ex. Gråt ut hos vänner, familj, psykolog eller präst.

  • Godisbuske
    Killar blir ofta tagna på sängen när en kvinna drar. Sällan hon försvinner utan att ha en back up, vilket inte behöver betyda att hon går in i en ny famn, men det finns någon där, som får henne att må bra, ger uppmärksamhet etc.

    När hon har vridit och vänt tyst i sitt huvud under en längre tid och är mentalt redo, alla känslor är slut och respekten är helt borta. Då går hon.

    Du såg henne inte, du såg inte dom tidiga varningarna, du gjorde inget.

    Tänk tillbaka var det gick snett och lär dig av det. 
    En kvinna lämnar inte en kille hon är upp över öronen förälskad i.

    Visst kan du be om respekt, förståelse etc. Men är inget du kan kräva lika lite som du kan bestämma hur hon skall leva sitt liv och hur hon gör sina val.

    Du får slicka såren och gå vidare i livet, en erfarenhet rikare att tillfredställa en kvinnas liv är ett heltidsjobb som inte tillåter många fuck ups.
  • Anonym (Ka)
    Godisbuske skrev 2018-12-29 13:43:52 följande:
    Killar blir ofta tagna på sängen när en kvinna drar. Sällan hon försvinner utan att ha en back up, vilket inte behöver betyda att hon går in i en ny famn, men det finns någon där, som får henne att må bra, ger uppmärksamhet etc.

    När hon har vridit och vänt tyst i sitt huvud under en längre tid och är mentalt redo, alla känslor är slut och respekten är helt borta. Då går hon.

    Du såg henne inte, du såg inte dom tidiga varningarna, du gjorde inget.

    Tänk tillbaka var det gick snett och lär dig av det. 
    En kvinna lämnar inte en kille hon är upp över öronen förälskad i.

    Visst kan du be om respekt, förståelse etc. Men är inget du kan kräva lika lite som du kan bestämma hur hon skall leva sitt liv och hur hon gör sina val.

    Du får slicka såren och gå vidare i livet, en erfarenhet rikare att tillfredställa en kvinnas liv är ett heltidsjobb som inte tillåter många fuck ups.
    Skillnaden är väl bara att sättet man lämnar på, sätter nivån på hur samarbetet om det gemensamma barnet kommer att se ut.
    Ingen här skall sätta upp några pekfingrar och tala om hur ts skall bete sig gentemot exet. Det är hans känslor..Hans krav, för att dom fortsatt skall kunna ha ett bra förhållande. Bara genom att exet startat upp ett nytt förhållande innan en skilsmässa är klar, äventyrar detta. 
  • Anonym (Cilla)

    Om ni har gjort slut så har ni gjort slut! Sluta hålla på och kontrollera ditt ex och sluta tjafsa om allting hela tiden. Eftersom ni har gjort slut så har hon inga som helst skyldigheter att berätta något för dig. Lägg din energi på att bygga upp dig själv istället för att fokusera på henne!

  • fjanten

    SLUTA! Du beter dig totalt respektlöst och kontrollerande! Ni har gjort slut - hon har inga skyldigheter att berätta för dig vem hon umgås med, när umgänget sker eller vad hon och umgänget gör. Du har ingen rätt att veta det, hon är inte längre din partner.

  • Anonym (Släpp)

    Ni har gjort slut. Du har igen rätt alls att diktera vad eller hur hon ska göra. Släpp hela den delen nu innan er relation blir helt raserad. Och tro mig, ni behöver kunna prata med varandra eftersom ni har barn. Dotterns behov av föräldrar som kan samarbeta är viktigare än erat tjafs.

    Det går dock lite för snabbt men det _kan du tyvärr inte påverka_.

    Så sluta med ditt bestämmande och kontrollerande. Hitta på något annat så att du får något att tänka på. SLUTA OMEDELBART ATT KRÄVA SAKER OCH KONTROLLERA DITT EX.

  • annabellelee

    Men om ni gjort slut kan du inte förbjuda henne att träffa någon längre, och inte snoka i hennes dator för att läsa sms. Jag förstår att du mår dåligt, men det är bara gränslöst och på gränsen till psykotiskt. Hon är inte "din" att bestämma över.

    Om ni ska ha en fungerande relation måste du släppa taget.

  • Anonym (OOO)

    Du lägger din största koncentration på hur hon ska bete sig respektfullt mot dig för att ni ska kunna ha en bra relation i framtiden, men du glömmer att ett dig respektfullt mot henne av samma anledning.

    Tycker hon var modig som berättade om det från första början, när du sedan börjar begränsa henne så är det du som driver henne till att vara oärlig. Ditt beteende mot henne är inte okej. Det är som att det är en principsak för dig att hon inte ska få träffa honom. 

  • Anonym (been there)

    TS, du har hamnat i en jättesvår situation och det är inte alltid att man då beter sig eller handlar "värdigt" men tyvärr får du bita i det sura äpplet här. Du KAN inte på något vis diktera hur hon ska agera. Det enda vettiga här är att se till att ni blir klara med er separation så fort det bara går. 

    När jag och min exman var i liknande situation sov vi i olika rum, tills vi hade löst boendefrågan. Flera månader levde vi så. Det funkade kring barnen men det var som om man var inneboende. Vi satt båda i varsitt rum och chattade med andra. Kanske inte så snyggt men så var det. 

    Du behöver inse att hon gått vidare, precis som du skrev i starten, du är inte i samma fas och därför upplever detta på ditt sätt. Hon å sin sida har det givetvis jättejobbigt också, fast ur sin synvinkel. Hon har försökt skydda dig genom att inte berätta hela sanningen och nu är du skitarg över det. Men ärligt: hade det verkligen spelat så stor roll om du fått veta hela sanningen direkt? Ni har ju ändå separerat. Se nu till att göra klart allt det praktiska och få en nystart. Du är i den tyngsta fasen just nu men det kommer bli lättare sen. 

  • jrockyracoon

    Jag tänker att du måste släppa henne, låta henne gå - även om det gör ont.

    Oavsett hur illa du tycker att hon har betett sig, behöver du acceptera situationen som den är just nu. Hon har ju ändå inte varit fysiskt otrogen mot dig, så jag tänker att du borde kunna förlåta henne så småningom. Men du behöver inse att hon har valt bort dig och att du inte längre kan ställa samma krav på henne som man gör i en tvåsamhet.

    Jag tycker att ni gör fel båda två. Du gör fel som inte släpper taget om henne, utan har krav på henne att hon inte får gå till den andra mannen, etc. Hon gör fel som inte är ärlig mot dig och försöker linda in saker, så att du får veta de här sakerna i efterhand. Jag kan också tycka att du är lite naiv här, du verkar fortfarande lita på henne trots att du fått bevis efter bevis på att hon ljuger för dig.

    Att skilja sig från någon är ett svek i sig, och det innebär per definition ett avståndstagande i känslor och närhet. Det behöver du acceptera, eftersom alla människor har en frihet att välja vem dom vill vara nära. 

    Det bästa du kan göra är att söka efter lösningar där du flyttar iväg någonstans. Kanske till dina föräldrar, någon kompis, ett vandrarhem eller liknande. Eller också får hon flytta iväg. Du behöver ensamtid för att kunna läka och bearbeta allt och när du träffar henne dagligdags rivs såren upp hela tiden. Om det är helt omöjligt att flytta är den näst bästa lösningen att ni sover i olika rum och slutar umgås som ett par. Men det kommer vara jobbigare för dig, så undvik helst det.

    Låter så jobbigt, hoppas att ni båda hittar en väg ut ur detta på bästa möjliga sätt.

Svar på tråden Gått isär, lång historia