Hur tänka kring vv-boende barn?

Allvarligt? Barnen klagar för att de missar aktiviteter hos er när de är hos mamma? Men då får väl mamman göra lika många roliga saker med dem! Det är ju inte ert ansvar vad de får göra när de är hos mamma. Det är inte orättvist förstås.

Jag kan förstå problemet men det blir egentligen bara ett problem när ni vuxna inte förklarar för barnen. De måste lära sig att när man bor på 2 ställen kan det vara på olika sätt De andra barnen kan ju såa att säga "inte hjälpa" att de bor på et tställe hela tiden. 
Handlar det om att barnen känner sig mindre älskade eller tror att ni älskar de yngre mer för att de bor där hela tiden? I så fall är det väl hög tid att ni jobbar på den biten så att de förstår att det inte är så. 

Hur gamla är alla barnen?

Jag menar lekland t.ex är ju bara kul för småungar så sånt borde ni kunna göra om det är viss åldersskillnad.

Hos deras mamma som inte har fler barn så gör de något nästan varje dag de är där. Hos oss blir det inte så mycket någon vecka pga att vi alltid behöver kompensera så därför drar jag mig lite för att hitta på saker spontant utan dem så de har blivit mer att det blir större aktiviteter när de är hos oss. Och de lilla som blivit utöver ska dem också ha. Skulle vilja hitta en naturlig balans.. känner att det missgynnar heltidsbarnen som blir rätt passiva när dem inte är här. Min man har alltid varit noga på att det inte ska vara orättvist och att dom inte ska känna som att dom inte är lika viktiga vilket jag håller med om men nu börjar de kännas som att de är tvärtom och att det är heltidsbarnen som utsätts för orättvisa. Problemet är väl också att barnen lärt sig att de kompenseras vilket kan vara svårt att ändra på och min man får direkt dåligt samvete mot dem och förstår inte alls mitt resonemang.

Hos deras mamma som inte har fler barn så gör de något nästan varje dag de är där. Hos oss blir det inte så mycket någon vecka pga att vi alltid behöver kompensera så därför drar jag mig lite för att hitta på saker spontant utan dem så de har blivit mer att det blir större aktiviteter när de är hos oss. Och de lilla som blivit utöver ska dem också ha. Skulle vilja hitta en naturlig balans.. känner att det missgynnar heltidsbarnen som blir rätt passiva när dem inte är här. Min man har alltid varit noga på att det inte ska vara orättvist och att dom inte ska känna som att dom inte är lika viktiga vilket jag håller med om men nu börjar de kännas som att de är tvärtom och att det är heltidsbarnen som utsätts för orättvisa. Problemet är väl också att barnen lärt sig att de kompenseras vilket kan vara svårt att ändra på och min man får direkt dåligt samvete mot dem och förstår inte alls mitt resonemang.Ja så tänker jag med. Att det är vi vuxna som måste ändra oss och tänka annorlunda. Jag tror att de har svårt för att de får lämna pappas hem och 2 får stanna kvar så det är klart det blir orättvist samtidigt som jag vet att de två andra som bor här jämt också skulle vilja ha fördelarna med det, två jular, födelsedagar osv. Jag har försökt säga det till min man att vi måste försöka få alla barn att förstå att det som händer här det händer oavsett vilka som är här. Att vissa aktiviteter som t.ex spela fotboll på gården är konstant och har inget med kärlek att göra. Så dem ska känna sig trygga i att vi inte passar på när dem inte är hos oss. Men det har istället gått åt andra hållet att vi BARA gör saker när dem är här. Det är så stor skillnad på veckorna. Typ som med uppfostran, det är viktigare när dem inte är här att uppfostra heltidsbarnen medan fokus de andra veckorna är att ha roligt.

Det är för jävligt rent ut sagt. Finns inga barn som blir så underhållna som vv-barn blir, cirkus i båda hushållen. Tänk så bra de har det.

Du ska strunta fullständigt i att hålla tillbaks de veckor din mans barn inte är hos er, då slutar det med att dina barn kommer bli bittra över att deras äldre syskon fick all egentid och uppmärksamhet.

Tur iallafall att din man har ett rättvisetänk, långt ifrån alla män tänker så utan de nya barnen far ofta i kläm och har en mamma som blir bränd i båda ändar.

Faktum är att varannan vecka barnen med största sannolikhet skulle byta ut roliga aktiviteter alla dar i veckan mot att få ha mamma och pappa under samma tak. Så nej det finns inget "tänk så bra de har det".

Aldrig jag skulle gå med på det där. Sluta ha dåligt samvete när ni gör nåt när bonusarna inte är där. Säg bara att ni var hos mamma,ni gör saker där också,livet stannar inte för att ni är hos mamma. Låter hårt men det fick jag köra med ibland när der muttrades vi gjorde saker när barnen var hos mamma.. Nu slutar dom gnälla över det för dom vet vi gör saker när dom är här men även när dom inte är det.

Måste man berätta för vvbarnen exakt vad man gör varje dag när de är hos mamman?

Kan inte ni andra gå på bio/badhuset eller så utan att man pratar nåt speciellt om det? Alt om vvbarnen går på bio/badhuset med mamman så kan du försöka få in att ni gör det samma vecka, så är det inte orättvist för då har alla gjort samma...

Jag tycker att man i en familj måste kunna göra olika saker i olika konstellationer.

Jag har 2 barn i kärnfamilj, men kan gå ut och shoppa/äta/på bio med ena barnet och låta andra vara hemma med pappa, eller hos moster eller så. Så gör jag nåt annat med andra barnet en annan gång.

Ena barnet kan få sova över hos mormor en gång, andra nästa gång - och då kan den som är hemma få göra nåt som den vill, det rör ju inte barnet som sover borta...

Tycker inte att man ska göra allt roligt när vvbarnen är borta, men du och de andra barnen kan ju inte pausa livet en vecka bara för att syskonen är borta..

Vill understryka detta! Så sant.