Hej!
Jag vill gärna vara med här och följas åt. Är 32 år och vi försöker för fullt med första. För tillfället är jag på Äl +10 och BIM -5. Så just nu är det bara att vänta och att inte känna in allt för mycket. Jag har varit ordentligt skengravid förra månaden. Så nu vill jag försöka att vara lite lugnare i alla fall :)
Beklagar ditt missfall Lunne.
Hellu! Ja, jag :) Fyller 32 om några månader och jobbar järnet på första. Vi är inne på tredje försöket (ÄL om några dagar), trodde verkligen inte att jag skulle bli en sån här nojjig person men det är ju helt otroligt. Jag var naivt nog säker på att det skulle gå på typ första försöket (mamma och syster superfertila och jag har alltid haft regelbunden mens etc), men nu efter två månader kommer panikkänslorna direkt. Gaaah, vet att det kan ta ett år men blir ändå stressad och tror att nåt är fel.
Så, det var mitt lilla babbel! Men låt oss följas åt och peppas!!
Hej! :) Jobbigt när man varken kan påverka något eller få veta, bara att försöka tänka på annat typ hur lätt det nu är :') Hoppas det blir ett plus på riktigt denna gång! Hur länge har ni försökt?Tack <3 Flera av mina vänner som fått barn nyligen fick missfall innan, så det känns förvånandsvärt ok ändå. Hoppas bara att allt blir som det ska nu efter skrapningen så att vi kan börja försöka igen snart.