Anonym (Pebba) skrev 2019-01-11 22:10:27 följande:
Nej, någon katt vill jag absolut inte ha, tycker inte om katter. Vad är det som låter som att vi inte skulle bli hundägare? Att vi inte vill träna och tävla? Det betyder inte att vi inte ska träna alls men vi har inga ambitioner för något annat än en sällskapshund. naturligtvis kommer den att få basal träning, utflykter i skogen och ut och rasta sig, vi är inte dumma i huvudet. Bara för att vi är nybörjare och har frågor betyder inte det att vi är dåliga hundägare. Vi vill ha en hundkompis helt enkelt och ställer därför olika frågor som vi kan ha nytta av. Precis som när man ska bli förälder så vet man inte allt innan och förälder klarar de flesta normalfuntade av.
Bra sagt. Finns massor av hundar som ?bara? är sällskap till helt vanliga familjer och många av dem har ett jättebra liv. Man måste inte bli brukstränare. En del hundar är väldigt enkla att ha att göra med och kräver inte alls speciellt mycket.
Jag är själv väldigt noggrann hundägare och har svårt för när folk lämnar hundar ensamma, inte har minsta koll på nånting osv och bara skaffar hund för att ?ha? i något slags materialistiskt manifest. Men jag tycker det blir löjligt när man ska fördöma människor utan tidigare hundvana. Någon gång var alla nybörjare. Har läst långt mycket mindre lovande trådar av folk som ska skaffa hund. Man märker ju att du vill lära dig. Däremot kan det vara bra att läsa på ytterligare innan du realiserar dessa planer, som sagt googla info för förstagångshundägare, googla vardagslydnad och även ett hett tips - valpens första månader. Då får du bra konkret info om vad som krävs av er den första tiden. Tex ?jaha när den är så många månader ska vi ut och miljöträna den mycket, jaha de blir inte rumsrena förrän efter såhär lång tid? (ni kommer behöva gå ut med den varje eller varannan timme första typ...två månaderna).
Jag har träffat på totala katastrofer som inte fattade nånting om hundar, visste inte vad de åt, blev förvånade att de måste ut 4-5 ggr per dag osv. Jag höll på att gå i taket inombords. Men de skaffade en sällskapsras av soffpotatistyp och gjorde absolut inte allting enligt boken, och de har inga problem med hunden idag. Lite olydig och yvig men trevlig och välfungerande, behövde jag motvilligt erkänna. Så man måste tillåta sig vara öppen för nyblivna hundägare!
Uppfödaren till min förra hund var jätteskeptisk till att sälja till mig för att jag såg ut att vara en typisk Stockholmstjej med allt vad det betyder för henne. Hon var så osäker på mig men i slutändan berättade hon att jag är den valpköpare hon varit allra mest nöjd med. Så man ska inte döma!
Jag tror dessutom en hund kan bara jättebra för din dotter med den ?problematik? hon har. Hund har hjälpt mig när jag har ångest eller känner mig ensam. Det är guld värt. Ni kan ju alltid satsa på att bli hundraprocentigt insatta hundägare så får ni ett projekt som även det kan vara till nytta för din dotter. Ta ett snack med henne (när du själv bestämt dig) och få med henne i hur stort ansvars det är och att man måste vara beredd på att lägga tid på hunden, och på att läsa på dessförinnan.