• Anonym (Man)

    Lämnat cancersjuk tjej

    Jag var tillsammans med mitt ex 2,5 år. Vi bodde inte ihop. Vi är 38 år båda två. Båda har barn sen tidigare. Det vart ok förhållande, väldigt kär i henne och jag visste från början att hon vart sjuk i cancer som hon i perioder gick på beh för. Men jag har inte fattat hur allvarligt det är. Hon har varit sjuk i fem år men när vi träffades såg hon frisk ut, hade tjockt hår och vägde lite men inte extremt lite. Väldigt fin. Vi hittade på mkt och reste men i slutet blev hon tröttare och hade ont och började med cellgifter igen nu i höst. Hon är en skitgo tjej. Det som var jobbigt var hennes humörsvängningar och att hon ifrågasatte min kärlek. Att jag inte fanns tillräckligt för henne. Har förstått av hennes bästa vän att morfinet som hon måste ta mot smärtor påverkar hennes psyke. Jag älskade verkligen henne men orkade inte mer och gjorde slut för två veckor sen. Jag har barn och ett heltidsjobb ,behöver funka i mitt eget liv. Har inte haft någon kontakt sen dess.Skickade ett sms men inget svar. Hennes kompis säger att hon är väldigt sjuk men kommer troligtvis klara det. Har jag gjort rätt?

  • Svar på tråden Lämnat cancersjuk tjej
  • Anonym (Man)

    Jag vet inte pm jag var rädd att hon skulle dö men varje gång vi träffades blev det tjafs i slutet. Hon tyckte jag var ego som gick och tog en öl en fredagkväll när jag kunde varit med henne. Hon är väldigt ensam. Jag kände mig kvävd av att hon förväntade sig att jag skulle ta hand om henne. Men visst var jag kär. Önskar bara att hon inte fick sina utbrott och gråtattacker

  • Anonym (Man)

    Jag fattar att jag framstår som ego men jag orkade verkligen inte med allt tjafs. Hon hade nog dålig självkänsla för hon anklagade mig ofta. Vet inte om jag ska låta henne vara eller ta kontakt? Jag tyckte relationen blev så otrygg i slutet. Visste aldrig om vi skulle ha det bra eller om det skulle bli bråk. Tog verkligen på krafterna. Jag jobbar mkt och har fått en väldigt bra tjänst och jag reser en del i jobbet. Det var också en sån grej som det kunde bli tjafs om.

  • Anonym (Man)

    Jag vet att min handling är ego men jag kände mig helt slut ibland. Har det rätt tufft med barnen också. Jag älskade verkligen den här tjejen men kändes som att inget jsg gjorde räckte. Det är säkert mkt sjukdomen som gjort henne labil men det är ändå tufft. Det jag mår sämst över nu förutom att jag saknar henne är att jag inte vet om jag borde finnas som ett stöd i form av vän? Hon är som sagt väldigt ensam. Har sina två barn, och sin mamma och två vänninor men annars inget nätverk alls. Hon var sjukskriven sen sommaren. Hon hör inte heller av sig

  • Anonym (Man)
    Andiie87 skrev 2019-01-16 11:13:54 följande:

    Jag som arbetar inom cancervården, sen fas, kan ju rakt på sak säga att hon kan vara palliativ. Dvs. hon kommer gå bort i sjukdomen. Om hon har varit sjuk i ca fem år dessutom.

    Jag förstår att det är tungt. Men det som irriterar mig mest är din syn på din kvinna som otrygg och osäker. Förstår du inte vad en sådan här situation kan trigga igång hos en människa rent emotionellt? Hennes humörsvängningar bör du tolka som en reaktion på allt det hon går igenom. Klart som fan det finns en inre otrygghet hos många i samband med svår sjukdom plus identitetsförändringen som följer på det. Och du upplevs totalt vilsen, lite smått korkad, när du säger: när jag mötte henne såg hon frisk ut och hade tjockt hår, och nu...

    Jag tappar ord.


    Hur är det med mediciner? Kan det vara dem som fått henne så labil?
  • Anonym (Man)

    Jag gav mig in i relationen med vetskapen om att hon var sjuk men hon sa hela tiden att hon kommer bli bättre och jag har inget emot om hon är trött eller behöver mig. Det som var tufft var att hon ifrågasatte mig och kunde säga att det är bättre att det tog slut eftersom jag inte fanns för henne men hon tog tillbaka det hela tiden. Hon kändes ofta sur när jag var ute eller hittade på saker. Jag är väldigt social och tycker om att gå ut och hon tyckte att vi skulle vara mycket mer. Ändå försökte avsätta all min lediga tid till henne mina barnfria helger men visst ibland behövde jag egentid. Känns som hon straffade mig för att hennes eget liv var tufft och ensamt

  • Anonym (Man)
    Anonym (...) skrev 2019-01-16 12:44:16 följande:

    Ni var inte gifta och har inga barn tillsammans, hade så varit fallet hade du haft ett ansvar och borde stanna.

    Jag förstår ditt inlägg som att hon var svartsjukt lagd, utöver humörsvängningar. Låter som att du hade lämnat henne om hon var frisk också. Jag tycker inte du ska stanna i en jobbig relation bara för att hon är sjuk. Man ska inte stanna av fel anledningar.


    Ja svartsjuk men kanske mitt eget fel eftersom jag har haft kontakt med andra kvinnor ( inte otrogen ) men skrivit och inte varit ärlig mot mitt ex. Hon kom på det och jag slutade men det gjorde väl henne lite otrygg. Jag har alltid varit ärlig mot henne med att jag väldigt lätt blir attraherad av kvinnor. När hon blev sjukare och väldigt mager ( 39 kg) ifrågasatte hon mkt om jag tyckte hon var attraktiv vilket jag tyckte och vårt sexliv var fantastiskt tom i slutet
  • Anonym (Man)
    Andiie87 skrev 2019-01-16 12:43:07 följande:

    Du älskar henne. Och du ska vara där. Både för din egen och hennes skull. Var hennes vän. Gör allt du kan för att få tillbaka ett förtroende, visa att du vill finnas där så mycket som du själv har möjlighet till, för det kommer kännas bättre i slutänden. För en dag kan det mycket väl vara så att du aldrig får chansen igen. Förklara för hennes andra närstående hur du känner om du onte kan få tag i henne. Är de någorlunda förnuftiga kommer de se att du vill henne väl!


    Ja jag tänker att jag ska försöka finnas där, om hon vill. Kan ju försöka iaf. Vi bestämde att vi skulle vara vänner och hon var inte arg på mig att det var slut men nu hör hon ju inte av sig så jag vet ju inte..
  • Anonym (Man)
    Anonym (Finns andra än dig i ditt liv?) skrev 2019-01-16 13:24:06 följande:

    SLÄPP HENNE!!!!! Hon vill inte ha dig där vilket hon visar genom att inte höra av sig eller svara henne! Att du fortsätter trotts att hon visar att hon inte vill ha kontakt är ytterligare ett bevis på att du inte gör detta för henne utan bara för dig själv! 

    Om du bryr dig om henne så låt henne vara! Om du hade älskat henne hade du fortfarande varit vid hennes sida, nu gjorde du inte det så låt det vara! Om hon vill ha kontakt med dig kommer hon höra av sig! Kanske hon gör det när hon blir frisk igen! Men du är inte det stödet hon behöver när hon slåss mot en dödlig sjukdom! 

    Även om hennes vän säger att hon kommer bli frisk så handlar det nog mer om förhoppningar än om verkligheten. 

    Tror du verkligen att du är ett stöd om hon är döende? När du bekräftade hennes rädslor om att du inte skulle orka vara ett stöd för henne. 

    Du kan inte tillföra henne något positivt! Du agerar inte med hennes bästa i tankarna utan du gör det som minskar dina skuldkänslor..... 


    Fast det borde väl ändå göra henne gott att höra att jag bryr mig. Vi sa ju trots allt att vi skulle vara vänner och hon var inte arg på mig att det var slut
  • Anonym (Man)

    Jag är inte ytlig och att hon blev mager och blek brydde jag mig inte om. Jag brydde mig att jag kände mig otillräcklig och att det blev tjafs. Visst min kärlek kanske var ytlig. Hon var och är helt otroligt vacker och sexlivet var fantastiskt. Kanske var min kärlek inte tillräcklig...

Svar på tråden Lämnat cancersjuk tjej