Har haft det väldigt väldigt svårt i sex års tid nu. Jag får ingen vettig hjälp från psykiatrin och folk runt omkring mig sviker. Har ett barn så det ska mycket till innan jag ger upp, men de mörka tankarna kommer allt oftare igen. Vad ska jag göra när allt inte bara känns svart utan faktiskt är svart?
Det är så fruktansvärt svårt att få någon sort mänsklig kontakt, hur fan är det möjligt?? Åt helvete med allt.
Problemet är just att man vägrar lyssna 8ch bara vill mata i mig mediciner. Har varit med om psykisk misshandel av fd partner, många svåra sjukdomar samt blivit sviken av flertalet nära vänner och familj under den här tiden. Är svårt traumatiserad, inte psykotisk. Behöver vanlig medmänsklighet, godhet och empati. Inga jävla piller.
Kommer aldrig mer vända mig till psykiatrin. De ignorerar när jag berättar hur dåligt jag mår och ifrågasätter misshandeln. De har inte kompetensen att hjälpa mig.
Sån vidrig värld det är. Människor är så själviska och onda.
Vänd dig till kyrkan. Du behöver inte vara religiös eller ens medlem och de kommer inte pracka på dig deras religion om du inte vill, men de är proffs på att lyssna, hjälpa och vara medmänskliga.