Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-02-27 12:40:17 följande:
Men vi ÄR ju vänner, det är inte fel - men vänner som i någon mån känner nåt mer för varann. Läs dock vissa här som är 100% övertygade om att han bara ser mig som en shysst polare. Jag har ju insett att jag måste backa, utifrån mina egna känslor och min familj. Och jag har minskat min kontakt avsevärt. Jag lyssnar visst på vad ni sagt/säger, även om det inte går i den takt som alla vill (bryta direkt).
Ni är vänner OCKSÅ, inte enbart som du försöker vända det till för dig själv. Vänner är man oftast inte kåt eller kär i och enbart vänner innebär heller inget problem för relationen till sin partner och är heller sällan något man håller hemligt för sin partner. Det är helt andra känslor inblandade än enbart vänskap i relationen till din kollega.
Nej han ser dig inte enbart som en kollega, annars hade han inte bokat dejt med dig, han ser dig som et potentiellt knull och en egoboost och han njuter förmodligen lika mycket som du av bekräftelsen och spänningen er kommunikation ger.
Men om du försöker se nykter på det istället för att rationalisera bort det verkliga syftet med er kommunikation som enbart vänskap så förstår du nog att varken din man eller hans fru skulle bli speciellt glada över ert förhållande OM de visste vad ni kände för varandra. Varför har ni annars ett behov av att dölja det för era respektive?
Ja alla säger att du ska bryta (iaf ett tag så du hinner nyktra till) för att alla utom du inser att din kollega är roten till dina problem, ungefär som att man ber en alkis sluta dricka för att alkoholen är grunden till alla problem personen får. Men eftersom du precis som en missbrukare är besatt av känslorna ditt förhållande till din kollega ger så ska du bara fortsätta ha kontakt. Vilket då motsvarar en alkis som vill sluta dricka och dricker 9/10 av flaskan istället för hela men konsekvent vägrar släppa flaskan helt trotts att hon vet att den är roten till problemen.