Är gifta kollegan intresserad?

Inte av att bara prata, men det finns väl förmodligen ett syfte bakom samtalet, för du gör väl inte det bara för skojs skull eller hur?

Om han säger att han känner likadant, vad gör ni då?
Hur kommer du agera då?

Fast vad är det du vill veta?
Om du vet att du är upptagen och du inte vill vara otrogen, vad gör samtalet med kollegan för skillnad?

Njae. om TS tänkte rationellt och inte var förblindad och uppslukad så skulle jag kunna hålla med. Men vad tror du kommer hända när hon är så besatt av kollegan och får reda på att han vill ha henne?

Det är som att ge en alkis nycklarna till baren och låta hennes samvete avgöra

Fast det du råkar bara glömma ta med är om det är så lämpligt att ha en relation med någon bakom ryggen på sin partner. För om allt är så rumsrent som du påstår varför har man då ett behov av att dölja det för sin partner?

Du fick den frågan i din tråd. Även om du inte ligger med kollegan så springer du fortfarande omkring och smygchattar med kollegan bakom ryggen på din man och det skulle många se som känslomässig otrohet för er konversation har ett helt annat syfte än enbart vänskap. Både du och din kollega vet att det ni egentligen säger till varandra när ni chattar är "jag tänker på dig" och jag tror att du är väldigt medveten om att det inte är ok för din man vilket är den verkliga anledningen till att du håller det hemligt men bortförklarar det för sig själv med att du bara inte vill såra honom.

För du vet lika bra som jag att i samma sekund som din man får reda på din relation till din kollega så kommer han ställa krav på att du slutar upp med din hemliga konversation, och det vill ju du absolut inte för du vill ju ha kvar kollegan i ditt liv så du kan känna pirret och spänningen när ni umgås även om det inte leder till sex (än).

Jag tycker den är ganska träffande, för annars hade du inte varit så enormt besatt av att ha kontakt med kollegan även på fritid istället för att fokusera på ditt förhållande hemma. Att du ska ha kontakt med kollegan till varje pris trotts att du vet att han är roten till problemen med er relation hemma talar väldigt tydligt för att du är besatt av känslorna din relation till kollegan framkallar. Och nej det handlar inte enbart om vänskap, den självlögnen tror du inte ens på själv egentligen för du vet nog ganska väl att kollegan är betydligt mer än bara en vän.

Ja och det har du sagt i snart ett år, men sen börjar du återigen argumentera för att din kollega bara är en "kompis". Du ljuger för sig själv konstant och därför kommer du heller ingen vart.

Rationalisering känns skönt, det är hela syftet med den, att döva samvetet, Men nackdelen den har är att man då heller inte tar tag i problemen på riktigt eller lär sig något av sina misstag.

Så kan man tycka om man totalt skiter i om människor är otrogna och fuckar upp livet för sig själva, sin man och sina barn. Eller så kan man känna lite empati för alla inblandade och försöka råda dem att låta bli så alla inblandade kanske slipper en jävla massa lidande i onödan.

Jag har själv skilt mig en gång pga min dåvarande frus otrohet, och den ångest, hjälplöshet, ilska och sorg jag kände när jag skulle försöka förklara för mina barn att vi skulle skilja oss och att sen försöka trösta gråtande barn på telefon för att de saknade sin pappa när vi började med varannan vecka önskar jag inte någon.  Och jag tror inte barnens mamma mådde speciellt bra hon heller.

Så kan man tycka om man totalt skiter i om människor är otrogna och fuckar upp livet för sig själva, sin man och sina barn. Eller så kan man känna lite empati för alla inblandade och försöka råda dem att låta bli så alla inblandade kanske slipper en jävla massa lidande i onödan.

Jag har själv skilt mig en gång pga min dåvarande frus otrohet, och den ångest, hjälplöshet, ilska och sorg jag kände när jag skulle försöka förklara för mina barn att vi skulle skilja oss och att sen försöka trösta gråtande barn på telefon för att de saknade sin pappa när vi började med varannan vecka önskar jag inte någon.  Och jag tror inte barnens mamma mådde speciellt bra hon heller.

Så kan man tycka om man totalt skiter i om människor är otrogna och fuckar upp livet för sig själva, sin man och sina barn. Eller så kan man känna lite empati för alla inblandade och försöka råda dem att låta bli så alla inblandade kanske slipper en jävla massa lidande i onödan.

Jag har själv skilt mig en gång pga min dåvarande frus otrohet, och den ångest, hjälplöshet, ilska och sorg jag kände när jag skulle försöka förklara för mina barn att vi skulle skilja oss och att sen försöka trösta gråtande barn på telefon för att de saknade sin pappa när vi började med varannan vecka önskar jag inte någon.  Och jag tror inte barnens mamma mådde speciellt bra hon heller.

Ni är vänner OCKSÅ, inte enbart som du försöker vända det till för dig själv. Vänner är man oftast inte kåt eller kär i och enbart vänner innebär heller inget problem för relationen till sin partner och är heller sällan något man håller hemligt för sin partner. Det är helt andra känslor inblandade än enbart vänskap i relationen till din kollega. 

Nej han ser dig inte enbart som en kollega, annars hade han inte bokat dejt med dig, han ser dig som et potentiellt knull och en egoboost och han njuter förmodligen lika mycket som du av bekräftelsen och spänningen er kommunikation ger. 

Men om du försöker se nykter på det istället för att rationalisera bort det verkliga syftet med er kommunikation som enbart vänskap så förstår du nog att varken din man eller hans fru skulle bli speciellt glada över ert förhållande OM de visste vad ni kände för varandra. Varför har ni annars ett behov av att dölja det för era respektive?

Ja alla säger att du ska bryta (iaf ett tag så du hinner nyktra till) för att alla utom du inser att din kollega är roten till dina problem, ungefär som att man ber en alkis sluta dricka för att alkoholen är grunden till alla problem personen får. Men eftersom du precis som en missbrukare är besatt av känslorna ditt förhållande till din kollega ger så ska du bara fortsätta ha kontakt. Vilket då motsvarar en alkis som vill sluta dricka och dricker 9/10 av flaskan istället för hela men konsekvent vägrar släppa flaskan helt trotts att hon vet att den är roten till problemen.