Vem är tidernas största musikartist och varför?

Det kanske inte är viktigast vem som har eller har haft störst publik ... Michael Jackson och Elvis Presley i alla är - de var excellenta underhållare och samtidigt bättre musiker (och innovatörer) än de flesta.

Men jag tror nog att vi redan minns andra bättre från deras respektive samtid bättre som var snäppet vassare som kompositörer och musiker. Som Lennon, Prince, Parton och Bowie. Jackson är självklart stor, men han är inte riktigt lika stor musikhistoriskt som sin gigantiska publik. Inte heller ABBA är det även om det om de också är minnesvärda.

Från vår egen samtid är det alltid svårare, jag vågar inte riktigt spekulera vem som som är ?den? ...

Michael Jackson, utan större konkurrens. Bowie kan på sin höjd få putsa hans skor.

Bowie är helt klart en stor artist, men MJ är en annan nivå. Han kunde fylla arenor i vilket land han än kom till, hade han kunnat komma till Irak, Afghanistan, Iran, Ghana, Nigeria, Somalia så hade han fyllt arenorna där också. MJ är lika stor bland svarta, latinos och araber som han är bland vita. Hur många afroamerikaner bryr sig om Bowie? Hur många araber skulle gå på David Bowie? MJ fyllde nationalarenan i Tunisien och skapade hysteri där, folk vallfärdade till flygplatsen när han landade där, det var megastort. Bowie i all ära, men han rör inte ens nästan vid Michaels rygg

Min tunisiska man älskar/älskade Bowie, lika så flera av hans släktingar och vänner.

Fast du kan inte dra en slutsats efter vad en enskild person tycker, det finns folk för allt om man söker. Det finns säkert svarta afroamerikaner som diggar Rolling Stones, David Bowie, Bruce Springsteen, ACDC och andra liknande artister. Men den stora massa svarta har ingen relation till något av ovannämnda banden/artisterna. Precis som den arabiska världen inte har någon relation till de, när vi pratar den stora massan. Majoriteten av den svarta befolkningen skulle inte ranka någon av de ovannämnda banden/artisterna bland de största. Det är vi i den vita världen som tror att de är så jävla stora, bara för de är stora bland den västerländska musikpubliken. 
Finns inte en chans på miljonen att Bowie skulle fylla en nationalarena i exempelvis Egypten, Nigeria, Ghana, Irak, Rumänien, Etiopien. Han hade på sin höjd fyllt en gympasal eller skolaula. Precis som de flesta andra av våra västerländska "stora" artister. 

Några publiksiffror från MJ spelningar. Notera att samtliga åskådare betalade dyra biljetter, och notera att det är per enskild spelning nu och inte totalmängden av flera spelningar i samma stad.   

* Bangkok Thailand 1992:  140 000
* Tunis 1996: 90 000
*  Prag 1996: 126 000
* Mumbai 1996: 60 000
* Manila Filippinertna: 90 000 
* Berlin 88 000
*Brunei: 60 000
* Bukarest: 70 000
*Malaysia: 40 000 
* Singapore 1992: 94 000

Flera spelningar i samma stad, totalmängd:

Buenos Aires Argentina: 500 000. Sålde alltså ut en arena som tar 90 000 människor 5 kvällar i sträck. 

  

Fast du kan inte dra en slutsats efter vad en enskild person tycker, det finns folk för allt om man söker. Det finns säkert svarta afroamerikaner som diggar Rolling Stones, David Bowie, Bruce Springsteen, ACDC och andra liknande artister. Men den stora massa svarta har ingen relation till något av ovannämnda banden/artisterna. Precis som den arabiska världen inte har någon relation till de, när vi pratar den stora massan. Majoriteten av den svarta befolkningen skulle inte ranka någon av de ovannämnda banden/artisterna bland de största. Det är vi i den vita världen som tror att de är så jävla stora, bara för de är stora bland den västerländska musikpubliken. 
Finns inte en chans på miljonen att Bowie skulle fylla en nationalarena i exempelvis Egypten, Nigeria, Ghana, Irak, Rumänien, Etiopien. Han hade på sin höjd fyllt en gympasal eller skolaula. Precis som de flesta andra av våra västerländska "stora" artister. 

Några publiksiffror från MJ spelningar. Notera att samtliga åskådare betalade dyra biljetter, och notera att det är per enskild spelning nu och inte totalmängden av flera spelningar i samma stad.   

* Bangkok Thailand 1992:  140 000
* Tunis 1996: 90 000
*  Prag 1996: 126 000
* Mumbai 1996: 60 000
* Manila Filippinertna: 90 000 
* Berlin 88 000
*Brunei: 60 000
* Bukarest: 70 000
*Malaysia: 40 000 
* Singapore 1992: 94 000

Flera spelningar i samma stad, totalmängd:

Buenos Aires Argentina: 500 000. Sålde alltså ut en arena som tar 90 000 människor 5 kvällar i sträck. 

  

Jag mäter inte heller i publik, utan det som gör Bowie stor är bredden, musikaliteten. Jag ser lady Gaga som en som kan gå i hans fotspår, med sin bredd och sin musikalitet.