• Anonym (wenddla)

    Problem med bonusbarnet

    Behöver tips och råd vad jag kan göra, har som rubriken lyder problem med mitt bonusbarn. Jag och min man har varit ett par i några år, vi har ett gemensamt barn på några månader samt bonusdottern ?A? som är hos oss varannan vecka.

    Jag lärde känna ?A? när hon var tre,fyra år gammal och när jag tänker tillbaka har jag alltid tyckt hon varit uppkäftig och haft en tråkig personlighet men det har blivit värre med tiden.

    Idag är hon 7,5 år och är ett extremt kaxigt och otrevligt barn. Finns inte många stunder som är trevliga med henne. Får hon inte exakt som hon vill eller om man råkar ställa en enligt henne dum fråga så kan hon skrika och vara riktigt otrevlig mot en. Det är inte bara hemma det varit bekymmer med henne utan även på skolan då hon inte kommer överens med varken klasskompisarna eller fröken då hon ofta är arg och uppkäftig, detta ledde till att hon vid några tillfällen fick prata med skolkuratorn.

    Jag försöker verkligen att ha så trevliga stunder med henne som det går, genom att hitta på saker tillsammans som att laga mat ihop eller spela spel osv men tråkigt nog så tröttnar jag och orkar inte mer pga hennes tråkiga personlighet.

    Jag har klarat av henne och stått ut men nu funkar det inte längre, den fruktansvärda ångesten jag känner varje dag när jag räknar ner att nu är det si och så få dagar kvar tills hon kommer hit osv. Får aldrig njuta när hon inte är här då jag bara tänker att snart så kommer hon hit med sin tråkiga jävla personlighet. Man märker även att mannens föräldrar tycker hon är besvärlig men ingen som vågar säga något.

    Dessutom så jobbar min man konstiga arbetstider vilket leder till att jag varje morgon måste gå upp och väcka henne och fixa samt ta henne till skolan och hem samt aktiviteter oftast vilket betyder att jag spenderar mycket tid med henne.

    Har även börjar störa mig på småsaker som jag egentligen inte annars skulle störa mig på hos någon.

    Har pratat med mannen som inte ser detta som stort problem utan mer att jag ska tänka mer positivt när det gäller henne(?!!!!) och att vi får försöka säga till henne mer när hon är elak(tro mig vi har gjort det, men hon har ingen respekt för vuxna)

    Vill verkligen inte behöva separera med min man pga henne. Vad kan jag göra? Någon som är/varit i samma sits?

  • Svar på tråden Problem med bonusbarnet
  • Ess

    Får tillägga att om hon burit sig illa åt så hade jag inte tagit henne till någon aktivitet, då hade hon fått sitta hemma och fundera på hur hennes uppförande påverkar hennes liv och det hon tycker är roligt.

  • OlgaElvira
    Ess skrev 2019-03-02 16:24:58 följande:

    Ställ krav på pappan, ska han ha umgänge så får han ensam rodda detta.

    Bär hon sig illa åt mot dig så vänd ryggen åt henne och gå därifrån utan ett ord.


    Tillämpa silent treatment mot ett barn! När det utövas i en vuxenrelation kallas dettta psykisk misshandel.
  • Anonym (TZ)
    OlgaElvira skrev 2019-03-03 10:06:12 följande:

    Tillämpa silent treatment mot ett barn! När det utövas i en vuxenrelation kallas dettta psykisk misshandel.


    Fast i många fall är det som så att total tystnad och osynlighet är det enda som funkar från en styv/bonusförälders håll. Många barn ser gärna att förälderns partner och eventuellt gemensamma barn inte existerar när lilla ers höghet själv är där under sin vecka.
  • silhuett

    Jag tänker att om pappan på grund av sina arbetstider inte kan ta fullt ansvar för dottern så kanske han bara borde ha henne på helger? Vad skulle hända om han blev ensamstående med henne? Skulle han skaffa barnvakt på sina veckor?

    Jag kan tycka det är okej att som bonusförälder ta ett större ansvar under en period om det behövs, men inte som en permanent lösning.

  • Anonym (styvförälder)

    Men din man måste ju tag i det!
    Du måste prata igen med din man och berätta hur du känner.
    Han vill väl inte att du ska tycka illa om hans dotter och ert barns syskon.
    Flickan är 7 år och mår ju inte bra och behöver hjälp eller stöd av något slag annars kommer ju allt att eskalera.
    Du mår inte bra och flickan känner säkert på sig att du inte gillar henne.
    Det är ditt barns syskon så din man måste ju ta tag i det om han vill behålla sin familj.
    Hoppas att någon vuxen tar tag i det omgående.

  • OlgaElvira
    Anonym (TZ) skrev 2019-03-03 10:11:41 följande:

    Fast i många fall är det som så att total tystnad och osynlighet är det enda som funkar från en styv/bonusförälders håll. Många barn ser gärna att förälderns partner och eventuellt gemensamma barn inte existerar när lilla ers höghet själv är där under sin vecka.


    Vad barnet verkar önska och vad barnet behöver är inte alltid samma sak. Det är alltid de vuxnas ansvar hur relationen ska förbättras. Att benämna ett barn som -lilla ers höghet- visar på bristande insikt om barns behov.
  • Ess
    OlgaElvira skrev 2019-03-03 10:06:12 följande:
    Tillämpa silent treatment mot ett barn! När det utövas i en vuxenrelation kallas dettta psykisk misshandel.
    Bättre att gå därifrån än att tappa humöret fullständigt.
    Här hade det bara hänt en gång max, för jag skulle aldrig ställa upp på att ta hand om någon annans barn på regelbunden basis. Hade barnet sen burit sig illa åt så hade jag aldrig ställt upp mer.
  • Ess
    OlgaElvira skrev 2019-03-03 12:24:15 följande:
    Vad barnet verkar önska och vad barnet behöver är inte alltid samma sak. Det är alltid de vuxnas ansvar hur relationen ska förbättras. Att benämna ett barn som -lilla ers höghet- visar på bristande insikt om barns behov.
    Det är FÖRÄLDERNS sak att styra upp sin unge. Annars så blir det en liten höghet som tror hen är navet som allt kretsar kring.
  • Anonym (Bonus)
    Ess skrev 2019-03-03 12:35:38 följande:

    Det är FÖRÄLDERNS sak att styra upp sin unge. Annars så blir det en liten höghet som tror hen är navet som allt kretsar kring.


    Både rätt och helt fel. Man kan väl inte kräva att ett barn ska tycka om bonusföräldern, det är bonusföräldern och förälderns ansvar att se till att barnet guidas in och tillåts tycka om. Man kan kräva uppfostran i form av att städa men inte känslor. Det är ett utbyte mellan två människor, är det en vuxen och ett barn är det den vuxnas ansvar att stå för fiolerna!
  • Anonym (TZ)
    OlgaElvira skrev 2019-03-03 12:24:15 följande:

    Vad barnet verkar önska och vad barnet behöver är inte alltid samma sak. Det är alltid de vuxnas ansvar hur relationen ska förbättras. Att benämna ett barn som -lilla ers höghet- visar på bristande insikt om barns behov.


    Det är först o främst förälderns ansvar.

    Sen är hela ämnet uttjatat tycker jag för varannan veckas barn verkar ha det väldigt bra. 100 % uppmärksamhet varannan vecka i vardera hem, inga barn har det bättre än så.
Svar på tråden Problem med bonusbarnet