• Anonym (SoL-klara rättsfall)

    Rättsfall inom socialtjänst

    Jag undrar om det kan tänkas finnas någon här på FL som jobbar inom socialtjänst eller förvaltningsrätt eller studerar sådant?

    Det jag undrar är om någon kunnig känner till rättsfall som ger en fingervisning om vilka skäl som kan godtas som undantag för rätten till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande (SoL 4:1 §)?

    Samma fråga, men i fallet sambos och i förhållande till Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1)...
    Vad kan utgöra undantag för att bevilja enbart den ena parten ekonomiskt bistånd?

  • Svar på tråden Rättsfall inom socialtjänst
  • Anonym (Ellen)
    Anonym (SoL-klara rättsfall) skrev 2019-04-26 23:07:59 följande:

    Problemet är här att endast motparten (myndigheten) har haft möjlighet att lägga fram sitt material inför rätten, medan den andra parten får förlita sig på att allt underlag den lämnat till myndigheten ifråga kommer med.

    Men om det i personens överklagande framgår eller kan antas finnas underlag som myndigheten inte redovisat för rätten, borde då inte rätten efterfråga sådant underlag eller kontrollera om sådant finns?


    Det finns ju inget som hindrar den den som är part i ärendet att lämna in extra handlingar till förvaltningsrätten, om den inte litar på att socialtjänsten lämnar in allt.
  • Anonym (SoL-klara rättsfall)
    Anonym (Ellen) skrev 2019-04-27 05:28:04 följande:
    Det finns ju inget som hindrar den den som är part i ärendet att lämna in extra handlingar till förvaltningsrätten, om den inte litar på att socialtjänsten lämnar in allt.
    Nja, vad som kan utgöra ett hinder är att parten inte vet när så ska ske och vilka handlingar som myndigheten/motparten lämnat.
    Till att börja med måste det väl finnas ett ärende/mål med en beteckning att tillföra materialet?!
  • Anonym (Fyll i anonym signatur)
    Anonym (SoL-klara rättsfall) skrev 2019-04-26 23:07:59 följande:
    Anonym (SoL-klara rättsfall) skrev 2019-04-26 22:47:47 följande:
    Tack för klargöranden.

    Jag läser just en dom där det uttrycks mycket som "utrett", "klarlagt", "(myndigheten) gör gällande" o.s.v. utan att något underlag eller grund för detta redovisas.
    Exempelvis en påstådd åtgärd från en annan myndighet.

    I en annan del har en part (personen) lämnat ett utlåtande från en myndighet till en annan (motparten i målet), vilket i domen inte omnämns alls.

    Den ena parten (personen) har ju aldrig haft möjlighet att kontrollera att allt underlag personen lämnat till myndigheten fanns med när ärendet sedan hamnade i rätten.
    Problemet är här att endast motparten (myndigheten) har haft möjlighet att lägga fram sitt material inför rätten, medan den andra parten får förlita sig på att allt underlag den lämnat till myndigheten ifråga kommer med.

    Men om det i personens överklagande framgår eller kan antas finnas underlag som myndigheten inte redovisat för rätten, borde då inte rätten efterfråga sådant underlag eller kontrollera om sådant finns?

    Hur menar du att det gått till att den klagande parten inte haft möjlighet att lägga fram sitt material? Om personen i fråga har överklagat ett myndighetsbeslut så framgår ju klagandes yrkanden och grunder för dem redan i överklagandet.

    Oavsett så ska rätten inte efterfråga mer/ annat underlag utan deras uppgift är att ta ställning till de bevis som förs fram av vardera part, värdera dem och sen tolka hur uppgifterna påverkar rättsläget och utifrån det komma fram till en dom.

    Om klagande menar att de inte fått lägga fram bevis så får de antingen föra talaon utifrån proccessfel eller helt enkelt överklaga beslutet och då se till att eventuella bevis förs fram.
  • Anonym (SoL-klara rättsfall)
    Anonym (Fyll i anonym signatur) skrev 2019-04-27 16:58:57 följande:
    Hur menar du att det gått till att den klagande parten inte haft möjlighet att lägga fram sitt material? Om personen i fråga har överklagat ett myndighetsbeslut så framgår ju klagandes yrkanden och grunder för dem redan i överklagandet.
    Ja, det gör det.

    Men om motparten (vilket i fallet är en myndighet som skickat ärendet vidare till Förvaltningsrätten) inte skickar med allt som klagande parten framfört, så finns ju inte det med för rätten att behandla.
    Anonym (Fyll i anonym signatur) skrev 2019-04-27 16:58:57 följande:
    Oavsett så ska rätten inte efterfråga mer/ annat underlag utan deras uppgift är att ta ställning till de bevis som förs fram av vardera part, värdera dem och sen tolka hur uppgifterna påverkar rättsläget och utifrån det komma fram till en dom.
    För att förtydliga mig...

    Om den klagande i sin överklagan hänvisar till dokumentation, exempelvis från landstinget eller en annan myndighet och den dokumentationen saknas i det motpartsmyndigheten lämnat till rätten, borde då inte rätten efterfråga dessa dokument eller ställa frågan om sådan dokumentation finns lämnad till myndigheten som utgör motpart?
    Anonym (Fyll i anonym signatur) skrev 2019-04-27 16:58:57 följande:
    Om klagande menar att de inte fått lägga fram bevis så får de antingen föra talaon utifrån proccessfel eller helt enkelt överklaga beslutet och då se till att eventuella bevis förs fram.
    Nu närmar du dig huvudet på spiken...

    Frågan är om det som beskrivs kan vara ett processfel...


  • Anonym (Fyll i anonym signatur)

    Först och främst är det ju ursprungsmyndigheten som gjort fel och inte lämnat vidare klagoskriften i sin helhet. Det skulle de nästan garanterat få kritikför om man klagar på det.
    Men, om det i det material som kommit in till rätten framgår att det åberopat material som inte finns med i underlaget så ska förvaltningsdomstolen förelägga klagande att komplettera. Om de inte gjort det så är det ett formellt processfel som kan ligga till grund för ny prövning (dvs att samma domstol tar upp ärendet på nytt). Detta gäller dock inte om domstolen gör bedömningen att underlaget inte kommer att leda till bifall för klagande och att frågan är tillräckligt utreda oavsett om det bortkomna underlaget beaktas eller inte. Dock ska det då framgå av domen att domstolen gjort ett sådant ställningstagande.

  • Anonym (SoL-klara rättsfall)
    Anonym (Fyll i anonym signatur) skrev 2019-04-27 18:34:20 följande:

    Först och främst är det ju ursprungsmyndigheten som gjort fel och inte lämnat vidare klagoskriften i sin helhet. Det skulle de nästan garanterat få kritikför om man klagar på det.
    Men, om det i det material som kommit in till rätten framgår att det åberopat material som inte finns med i underlaget så ska förvaltningsdomstolen förelägga klagande att komplettera. Om de inte gjort det så är det ett formellt processfel som kan ligga till grund för ny prövning (dvs att samma domstol tar upp ärendet på nytt). Detta gäller dock inte om domstolen gör bedömningen att underlaget inte kommer att leda till bifall för klagande och att frågan är tillräckligt utreda oavsett om det bortkomna underlaget beaktas eller inte. Dock ska det då framgå av domen att domstolen gjort ett sådant ställningstagande.


    Tack för klargörande.

    Det jag starkt reagerar på i den dom jag läser, är att förhållanden som av de olika parterna i sin beskrivning påstår föreligga, så uttrycker sig rätten att det inte är styrkt när det gäller den klagande, medan utsaga från motparten (myndigheten) godtas med benämningar som "utrett", "det framgår", "(myndigheten) gör gällande" och liknande, utan att rätten redogör för något underlag som styrker detta.
  • Anonym (Fyll i anonym signatur)

    Nu blir jag nyfiken. Lust att säga vilket rättsfall det handlar om?

  • Kjell2
    Anonym (SoL-klara rättsfall) skrev 2019-04-27 19:17:44 följande:

    Tack för klargörande.

    Det jag starkt reagerar på i den dom jag läser, är att förhållanden som av de olika parterna i sin beskrivning påstår föreligga, så uttrycker sig rätten att det inte är styrkt när det gäller den klagande, medan utsaga från motparten (myndigheten) godtas med benämningar som "utrett", "det framgår", "(myndigheten) gör gällande" och liknande, utan att rätten redogör för något underlag som styrker detta.


    I en del rättsfall undviker domstolen att skriva ut detaljer om domen ska bli offentlig. Detta för att skydda inblandade, t ex barnen. Utredningsmatrialet, som parterna tagit del av, är i så fall sekretessbelagt.

    Om det t ex förekommit sexuellt våld mot barnen så vill domstolen ibland att detaljerna inte ska bli offentliga.
  • Kjell2
    Anonym (SoL-klara rättsfall) skrev 2019-04-27 17:37:45 följande:

    Ja, det gör det.

    Men om motparten (vilket i fallet är en myndighet som skickat ärendet vidare till Förvaltningsrätten) inte skickar med allt som klagande parten framfört, så finns ju inte det med för rätten att behandla.För att förtydliga mig...

    Om den klagande i sin överklagan hänvisar till dokumentation, exempelvis från landstinget eller en annan myndighet och den dokumentationen saknas i det motpartsmyndigheten lämnat till rätten, borde då inte rätten efterfråga dessa dokument eller ställa frågan om sådan dokumentation finns lämnad till myndigheten som utgör motpart?Nu närmar du dig huvudet på spiken...

    Frågan är om det som beskrivs kan vara ett processfel...


    Som part i ett mål har man stort ansvar att själv begära ut handlingar från t ex sjukvården och skicka in som vill åberopa i tvisten.
  • Anonym (SoL-klara rättsfall)
    Kjell2 skrev 2019-04-28 14:30:12 följande:
    I en del rättsfall undviker domstolen att skriva ut detaljer om domen ska bli offentlig. Detta för att skydda inblandade, t ex barnen. Utredningsmatrialet, som parterna tagit del av, är i så fall sekretessbelagt.

    Om det t ex förekommit sexuellt våld mot barnen så vill domstolen ibland att detaljerna inte ska bli offentliga.
    Det finns inget sådant i detta fall.
    Kjell2 skrev 2019-04-28 14:48:25 följande:
    Som part i ett mål har man stort ansvar att själv begära ut handlingar från t ex sjukvården och skicka in som vill åberopa i tvisten.
    Det förutsätter ju att rätten givit parterna den möjligheten.
Svar på tråden Rättsfall inom socialtjänst