Nej jag knarkar inte men hjälp mig

Har en mamma som visserligen är över 70 år, men med ett gediget pillermissbruk i historia och nutid. /fibromyalgi) Förr mogadon, sen tramadol och nu nått annat morfinpreparat. Dock har läkarna nu vägrat skriva ut mer. Hon känner sig för dålig för att åka in för besök och har dessutom blivit rädd för att gå utanför huset öht.

Har mao ingen hjälp att ge dig, men vill förstå mer om abstinensen. Svettningar är antar jag inget konstigt, men magsmärtor, illamående (spy) diarrer i över en vecka (förutom smärtor) är det normalt`? Eller bör vi söka hjälp åt henne? Självklart vill hon inte åka någonstans..

Tack för alla svar!

Har tagit dessa mediciner i drygt 3 år. Ganska hög dos. Går på vc till en vanlig allmänläkare.

Har testat en mängd olika mediciner innan det blev tal om morfin. Inga har hjälpt. Dessa hjälper till stor del. Fortfarande ont men inte så hemskt som när jag inte tar smärtstillande.

Jag är medveten om att abstinens är övergående och att man måste bita ihop och ta sig igenom det. Men det är fruktansvärt svårt när jag måste klara en vardag med hus och små barn. Det värsta är inte den fysiska abstinensen utan den som ger sån jävlig ångest. När man inte orkar/klarar nånting och egentligen bara vill dö. Jag klarar den fysiska biten.

Jag känner inte att jag klarar abstinensen OCH vardagen samtidigt. Därför jag frågade om behandlingshem. Att få lov att vara bara abstinent. Inte behöva vara mamma och fru samtidigt.

Behandlingshem är det socialtjänsten som beviljar och din typ av problematik kommer enligt socialtjänsten ej att ta sig an och bevilja behandlingshem för. Behandling i öppenvård i kombination med din nuvarande läkarkontakt däremot kan du nog få.

Eftersom din problematik handlar om ordinerad medicin är det landstinget du kommer att hänvisad till och de arbetar i princip enbart med nedtrappning i öppenvård som du redan håller på med.

Ditt kvarvarande alternativ om du känner att du behöver just behandlingshem är då att pynta din vistelse själv. För allt mellan 1500-5000 spänn per dygn. Blir Ju rätt saftigt med tanke på att det brukar krävas ca 3 månader.

Behandlingshemmen med 12-stegs inriktning brukar ja en primärbehandling på 28 dagar, men då kan du heller inte ha några morfinpreparat med dig.

Brukar hjälpa såna som dig, men hinner inte skriva nått idag tyvärr..
Ska försöka imon, och hur du kan gå till väga och lyckas, men inbilla dig inte det är enkelt och inte orsakar en del lidande, för det komerm det garanterat göra och man haft en längre varaktig konsumtion.

Dock bör vi veta hur du ska hantera smärtan sen, och om den ens går hantera utan morfinpreparat.
Är svaret nej, så måste vi komma på en plan för detta, och vad du pallar med och inte.

Berätta hur mycket du tagit, hur varaktigt, hur länge.

Så kan jag börja fundera på hur du ska lösa det.

Var inte orolig, detta är enkelt att lösa, men det kommer vara otrevligt i några dager om du haft en lång varaktighet utan uppehåll.
Min dag är fullspäckad idag, laga mat resten av dagen är det som gäller nu.

Har varit i exakt samma sits själv. Missbrukade morfinpreparat i över 10år varav de sista 8åren försökte jag sluta. Ingen visste om det för det syntes inte på mig att jag stoppat i mig dubbel förskriven dos. Läkarna fortsatte skriva ut för jag trappade ner och ville sluta men de borde bara satt stopp en gång för alla och sagt att nu räcker det. Istället hotade de med att skicka mig till beroendecentrum, vilket jag ville. Jag sa ja ja ja ja hela tiden men de skickade istället en remiss till smärtkliniken och där skulle dom hjälpa mig. Gick ett heltidsproffs i 5veckor där dom bara fortsatte säga hur farligt det var ich att jag skulle sluta. Jag skrek fullkomligt efter hjälp men ingen tog det på allvar. Träffade till sist en nyexaminerad läkare på vc som brydde sig och hjälpte mig jättemycket. Men tyvärr var det då försent. Mitt hjärta stannade och jag hamnade på hjärtintensiven och fick sluta tvärt där för att jag blivit förgiftad av all medicin. Att ligga i en säng med vak i 2 veckor med världens abstinens var fruktansvärt. Jag önskar inte min värsta ovän det. När jag låg där fick jag kontakt med psyk som tyckte att jag var för frisk och sund för att behöva hjälp. Alltså hamnade jag mellan stolarna igen. Fick själv kontakta beroendecentrum där jag fick samtalskontakt efter sjukhuset. Efter ca 1,5år började abstinensen släppa. Kan tänka mig att det tar några månader för din del om du brukat/missbrukat i 3år.

Det är aldrig lätt och det finns inga omvägar tyvärr. Trappa ner och sluta inte ersätta med annat. Det tog mig som sagt 8 år men idag hade jag inte tagit så lätt på det. Jag var trots allt missbrukare och blev lycklig varje gång kag fick tabletter. Det var fest några dagar och livet lekte sen var det abstinens och dra benen efter sig på jobb och ett jävla humör med ångest och smärta. För smärtan är ju kvar. Den får jag leva med....