Nej jag knarkar inte men hjälp mig

Jag gick på både oxy och citodon innan jag fick en psykos och blev inlåst i isolering på psyk i tre veckor. Jag åt dom bara något halvår men det tog på mig. Fick ingenting där. Alvedon som mest. Den första veckan va hemsk, sov ingenting och det kröp i hela kroppen men det va bara att stå ut. Idag äter jag ingen medicin alls och är mycket gladare och piggare än på länge! Mår fantastiskt! Det är ett helvete att ta sig ur men vill du så klarar du det!! Svårt själv men sökt dig till psykiatrin eller någon grupp på soc så får du hjälp! Jag lovar, lycka till och kramar!

Starkt jobbat! Men tycker det är närapå tortyr att tvinga någon sluta tvärt utan någon form av lindring. Krypningarna i kroppen, temperaturväxlingarna, ångesten - det är tortyr. Ångestdämpande och nåt att sova på borde man iaf få. Timmarna går ju sååååå långsamt.

Var eller är?

För var det tufft, så innebär du kommit rätt lindrigt undan ändå.

Men bra jobbat, är det nått du undrar senare, så kan jag se om jag har svar, eller någon annan.

Oxycontin och oxynorm var anledningen till att jag var tvungen att ta det tunga (då!) beslutet att skriva in mig själv på subutexprogrammet/LARO-behandling och det var det bästa beslut jag någonsin fattat i hela mitt liv förutom den uppenbara nackdelen att jag dessvärre är stämplad för livet som ?missbrukare? hos vården och således inte får lika bra behandling som tidigare - vilket är jävligt trist. Önskar att människor hade bättre kunskap om missbrukare och behandlade oss som vem som helst, vi är inga hemska människor som ljuger och manipulerar allt och alla. De flesta är faktiskt precis som du och jag - helt normala människor med välordnade liv i övrigt.

Min poäng är att man inte behöver läggas in på avgiftning, det finns alternativ men många känner inte till det.

Har du pratat med läkaren om sömnproblemen? Som nämns kanske Theralen eller annars Propavan kan vara ett sömngivande alternativ som det inte finns beroendeaspekt på. Sömn är så livsviktigt! En förutsättning för att orka, vad det än gäller.

Fast handen på hjärtat så har du nog både ljugit och manipulerat för dina tabletter. Det är så vi missbrukare kännetecknas. Vi tar för mycket av något och vi kan inte sluta. Alltså ljuger vi och hittar på för att få fler rus. Jag har ljugit för min familj i flera år, mina vänner vet fortfarande inte något, vårdpersonalen ljög jag för. Vet inte hur många ggr jag ringt och nästan gråtit i telefonen för att få fler recept. Jag har manipulerat personalen att skriva ut recept.

Och jag var en helt vanlig kvinna i 30-års åldern som hade barn och familj, villa, Volvo och vovve. Jag jobbade heltid och såg ut som en helt vanlig person.

Vilka alternativ menar du förutom behandlingshem? Tror du att behandlingshem är det vanligaste sättet att bli av med beroende? Det är jag helt övertygad om att det inte är. Det vanligaste är att det inte händer ett skit. Läkarna slutar skriva ut en dag och är man stark eller okunnig så tar man sig igenom abstinensen och fortsätter sitt liv. Alternativt så är man så fast och läst på nätet så man vet att läkaren gör fel. Man säger att man inte klarar att sluta och läkaren skriver då ett nertrappningsschema som kan vara tufft att följa. Det är fortfarande lätt att ta extra tabletter. Så kan man hålla på några månader eller tom år innan läkaren får nog. Först då börjar man titta på alternativ. Smärtkliniken tex. Behandlingshem eller metadonprogram kommer långt ner på listan.