Bonusdottern knarkar

Inte det som jag pratar om, det gör få.

De flesta gör inte ett skit eller springer till myndigheter direkt.

Makalöst hur lite man engagerar sig för sina barn, där man inte ens kan ha ett förutsättningslöst samtal.

För ett sådant samtal går endast ut på att få reda på vad som är vad, och utan säga det är farligt, och annat irrelevant för det samtalet, det samtalet är till för att förstå inte fördöma och nedsätta.

Myndigheterna försvinner bara för man tar ett samtal om vad som är vad.

Dock kan uppgifter ifrån detta vara extremt värdefullt för framtiden, och att man connectar.

Men det har jag nu förstått att du inte vill se, men det samtalet skulle jag ta DIREKT.

Men sure, jag vet man kan hota en del ifrån att ta droger, och komma med myndigheter, andra kommer på det själva och resten hamnar i rännstenen.

Och det är detta man som förälder har och arbeta med, så varför inte ta och prata först?(Och när man redan vet om hur högt priset kan vara?)

Och på det sättet du pratar, så inser jag du aldrig skulle göra detta samtal på det sätt jag pratar om, inte ens i närheten.

Så om det sker, så får vi hoppas att de känner sig tillräckligt hotade och slutar, så det inte blir tvärtom om du vägrar ta en sådan diskussion.

Jag tror faktiskt inte ens du förstår vad jag pratar och med tanke på att du håller på att diskuterar annat mest hela tiden.

Dock i TS fall har man nog kommit för långt in i problemet för det ska funka nu.

Det gäller även att prata på rätt sätt, detta samtal är inte att säga droger är farliga, döma eller på annat sätt sätta krav.

Inte bli arg, upprörd eller nått sånt.

SOC finns alltid kvar efter detta samtal, så vad riskerar man genom öppna munnen och ha ett förutsättningslöst samtal med sitt barn?

Svaret är inget, men väl en förståelse på vad problemet är och om det går lösa.

Om svaret är att man inte når fram, så finns det en uppsjö med myndigheter som kan hitta på alla möjliga saker.

Känns märkligt att man debatterar att man inte ska ta ett grundligt och förutsättningslöst samtal med sitt barn, innan man springer efter hjälp.

Skrämmer droger folk så att de inte ens lägger den tiden på sin barn och förstå dom?

 

Det roliga i detta, det är att jag säger samma sak i princip, med enda skillnaden att man ska ta ett riktigt snack med barnet först.

Då jag anser mina barn skulle vara värda detta snack, och myndigheterna finns där även efteråt.

Ledsen för dig nu, handlar inte om hur bra eller dåligt jag pratar, då jag inte ens pratat med mina  barn, då de inte använder droger(Än!).

Inte heller är det någon sanning som jag personligen ska förmedla, det ska däremot det förutsättningslösa samtalet göra och att barnet ska förmedla detta om man lyckas.

Ja, det är dömande det jag säger och vägran att prata.

Dock det förutsättningslösa samtalet, det ska vara befriat ifrån sånt.

Så där hade du ett rätt och ett fel, och det som var fel var det vi pratade om.

Och det var som rätt, var nått vi inte pratade om.

Finner sådana detaljer intressanta.

Och få folk att sluta med droger, så fungerar inte slå med hela armen ens i hälften av fallen.

Så varför använder man den metoden mest?

För det är knappast så att myndigheterna försvinner och bara för man råkar öppna munnen och pratar med sitt barn.

Och i detta samtal är om droger är farliga eller inte, det mest irrelevanta man kan prata om i detta samtal.

Inte det som jag pratar om, det gör få.

De flesta gör inte ett skit eller springer till myndigheter direkt.

Makalöst hur lite man engagerar sig för sina barn, där man inte ens kan ha ett förutsättningslöst samtal.

För ett sådant samtal går endast ut på att få reda på vad som är vad, och utan säga det är farligt, och annat irrelevant för det samtalet, det samtalet är till för att förstå inte fördöma och nedsätta.

Myndigheterna försvinner bara för man tar ett samtal om vad som är vad.

Dock kan uppgifter ifrån detta vara extremt värdefullt för framtiden, och att man connectar.

Men det har jag nu förstått att du inte vill se, men det samtalet skulle jag ta DIREKT.

Men sure, jag vet man kan hota en del ifrån att ta droger, och komma med myndigheter, andra kommer på det själva och resten hamnar i rännstenen.

Och det är detta man som förälder har och arbeta med, så varför inte ta och prata först?(Och när man redan vet om hur högt priset kan vara?)

Och på det sättet du pratar, så inser jag du aldrig skulle göra detta samtal på det sätt jag pratar om, inte ens i närheten.

Så om det sker, så får vi hoppas att de känner sig tillräckligt hotade och slutar, så det inte blir tvärtom om du vägrar ta en sådan diskussion.

Jag tror faktiskt inte ens du förstår vad jag pratar och med tanke på att du håller på att diskuterar annat mest hela tiden.

Dock i TS fall har man nog kommit för långt in i problemet för det ska funka nu.

Enda som krävs i botten är att barnet tar droger, sen tar an en förutsatts diskussion om vad som är vad.

Vad man sen efter denna gör, det vet man knappast i förväg, utan det beror på svaren.

Finns inget som säger att det är tagen en sådan som jag pratar om.

Annars givetvis vet vi alla det står  att man pratat, men det finns många sätt och prata på.

Och med tanke på de svar som kommer, så inser man att prata förutsättningslöst, det är nått som inte ens sker.

 

Om mina barn börja använda droger, så kommer jag anse att dom är värda att jag pratar med dom, innan man försöker forcera nått på dom.

Vilket tyder på att man bryr sig om sitt barn, sen så ingen av SOC, polis, behandlingshem och alla andra åtgärder hindras för man pratar först.

De finns även kvar efter man pratat, men tror en del inbillar sig det handlar om medberoende.

Vet faktiskt inte varför ni vägrar förstå att jag pratar om en mycket specifik sak och ett viktigt steg.

Men visst är det även så att för en del funkar det att man skäller på dom också, men känns inte som speciellt konstruktivt.