Inlägg från: Elefantmannen2 |Visa alla inlägg
  • Elefantmannen2

    Tror frugan ljuger för mig... Hjälp?

    Jag tycker att det är rätt uppenbart att hon haft ett äventyr i ett annat land, men ett par rader här är ganska lite att bygga en åsikt på. Jag får intrycket av att du tror detsamma?


    Nu får du fråga dig själv ingående hur du ställer dig till det. Antingen ser du det som ett stort svek och något som kommer att påverka er framtid eller något du kan acceptera och gå vidare med. Vid alternativ två är det antagligen en dålig idé att rota i det. 


    Det har redan hänt. 

  • Elefantmannen2
    Anonym (Hm) skrev 2019-05-02 22:08:06 följande:
    Vad har du för belägg för ditt påstående om att sex inte skulle vara intressant för kvinnor i medelåldern? Min uppfattning och erfarenhet är det motsatta; nämligen att kvinnor i den åldern är som kåtast! 
    Anekdotisk bevisföring. 
  • Elefantmannen2
    Anonym (Detalj i sammanhanget) skrev 2019-05-03 07:00:08 följande:

    Jag tror tvärtom er att det är viktigt att nysta upp det och ha all information om man vill förlåta och inte skilja sig. Oavsett att det är plågsamt.  Gör man inte det så kommer en sån sak hemsöka en och relationen varenda gräl och svacka. Varenda gång man ens känner ett uns av osäkerhet och svartsjuka, fantasin och hjärnan kan spela en väldiga spratt.

    Så all info behöver komma fram så att man kan hantera den. Hur såg han ut, hur många gånger hände det, vad exakt hände, användes skydd, fick hon orgasm, hur många, fick han göra saker med henne som man själv inte får göra. Jävligt plågsamma saker. Men bättre att veta allt än ha hälften av informationen och låta fantasin när man mår som allra sämst fylla i resten.


    Har detta hjälpt dig? Är det lättare att glömma eller processa ju fler detaljer du har? Kommer du att tvivla mindre?


    För mig handlar det om man kan släppa eller inte. Oavsett blir ingående detaljer helt oviktiga.
    Vad spelar det för roll om man haft sex 4 eller 7 gånger med någon? Om det var på en onsdag eller torsdag. Om det var före eller efter man pratade i telefonen. Etc. Etc. Har man börjat nysta på det viset tar det aldrig slut. 

  • Elefantmannen2
    Anonym (man) skrev 2019-05-03 17:34:50 följande:
    Det handlar nog inte så mycket om detaljerna i sig (alla vet nog hur sex går till), det handlar mer om att avgöra om ens partner öht klarar av att vara ärlig eller inte och om personen ångrar det han/hon gjort eller bara ångrar att hon/han blev påkommen eftersom det i sin tur är avgörande för om man vill eller inte vill ge personen en andra chans. Så om du ställer 1000 frågor till personen så har personen haft 1000 möjligheter att vara ärlig, vad personen väljer kommer visa vem han/hon i grunden är. Vi kan alla göra misstag, men hur vi sen hanterar våra misstag säger mer om vem man är än misstaget i sig.

    En person som inte klarar av att vara ärlig, utan ljuger gång på gång, där sanningen måste dras fram i små bitar åt gången finns det ingen som helst anledning att ge en andra chans. För om personen inte kan vara ärlig och stå för sitt misstag så går personen inte att lita på och är inte värd en andra chans.

    En person som klarar av att säga hela sanningen utan en massa lögner, som visar att han/hon är beredd att ta konsekvenserna för sitt agerande, som förstår vilken skada han/hon gjort på sin partners förtroende och gör allt för att återställa den är däremot kanske värd en andra chans.

    Sen handlar det ganska mycket om att försöka bygga sig en ny bild av sin partner. När något du litar på sviker dig så raseras den bild du har av personen och du blir tvungen att göra dig en ny bild av personen. Genom sina handlingar har personen visat att hon/han kan vara falsk och opålitlig (vilket du inte trodde innan) men du vet inte hur falsk personen är. Att helt göra om sin bild av någon man känt länge går inte på en dag, det är en lång process där allt personen gör och säger kommer vägas in i den bild man slutligen får av personen. Som tex kunna svara ärligt på frågor.

    Det här är anledningen till att så många förhållanden spricker efter en otrohet trotts försök att lappa ihop det. För när arbetet med att göra sig en ny bild av sin partner är klart så är det inte säkert att man känner samma sak för den här nya personen som trätt fram som man kände för den gamla. Att ett svek kan ta död på kärlek borde vara ganska självklart. Det är inte så simpelt som att folk bara dra i ren ilska, det beror nog oftare på att man helt enkelt tappar känslorna för personen.

    Ok. Det var inte min fråga riktigt. Vem vinner på att fråga 1000 frågor om otroheten redan är ett faktum? Det är just detaljer som efterfrågas. 
    Vad spelar det för roll om det var 4 eller 7 gånger? Vad ska man svara på frågan om hon/han var duktigare på oralsex? Är det bättre eller sämre att vara ärlig? 

    - Jag har varit otrogen. Det betydde ingenting. Jag vill leva med dig. Ledsen att jag ljög, jag ville inte såra dig. Jag vet att det var dumt, jag ångrar det och förstår om du vill lämna mig. 
    Det är basen. Det har redan hänt. Inget som förändras. 
    Räcker inte det att fatta beslut på? Vem mår bättre, eller fattar bättre beslut, av ytterligare detaljer? 

  • Elefantmannen2
    Anonym (fråga) skrev 2019-05-03 21:32:09 följande:

    Måste du göra en grej av att "outa" kompisen då? Du är väl inte förbjuden att prata med henne?
    - Hörru Bettan, jag blir jätteförvirrad. Du pratade ju om pariserhjul och sånt på resan men när jag snackade med Lotta fattade jag på henne att du inte var med på det för att du var och snackade med nån trevlig snubbe. Varför sade du inte bara det?


    För att det kan sätta henne i ett dåligt läge gentemot "frugan" och de andra väninnorna. Det finns ju en kodex vänner emellan som nämnts tidigare i tråden. 
    För vissa är det värre att bryta den än att vara fysiskt otrogen på en semesterresa.

  • Elefantmannen2
    Anonym (Taskigt läge..) skrev 2019-05-06 16:06:10 följande:

    Hej alla! 


    Har varit lite upptagen och har inte kunnat svara på tråden senaste dagarna. Jag grävde lite djupare ner i allt detta och fick mer information av min barndomsvän. Jag tog sedan upp detta med min fru hemma, ställde henne mot väggen med allt jag visste och krävde svar. Vi kan säga så här jag fick inga tydliga svar om vad som hänt och hon förnekar det mesta men jag hör/ser på henne att hon ljuger.


    Svaren var inte i närheten av nog för att förklara vart hon varit och varför. Först försökte hon även ljuga att hon varit med en annan tjej ur gänget dessa kvällar, men det visste jag inte stämde och hon ändrade sin historia när hon förstod att jag hade viss info. 


    Jag talade om för henne att det här är oacceptabelt för mig och lämnade. Jag bor nu hos min vän och min fru är i panikläge det ska gråtas och ringas och "Du måste tro mig, det var inget" "Jag ångrar att jag ens umgicks med han osv osv." 


    Jag är ganska säker på att jag skiter i det här, jag har inget intresse av att fortsätta och försöka reparera nått med någon som jag nu anser saknar riktiga värderingar. Men jag vet inte jag ska sova här ett tag tänka på mitt  sen låta henne förklara när jag lugnat mig. Är fortfarande bara 80% säker att något har hänt mellan dem, men vill jag ha kvar någon som kan göra sånt som bara smyga med en karl bakom ryggen? 


    Är detta för att jag alltid haft 0% svartsjuka, jag litar på allt hon gjort och aldrig ens haft tanken på att vara svartsjuk eller tro nått sånt om henne, jag anser det är härligt att slippa sånt skitdrama men kanske hon tycker jag ska vara lite svartis så hon får känslan att jag är rädd att nån ska ta henne från mig? Känna sig åtrod, trodde jag vissade dessa känslor på andra sätt men vem vet. 


    Jag vet inte.


    Vad tror ni? 


    Det fetade tror jag inte på. Att ge en partner utrymme och tillit ger inte anledning till att söka sig någon annanstans, tvärtom. Min uppfattning är att det är raka motsatsen som gäller.


    Hon kanske inte själv kan förklara eller ens vet vad som drev henne. 


    Jag tror att det är bra att du markerade. Nu får hon ta sig en rejäl funderare på vad som hände och konsekvenserna av sitt handlande. Och du får göra detsamma. Oftast är ett sådant här scenario ett vägskäl i ett förhållande. 


    Lycka till! Vore kul med en update på detta om några månader.

  • Elefantmannen2
    Anonym (FYI) skrev 2019-05-06 17:27:24 följande:
    Varför skulle man inte kunna vara helt utan svartsjuka i ett förhållande, men ändå bli förbannad när partnern sviker en och visar att hen inte var vad man trodde eller litade på?

    Varför väljer du att läsa något annat än det jag skrivit? Står det i det du understrukit? Nej, det gör det inte. 

    Det är ett svar på det jag fetade i TS text:
    "Är detta för att jag alltid haft 0% svartsjuka, jag litar på allt hon gjort och aldrig ens haft tanken på att vara svartsjuk eller tro nått sånt om henne, jag anser det är härligt att slippa sånt skitdrama men kanske hon tycker jag ska vara lite svartis så hon får känslan att jag är rädd att nån ska ta henne från mig?"


    Jag skriver då:
    "
    Det fetade tror jag inte på. Att ge en partner utrymme och tillit ger inte anledning till att söka sig någon annanstans, tvärtom. Min uppfattning är att det är raka motsatsen som gäller."
    Alltså att svartsjuka och kontroll är den största anledningen till att folk är otrogna, inte att man visar tillit och utrymme. 
    Inget, inte en rad, om att man inte får känna sig sviken och förbannad. 


    Har du egentligen något att tillföra? Modus operandi är att missuppfatta och ifrågasätta din egen tolkning utan eget resonemang. 


    Troll.

  • Elefantmannen2
    Anonym (FYI) skrev 2019-05-06 20:36:04 följande:
    Alltså, Vad fan är det med dig. Om jag missuppfattade din mening ber jag om ursäkt. Finns ingen anledning att vara dryg. Räcker gott med att skriva så även jag förstår vad du menar.

    Nej, det är ju det som är problemet. Du väljer att misstolka och upprepar det hela tiden. Det ligger ett mönster i det. Under förutsättning att det är samma person som använder sig av ditt anonyma nick händer det i alla trådar jag stött på nicket. Jag är inte den första att påpeka det i den här tråden heller. 


    Är det drygt att verkligen visa hur jag resonerade? Du skriver ju att jag ska uttrycka mig så att du ska förstå? Och när jag gör det är jag dryg? Det är att måla in andra i ett hörn. Och ditt beteende är andras fel.
    Om du är osäker på vad det faktiskt står kan du ju faktiskt läsa två gånger innan du svarar. 

Svar på tråden Tror frugan ljuger för mig... Hjälp?