Ångest över otrohet

Nu har jag fått lämna, hon har tagit lägenheten. Ska ta vårdnaden. Hela släkten är emot mig, socialt utfryst

Tycker oxå det var lite överreagerat. Men olika människor har olika toleransnivå på sånt. Det handlar inte så mycket om handlingen i sig utan om att förtroendet går i kras.så även ett "litet" snedsteg uppfattas som ett svek, och svek gör alltid väldigt ont just för att det kommer från någon man litade på över allt annat.

Om du tänker såhär, om en okänd person blåser dig så kommer du inte bta det lika hårt som om det är din bästa vän som gör det, eller hur? Och magnituden av sveket är inte lika viktigt som att det kommer från någon som du tycker om och litade på.

Det är just denna lilla detalj många tyvärr har så himla svårt att förstå, de tror att deras handlingar kommer bedömas objektivt som om det vore vem som helst men fattar inte att det inte kommer bedömas objektivt och likställas med vilken annan människa som helst. Det kommer bedömas som ett svek och slå väldigt hårt på förtroendet och den bild personen har av dig.

Inte säkert, hade det kommit fram andra vägar så hade det varit 100 ggr värre. Nu finns det kanske en chans att hon efter ett tag förstår att han ändå var rakryggad och berättade om sitt misstag och de kan lösa det med tiden. 

TS kunde inte förutse hur hon skulle reagera, han gick efter sitt samvete och det tycker jag var starkt gjort av honom. 

En sådan här sak ska man självfallet inte berätta. I 99 fall av 100 gör det mer skada än nytta för alla inblandade och alla som drabbas.

Enligt mig är det inte sannolikt att man lämnar någon bara för en kyss. Det kan aldrig vara orsak nog för att bryta upp en familj.

Om TS har åkt ut så drar jag slutsatsen att det finns betydligt fler och kanske större problem i relationen än en kyss.

Och det tror du räcker?

Haha, det har nog alla som varit otrogna oxå trott. All tror ju att de är jättesmarta och kommer aldrig åka dit. men bevisligen åker ju många dit ändå trotts deras enorma smarthet.  Och när de åkt dit så tror de fortfarande att de är skitsmarta och försöker ljuga sig ur knipan och resultatet blir att deras partner som hade kunnat förlåta dem om de varit ärliga istället ber dem dra åt helvete för ingen vill väl leva med en lögnare?

Det gäller att vara diskret och planera noga Det funkar skitbra

Om man har tur, som sagt tror du inte att alla som blivit påkomna oxå tänkt som du?

Hur tror du att din part er kommer må när allt kommer fram? Du påvisar pyskopatiska drag

Men antar att du skiter i vilket! Tycker synd om din partner.. Du måste verkligen hata henne/honom

Man behöver inte känna personer för att avgöra vad för slags människor de är, deras handlingar säger det klart och tydligt.

Varför skulle jag inte kunna utala mig om otrohet? Har själv blivit drabbad så jag vet vad det innebär! Du kan ju gå och tro att det inte är så farligt det du gör. Men det sabbar en människa rätt jävla rejält!

Så vida inte han har utsatt sig för något liknade.. Har jag noll empati.. Spelar ingen roll om du inte får sex av honom.. Gör slut så så kan du knulla bäst fan du vill..

Om du inte förstår problemet i att gå bakom ryggen på människor som litar på dig, svika och ljuga så borde du uppsöka vård.

Faktiskt inte, det är inte alla som har taskig impulskontroll, rätt många klarar av att hantera känslor på ett värdigt sätt. Det är ju inte så att brallorna åker av av sig självt, det krävs medvetna beslut, och det är väl där det skiter sig för vissa medan andra kan hantera det bättre.

Men min poäng var mer att de flesta förstår iaf problematiken, de flesta har iaf någon slags medvetenhet om rätt och fel men snackar bort det för sig själv eller helt enkelt skiter i det. Om man däremot på riktigt inte kan se något som helst fel i att svika och ljuga så är det på en sjuklig nivå och då behöver man uppsöka vård för en människa som inte kan skilja på rätt och fel kan i stort sett göra vad som helst. 

Bolla det med din kille eller ännu bättre med en psykolog eller terapeut, håller de  med dig så ger jag dig rätt