Anonym (Jobbigt) skrev 2019-05-16 02:15:50 följande:
Alltså grejen är att jag gett upp om henne, jag vill inte ens försöka reparera vår relation, hon har gjort mig såpass illa. Sen absolut att jag säkert behöver terapi och prata med någon om allt jag varit med om. Men jag har liksom inte riktigt vetat hur jag ska ta tag i det. Känner att jag måste bli av med problemet (henne) först för att komma vidare, men visst skulle stöd från en psykolog kunna hjälpa en med det med kanske.
Jag har absolut inte gett upp om mig själv, jag har ett liv som jag är jättenöjd med, jag har fått jobba mycket med mig själv för att komma dit men jag har bra stöd runtomkring mig av vänner, familj och min man, så nej jag är inte ensamstående. Så det handlar inte om att jag inte vill framåt, tvärtom. Men jag är som sagt även rädd för vad hon kan/kommer ställa till med och det gör det hela otroligt jobbigt.
Men det är ju just det som psykologen kan hjälpa en med, att bli "av" med problemet. Alltså henne. O jag menar inte nåt om att försöka reparera er relation, utan enbart bearbeta det som är inom en själv, med psykologen. Det är ju det dom är till för! DOM hjälper en att ta tag i det.
Jag har också jobbat en massa med mig själv, min mamma har gjort som personens mamma ovan, efter jag sagt ifrån 1000 gånger ändå ringt o ringt o ringt. O när hon inte "fick tag" på mig så ringde hon mitt jobb, även kompisar o pojkvänner o till deras jobb osv. Det var ett helvete.
Men som jag förstått på dig har du aldrig ens vågat säga ifrån till henne utan bara varit defensiv, o med precis DET behöver du hjälp. Med att våga säga ifrån!
Eller fortsätt som hittills o bara fega ur.