• Sun 2 Jun 2019 12:50
    5674 visningar
    185 svar
    185
    5674

    Dottern ska komma och gå

    Här är en söndagsdiskussion igång. Varit tillsammans 5 år. Vi kom men ett barn var. Han och dotter på 10 snart 11 år. Jag med son 8 år. Allt har funkat bra och vi har en familj på 4 plus hund och mysig stämning. Min relation med dottern är fin och vice versa. Igår var sambon på svensexa och hans dotter ville vara hos mamma pga att lillebror där fyllde 5. Inga konstigheter. Sambon skulle hämta henne nu innan lunch men hon hade börjat baka hos mamma så hon ville stanna en stund till. Inga konstigheter. Vi sätter oss på balkongen och han utbrister lyckligt: ja tänk hon börjar bli så stor! Snart kommer hon kunna komma och gå precis som hon vill.. att det inte finns några ?pappaveckor? eller ?mammaveckor?... Jag svarar : Så vill inte jag ha det? Jag tycker det låter jätte rörigt... Han : Vad är det för något problem med det? Hon är väl välkommen när hon vill? Jag: Ja, men det blir ju stökigt för vi kan ju inte planera? Han: Hon får ju inte komma om vi planerat något? Jag: men ibland kanske man bara vill vara spontan eller ha en barnfri helt oplanerad? Han : Jasså ok så då ska vi säga till henne att du får inte komma för ****** vill ligga på soffan och chilla. Sonen har ingen möjlighet att vara flexibel med veckorna då hans pappa jobbar 7 nätter/ledig 7 nätter.. Min sambo nu säger att jag är självisk och bara vill ha barnen på mina villkor.. men det är ju inte mina det är såhär vi haft det och bestämt med alla runt omkring ( hennes mamma och sambo och mitt ex och hans sambo) Jag tycker inte att barnen ska komma och gå som dom vill. Jag tycker varannan vecka är en bra ök. Självklart får hon åka dit om det är kalas någon helg eller om dom ska på något att hon kan komma hit med fick panik när han tycker att hon ska komma och gå som hon vill. Jag hade sett fram emot en söndag ihop hela familjen men nu är hon kvar hos mamma och vi är sura på varandra. Sonen sitter på rummet och kollar på film och vi tjafsar på balkongen. Har jag fel?! Han tycker verkligen att jag är heeeeelt dum i huvudet som tycker såhär.. och talade om det tydligt.

  • Svar på tråden Dottern ska komma och gå
  • Anonym (bella­)
    Mon 3 Jun 2019 12:02
    +1
    Anonym (E) skrev 2019-06-03 11:05:52 följande:

    Eftersom det är barnets hem, även om barnet har två hem. Så tycker jag att det är självklart att de måste få komma och gå som de vill när de klarar av det själva. 

    Jag har själv mina barn varannan vecka och jag känner att eftersom det är vi som föräldrar som tagit det beslutet så måste vi också vara flexibla mot barnen i den frågan. Annars blir det ju inte deras hem.


    Precis så är det. Skönt med någon vettig här i tråden.
    Barn har dessutom radar och fattar fortare än vad föräldrarna gör om de inte känner sig välkomna av bonus.
    Varför ska barnen känna sig som gäster i sitt egna hem?
    Vem vill det?

  • Anonym (J)
    Mon 3 Jun 2019 12:26
    haft samma skrev 2019-06-02 13:20:13 följande:

    Hon kan inte ta sig hit själv då hon inte vågar åka tunnelbana och jag tycker också att man bör vara äldre för att åka tunnelbanan själv med alla som har noll hänsyn och prejar barn för att komma med i vagnen. Vår linje är alltid fullproppad..


    Hon är för liten nu men om ett par år kan hon ju åka själv. Om hon inte har några psykiska hinder.
  • Mon 3 Jun 2019 14:22
    +1

    Men frågade du din sambo vad han menade med "snart" och "komma och gå precis som hon vill"? Snart kan ju innebära allt från om några månader till om några år. Jag säger ofta "snart tar de studenten" om personer som är typ 15 bara för att betona att det inte är så långt kvar när man jämför med åren som gått. För mig känns det också självklart att man inte kan komma och gå som man vill om man inte kan transportera sig själv. Frågade du din sambo vad han menar eller drog du bara dina egna slutsatser att han menar att du ska få börja hämta och lämna närsomhelst inom närmaste tiden?

  • Anonym (!)
    Mon 3 Jun 2019 15:23
    +1
    Anonym (Jaha) skrev 2019-06-02 19:48:54 följande:
    Ger man sig in i ett förhållande med någon som har barn så får man räkna med att barnet kommer finnas med. Man får räkna med heltid oavsett hur schemat ser ut just för tillfället. Förälder är man dygnet runt, året runt, inte bara varannan vecka. Kan man som ny partner inte acceptera det så hitta en parner utan barn.
    Exakt! Så himla enkelt det kan vara..
  • Anonym (Malus­)
    Mon 3 Jun 2019 17:03
    +1
    Anonym (bella) skrev 2019-06-03 12:02:59 följande:
    Precis så är det. Skönt med någon vettig här i tråden.
    Barn har dessutom radar och fattar fortare än vad föräldrarna gör om de inte känner sig välkomna av bonus.
    Varför ska barnen känna sig som gäster i sitt egna hem?
    Vem vill det?
    "Sitt egna hem"?

    Menar du att någon som bor halva tiden i ett hem har lika stor rätt till det som den som bor hela tiden och inte har någon annanstans att ta vägen alltså.

    Det funkar kanske så i din utopiska fantasi men för många är det inte så i verkligheten.
    Hur mycket du är vill det.
  • Anonym (Rätt ska vara rätt)
    Mon 3 Jun 2019 17:05
    Anonym (Malus) skrev 2019-06-03 17:03:34 följande:
    "Sitt egna hem"?

    Menar du att någon som bor halva tiden i ett hem har lika stor rätt till det som den som bor hela tiden och inte har någon annanstans att ta vägen alltså.

    Det funkar kanske så i din utopiska fantasi men för många är det inte så i verkligheten.
    Hur mycket du är vill det.
    Precis så.
  • Anonym (Rätt ska vara rätt)
    Mon 3 Jun 2019 17:07

    Min sambo flyttade in i mitt hus. Papper skrevs väldigt noga så att huset är mitt oavsett vad som händer.

    Hans ungar är skrivna hos sin mor.
    Mitt hus är INTE deras hem utan de besöker oss när de är här.

    Huset är MITT och jag har full bestämmanderätt över det. Min egendom.
    Och de ska inte komma och påstå att mitt hus är deras hem.

    De barn som har MITT hus som sitt hem är mina barn. Det är även de som en dag ska ärva det.

  • Anonym (J)
    Mon 3 Jun 2019 17:11
    Anonym (Rätt ska vara rätt) skrev 2019-06-03 17:07:58 följande:

    Min sambo flyttade in i mitt hus. Papper skrevs väldigt noga så att huset är mitt oavsett vad som händer.

    Hans ungar är skrivna hos sin mor.

    Mitt hus är INTE deras hem utan de besöker oss när de är här.

    Huset är MITT och jag har full bestämmanderätt över det. Min egendom.

    Och de ska inte komma och påstå att mitt hus är deras hem.

    De barn som har MITT hus som sitt hem är mina barn. Det är även de som en dag ska ärva det.


    Hur gamla är de och hur ofta är dem hos dig?
  • Anonym (K)
    Mon 3 Jun 2019 17:20
    +1
    Anonym (!) skrev 2019-06-03 15:23:11 följande:

    Exakt! Så himla enkelt det kan vara..


    Eller skaffar man barn man räkna med att barnet kommer finnas med. Man får räkna med heltid oavsett hur schemat ser ut just för tillfället. Förälder är man dygnet runt, året runt, inte bara varannan vecka.

    Om föräldern tog ansvar för sina egna barn skulle situationer som dessa inte uppstå i första hand.

    Det är bara patetiskt när lata oengagerade bioföräldrar gnäller på sina nya partners när de inte gör deras jobb.
  • Ess
    Mon 3 Jun 2019 17:22
    Anonym (Ingen skillnad) skrev 2019-06-03 08:47:24 följande:
    Det är ju likställt med att säga att ett hotell är hemma så länge man hyr det. Du sa ju rakt ut att du räknar hemmet som de vuxnas hem. Lite samma sak som man säger känn er som hemma till gäster just för att det inte är deras hem
    Mitt och makens hus tillhör oss vuxna och inte våra barn. Det är vi som bestämmer över huset och vi som betalar för det. Barnen bor HOS OSS, eget hem får de när de flyttar hemifrån, då får de även samma rättigheter och skyldigheter för sitt hem som vi har för vårt.
    Ja, ett hotellrum är ens hem under tiden man hyr det.
Svar på tråden Dottern ska komma och gå