• haft samma

    Dottern ska komma och gå

    Här är en söndagsdiskussion igång. Varit tillsammans 5 år. Vi kom men ett barn var. Han och dotter på 10 snart 11 år. Jag med son 8 år. Allt har funkat bra och vi har en familj på 4 plus hund och mysig stämning. Min relation med dottern är fin och vice versa. Igår var sambon på svensexa och hans dotter ville vara hos mamma pga att lillebror där fyllde 5. Inga konstigheter. Sambon skulle hämta henne nu innan lunch men hon hade börjat baka hos mamma så hon ville stanna en stund till. Inga konstigheter. Vi sätter oss på balkongen och han utbrister lyckligt: ja tänk hon börjar bli så stor! Snart kommer hon kunna komma och gå precis som hon vill.. att det inte finns några ?pappaveckor? eller ?mammaveckor?... Jag svarar : Så vill inte jag ha det? Jag tycker det låter jätte rörigt... Han : Vad är det för något problem med det? Hon är väl välkommen när hon vill? Jag: Ja, men det blir ju stökigt för vi kan ju inte planera? Han: Hon får ju inte komma om vi planerat något? Jag: men ibland kanske man bara vill vara spontan eller ha en barnfri helt oplanerad? Han : Jasså ok så då ska vi säga till henne att du får inte komma för ****** vill ligga på soffan och chilla. Sonen har ingen möjlighet att vara flexibel med veckorna då hans pappa jobbar 7 nätter/ledig 7 nätter.. Min sambo nu säger att jag är självisk och bara vill ha barnen på mina villkor.. men det är ju inte mina det är såhär vi haft det och bestämt med alla runt omkring ( hennes mamma och sambo och mitt ex och hans sambo) Jag tycker inte att barnen ska komma och gå som dom vill. Jag tycker varannan vecka är en bra ök. Självklart får hon åka dit om det är kalas någon helg eller om dom ska på något att hon kan komma hit med fick panik när han tycker att hon ska komma och gå som hon vill. Jag hade sett fram emot en söndag ihop hela familjen men nu är hon kvar hos mamma och vi är sura på varandra. Sonen sitter på rummet och kollar på film och vi tjafsar på balkongen. Har jag fel?! Han tycker verkligen att jag är heeeeelt dum i huvudet som tycker såhär.. och talade om det tydligt.

  • Svar på tråden Dottern ska komma och gå
  • Anonym (Jaha)
    Anonym (Malus) skrev 2019-06-02 19:56:03 följande:

    Jag hade nog tur som bara hade hans ungar hemma vh.

    Så det var ju inte "deras hem" direkt.


    Dom ska väl ändå känna sig hemma och välkomna eller? Eller tycker du att barn ska känna att dom bara är gäster hemma hos sina föräldrar? Och vh skulle ju kunnat ha ändrats som nått hände. Nu hade dom ju kanske ett bra hem där de kände sig hemma och trygga hos den andra föräldern, men det är ändå sorgligt.
    Anonym (Malus) skrev 2019-06-02 19:57:42 följande:

    Det är DIN åsikt.

    Du verkar kräva att alla ska tycka som du.

    Min åsikt är en helt annan, oavsett vad du anser om saken.


    Nej jag kräver inte att någon ska tycka som mig. Jag framför mina åsikter. Du framför dina åsikter på samma sätt. Vi tycker olika. Jag anser att de flesta vuxna är själviska och glömmer att se saker ur barnens synvinkel. Varför ska barnen straffas för att föräldrana inte kunde hålla ihop?
  • Anonym (Jaha)
    Anonym (Rätt ska vara rätt) skrev 2019-06-02 20:05:04 följande:

    Barnets hem är de facto där barnet är skrivet.


    Nej. Barnen kan bo exakt lika mycket hos båda föräldrarna och föräldrarna kan ha gemensam vårdnad, men barnet kan bara stå skriven på en adress, valet av vilken adress kan enbart handla om praktiskt saker, som skolområde tex. Det betyder inte att andra förälderns hem inte är barnets hem.
  • Anonym (K)
    Anonym (Jaha) skrev 2019-06-02 20:02:58 följande:

    Nej det gjorde du inte. För innan skrev ts att pappan sagt att "hon börjar bli stor, SNART kan hon börja komma och gå som hon vill".


    Ja , det gjorde jag eftersom TS var tydlig med att hon hade ingenting emot att flickan gick / åkte hem själv.

    Så det vore inget problem för TS om dottern kunde gå / åka själv.

    Komma och gå måste inte tolkas bokstavligt som att rent fysiskt promenera , utan också som att bestämma vart hon vill vara.
  • Anonym (Malus)
    Anonym (Jaha) skrev 2019-06-02 20:13:55 följande:
    Nej. Barnen kan bo exakt lika mycket hos båda föräldrarna och föräldrarna kan ha gemensam vårdnad, men barnet kan bara stå skriven på en adress, valet av vilken adress kan enbart handla om praktiskt saker, som skolområde tex. Det betyder inte att andra förälderns hem inte är barnets hem.
    Det faktiska hemmet är det de är skrivna, oavsett vad du har för åsikter.
  • Anonym (m)

    Komma och gå är ju en sak.
    Men först när barnet klarar det själv, utan inblandning av de vuxna.
    Resa till och från själv. Laga egen mat och diska om man inte är där när det är matdags. Kunna packa självständigt osv.

  • Ess
    Anonym (Jaha) skrev 2019-06-02 19:55:20 följande:

    Tycker du på allvar att det är okej? Barnet ska inte få ha ett hem där barnen känner sig hemma och välkommen? Utan som nån gäst som får komma dit på nåder? Fy f*n va hemskt.


    Barnet är välkommet på umgängestiden, men utöver det så får barnet ringa och kolla först om det går bra.

    Jag äger hemmet ihop med maken och har lika stor rätt som han att bestämma vem som får vistas där. Jag har rätt att kunna va själv under icke umgängestid.
  • Drottningen1970
    Anonym (Malus) skrev 2019-06-02 19:57:42 följande:

    Det är DIN åsikt.

    Du verkar kräva att alla ska tycka som du.

    Min åsikt är en helt annan, oavsett vad du anser om saken.


    Självklart kan man ha en annan åsikt. Finns fullt med folk som har alla möjliga sjuka åsikter. Men fakta är fortfarande att om man väljer att ha en relation med nån som har barn så måste man vara medveten om att detta barn är ens parter förälder till på heltid och att det också kan vara så att barnet kommer att kunna bo hos sin förälder på heltid även om så inte är faller nör man blir ihop. Förälder är man alltid på heltid, 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Det enda valet man som förälder har är om man ska vara en bra förälder eller en dålig förälder.
  • haft samma

    [quote=79664734][quote-nick]Anonym (Rosett) skrev 2019-06-02 20:08:41 följande:[/quote-nick]Usch vad det gör ont i hjärtat att läsa om hur barn har det. Idag verkar folk skaffa barn på halvtid, barnen är ett problem och har rätt att vistas i sitt hem hur som helst.[/quote Till Rosett: Barnen har det jättebra. Dom har varsitt rum som dom fått hjälpa till att inreda precis som dom vill ha det. Dom har en garderob fullproppade med kläder som dom alltid har här för att slippa packa varje vecka och leva i en kappsäck. Vi har gjort allt vi kan för att dom ska känna sig hemma och må bra. Men jag tycker inte att det är ok att man förväntar sig att sin partner ska acceptera att det förväntas att man ska börja hämta och ta ansvar på jobbarveckan. För att kunna hämta så tidigt och ha extra mycket tid med barnen på vår vecka så betyder det att veckan utan barn blir maxad med jobb. Och då är jag helt jäkla slut när jag kommer hem efter 14h.. ett pris jag gärna betalar för att få tid med barnen Och en överenskommelse som funkat i 3,5 år sen vi blev sambos. Barnen vet att det är pappa och mamma vecka och verkar inte alls må dåligt över det.

  • Anonym (Beth)
    haft samma skrev 2019-06-02 13:58:58 följande:

    Ja jag tycker att det är skillnad på en 11 åring och en 13 åring? När hon är 13 kan hon ta sig hem själv från skolan. Idag hämtar jag mellan 14.00-15.00 när skolan slutar pga att hennes kompisar inte går på fritids ( går hem själva pga bor nära) så på vår vecka går jag tidigt från jobbet och hämtar. Klagar verkligen inte på det, älskar att vi har mycket tid ihop på vardagarna och älskar att ha båda här. Men på ?barnfria? veckan så jobbar jag då istället sent för att komma ikapp.. och ja då vill jag ta det lugnt när jag kommer hem.. köpa med take away och glo på någon serie. Jag tycker helt enkelt inte att han kan bestämma att hon ska få ha svängdörrar när det inte är han som hämtar samt att hon inte tar sig hem själv.


    Din partner verkar inte kunna diskutera utan att ta till fula ord? Säger han att du är helt dum i huvudet? Bokstavligen? Det är ett problem att han inte kan diskutera familjeangelägenheter utan att bli känslosam och brista i sin ton mot dig. Vad gäller hur han anser att hans barn ska komma och gå som han vill, jag förstår hur du tänker kring hur ni delat upp barn- respektive vuxenveckan. Men skulle nu han ändå anse att hans dotter får komma och gå som hon vill, utan att du och han är överens om hur det ska fungera rent praktiskt, så är det något som han i så fall får lösa själv. Du ska inte sluta tidigare och hämta hans barn på andra tider än vad ni är överens om, och som du anser är godtagbart. Vill hon komma över en annan dag än överenskommet så löser han det. Du kan faktiskt ta ett djupt andetag nu och låta det här grälet blåsa över ditt huvud för i sista änden blir det han själv som får stå där och ta ut ledigt för att ordna logistiken kring sin dotters svängdörrar. Jag kan tänka mig att han har råkat glömma att det här är något som du har gjort för honom, eller för er alla, han har inte tänkt efter hur det skulle vara ifall det inte var du som gjorde det här för er. När han inser hur det kommer att bli när han får lösa svängdörrarna på egen hand så kommer det inte kännas som en bra idé längre. Låt honom tro att det är en bra idé men förklara att du inte kommer att ändra på det schema som du har idag. Hans dotter kommer förmodligen inte vilja ta tunnelbanan på egen hand även om han tror det. Annars har hon väl en mamma som kommer att protestera?
Svar på tråden Dottern ska komma och gå