Ledsen tjockis

Självklart

Hahahaha! 
Så underbart att titta in här och se att ni är nyfikna.
Tack snälla för er omtanke!

Tänker inte avslöja allt. Never kiss and tell, Eller kanske bara lite.....
Tja vad säger man om en dejt som varade i 9 timmar?
Jag tycker fortfarande inte om min kropp, men uppenbarligen gjorde han det.
Men han är så fin att jag är knäsvag.....mmmm...

Vi vill båda träffas igen. Försöker få ihop det. Men arbetstider och avstånd sätter käppar i hjulet. Men jag tror stenhårt på att om  man vill så går det.

Så nu gäller det väl bara att försöka behålla hans intresse....
(Fast om jag går tillbaka till mitt vanliga pessimistiska tänkande när det gäller mitt eget värde, så händer det väl nåt som avslutar detta snart och då säger jag bara: See! Told you so. Ingen vill ha mig!(

Men än så länge svävar jag ungefär en halvmeter ovanför marken....

Du får gärna säga så
Hmm..på jobbet i måndags var det några som tyckte att jag log extra mycket...

Mmm....eller så är jag bara en lättlurad jä...el
Hur som...vi pratar fortfarande länge i telefonen varje dag..

Hahaha...Tack för dina snälla ord. Du är en klippa..
´Hrmm... pga arbete,barn och avstånd skulle vi inte träffas förrän om två veckor.
Uppenbarligen kan vi inte hålla oss från varann. Så vi har snurrat runt lite planer och ......har en dejt i morgon

Hahaha....Ni är för gulliga!
Nu är ju inte bröllop aktuellt alls, men om det vore så så bjuder jag självklart in er! 
Samma sak med barnnamnet.

Men alltså...jag har passerat sjunde himlen för ett tag sen.
Jisses så den här tråden har ändrats. Vem kunde tro det?
Jag mår fortfarande dåligt över mitt utseende, men det känns så mycket enklare när man mött någon som tar emot mig precis som jag är ( och dessutom kan se mig som attraktiv!).
Jag kämpar fortfarande så hårt med min självbild, men han är en sån fin, romantisk, omtänksam, sexig man och vi har så roligt ihop. Tror humor  (Och ett jävla bra sexliv! Det där sa jag inte.)kan vara en bra grund för ett förhållande.
Båda två letar liksom luckor i livsschemat där vi kan träffas, trots ca 1,5 timmar emellan oss. Det är ju egentligen inte så mycket.

Vet inte vad jag ska skriva mer.....men än så länge finns det i alla fall en fortsättning.......

F`låt, f´låt,f´låt!
Inte meningen att lämna er i sticket. Har bara varit lite upptagen i helgen. Massor med romantik. Blommor, smycken, god mat och dryck, frukost på säng. Totalt sönder kn.... familjesida var det ja.
Så mycket hudkontakt och närhet men vill ha ännu mer! Så mycket humor. Skämtplaner (?)om framtiden.
Jag önskar att jag kunde sluta att överanalysera allting och bara njuta....
Trodde inte att jag hade rätt att få vara så här lycklig....

En speciell liten hälsning till Fluffig och Giftskåneman (och övriga som ev är intresserade)
Tiden går. Vi har väl inte ens dejtat i en månad, men det känns som om vi har känt varann i flera år. Inte så att vi har ledsnat på varann och det här blivit vardag, utan att vi känner oss så nära varann. Som att vi alltid har hört ihop.
Det är rätt bra jobbat med att ha haft möjlighet att tillbringa 4 nätter i rad (och givetvis dagarna) tillsammans när vi bor så långt ifrån varann.

Fler och fler i vår omgivning har liksom blivit introducerade. Mina barn vet om honom och han har träffat ett av dem. Han har tom träffat barnens far. 
Han har också träffat mina jobbarkompisar.
Jag har träffat hans kompisar och ska få träffa hans barn i helgen. Tja, barn och barn..vi har väl båda mer eller mindre vuxna barn.

Jag känner mig helt matt i kroppen av all lycka. Det har gått så ofattbart fort, men det kanske gör det när det är rätt.
MEN.....ibland dyker jobbiga tankar upp. 
Överanalyserar så mycket. Kan liksom inte till fullo njuta. Nånstans kan det inte vara så här bra. Det är absolut inte så att han beter sig på nåt konstigt sätt.
Det kanske bara är jag som har så svårt att ta emot all kärlek, omtanke, närhet....
Vi tar konstant på varandra. Konstant små tecken på omtanke.
Han säger att jag är idealkvinnan enligt "Lorry": Kåt, glad och tacksam.
Själv har jag väl alltid sett mig själv som Fet, ful och tråkig.
Han tycker att jag är sexig.
Jag tycker att han är så otroligt fin.
Livet är rätt bra just nu.
(Men nånstans djupt inne finns bara den där lilla tanken; Är han dum? Ser han inte hur jag ser ut?)
/Kram Tjockisen

Åh herregud!!!!

Precis nu slog det mig en sak.
Hjärtat hoppade över ett slag!
Jag och min nya dejt (vet inte om jag vågar kalla honom min pojkvän än) firar en månad 21/8. För oss är det stort. Eftersom det känns som att vi har varit ihop i 5 år.
Den 21/8 för precis 20 år sedan gifte jag mig med barnens far!
Jisses.....
Om man bara får vara lite fånig så ser jag det som ett tecken på att det här kommer att bli något långvarigt....
Det bara blev lite....märkligt....

Nämen hej!
Kul att du fortfarande kommer ihåg mig!

Tja, tråden har ju liksom tappat sitt syfte. Men jag är sååå tacksam för all stöttning och fina råd som jag har fått när jag inte mådde så bra.

Jo, tack det går nog liksom bra.
Varit ihop ca 1,5 månad (jisses! Inte mer? Känns som flera år! Och då menar jag på ett positivt sätt.) Vi är väldigt rädda om varann. Försöker skämma bort varann så mycket vi kan. Omtanke behöver inte kosta en massa pengar. 
Vi bor ju 1,5 timme ifrån varann men har hittills träffats varje helg, olika många dagar 2-4. När jag kommer till honom rätt sent efter en jobbvecka brukar han möta mig i hallen med ett glas vin, och senast även ett underbart bubbelbad med en massa levande ljus.
Fattar inte att jag har haft sån tur.
Vi har träffat varandras barn och vänner. Nä, man ska inte blanda in barn för tidigt, men vi har båda rätt gamla barn som alla har tagit det bra.

Tar tacksamt emot varje dag och bara njuuuuter...