Jag tycker inte man ska behöva fråga sin partner om ens barn får komma över, givetvis ska barnen alltid vara välkomna. Självklart är det inte lika kul om de är stökiga och otacksamma, det fattar väl vem som helst, men inte så mycket att göra åt.
Hade du på riktigt vägrat ta emot gästerna, stängt in dig i sovrummet, vägrat prata med dem och bara göra mat till dig själv?
Men barnen meddelar, infon går bara inte fram till ts.
Varför ska barnen i en styvfamilj anpassa sig mer än barnen i en kärnfamilj? Varför är privatlivet och hemmet viktigare i en styvfamilj? Barn ska vara välkomna hem till sitt hem oavsett vad och oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller om föräldrarna lever med nya respektive som önskar bort barnen.
Detta inlägg gör mig ännu mer motiverad till att mitt bonusbarn alltid under hela sitt liv alltid ska känna sig 100% välkommen hem till mig/oss oavsett vad. Tack för att du berikar mig som människa med ditt eget ovälkomnande sätt.
Spotanbesök är ju knappast ohyfsat. Respekt för "hemfrid" är bara tjafsigt och det som skapat vårt individualistiska samhälle. Omge dig bara med folk du älskar och som älskar dig tillbaka så är du aldrig oönskad. Halvdana, komplicerade, ytliga bekantskaper är iallafall inget för mig.
Jag våldgästar själv inte folks hem, men ser absolut inget problem med att andra kommer hem till mig oanmält :) jag utgår i princip alltid från att folk inte vill vara med mig, så er analys av min personlighet stämmer verkligen inte. Ser dock inget problem med spontanbesök som koncept, även om jag i princip aldrig använder mig av det själv.
Det är ju precis det dom avhandlas. Att det inte är accepterat att säga nej till tidigare barn, utan man ska snällt ställa in sina planer för att ta hand om partnerns objudna gäster.