misil skrev 2019-07-26 07:23:02 följande:
Självklart ska HMFlagen skrotas eftersom den går på tvärs mot vad en demokrati med yttrandefrihet ska sträva efter,detta pga två orsaker.
1.Den inskränker yttrandefriheten dvs censur.
2.Den frångår principen om att alla ska vara lika inför lagen dvs att människors etnicitet,kön,sexuella läggning osv ska vara en icke fråga för domstolen där endast brottsgärningen mot brottsoffret ska tas i beaktande.
Jag anser att t,ex förtal och hot ska ha högre straffskala,eftersom dessa undergräver yttrandefriheten.
Förövrigt är jag inte SDare utan liberal,men det är intressant hur snett det gått i Sverige att när man vill försvara yttrandefriheten så anklagas man för att vara en mörkerman,om man är lite pålästa i historia så vet man att makten alltid har hävdat att inskränkningar av yttrandefriheten(censur)görs för ett gott syfte.
Ligger kanske något i det.
Att identitetspolitiken är på tvärt med liberalism är ju självklart, de motsäger varandra.
Den riktigt riktigt stora faran ligger dock i den självcensur människor kan hamna i när de ser hur andra behandlas som vågar ha en egen åsikt. Det behöver ju inte vara olagliga saker alls, eller ens saker som kan ledas i bevis.
Men vi har sett exempel i Sverige där det man förknippar med klassisk kvinnlig social aggression blir en del av samhället. Män har traditionellt sett ned på sånt beteende så även fast det är otroligt effektivt så är det något män låter bli om de kan.
Men Janouch, Heimerson, Birro, tre så extremt olika människor som blir av med jobb och uppdrag för att slinter på tungan. Det ger en absurd värld.
Och det mest skrämmande i den världen är förstås alla de som inte är de här tre, men delar några av deras uppfattningar men inte vågar säga det eftersom de har familj, hus eller bara vill ha kvar sin karriär och sitt sociala liv.
Dessutom finns bedövande dumhet i sättet att resonera, det generas aldrig några tankar eller argument, utan man hittar på en bunt kodord och fraser som sen upprepas i det oändliga. Jag kan gissa att det är så det är att vara tonårstjej i högstadiet och det verkar ju hemskt, men ju gör vi vår politiska verklighet till den här världen.
Vem sätter ned foten först och hur hårt är den enda frågan nu, om är inte en fråga, det som kommer nu är helt förutsägbart i så måtto.