Inlägg från: EmmasaraL |Visa alla inlägg
  • EmmasaraL

    BF April 2020

    Hej! Plussade för snart 3 veckor sedan. Går in i 9+0 på fredag. BF runt 30 april. Tredje barnet (5 graviditeten). Var gravid förra hösten men tvingades avbryta i v 17 pga gravt hjärtfel. Är inte orolig att det ska bli så igen dock. Har förlikat mig med tanken att jag inte kan påverka missfall eller eventuella missbildningar mm. Det får man ta då. Och hoppas under tiden att det kommer gå vägen. Men visst. Jag har två friska barn så ev förluster är på ett förståeligt vis enklare att uthärda

    Avskyr de 14 första veckorna. Deprimerad och helt tappat livslusten.. kommer som ett brev på posten så snart man plussat.

    Är väldigt nyfiken på det där citronvattnet som några av er pratar om - recept? :)

  • EmmasaraL
    Anonym (Helena) skrev 2019-09-27 11:51:44 följande:

    Haaaha.. Jag är i v.10 nu och vägde mig nyss.. Jag har alltså gått upp 5 kg redan och rekommenderad uppgång under första trimestern är 2 kg?! Men jag måste ju ständigt äta för att inte må illa.. Och då äter jag liksom frukt, Saltiner och digestivekex. Iofs har jag hypotyreos och äter Levaxin.. Mitt tsh har ökat, så det påverkar väl också viktuppgången men.

    Hur är det för er?! Snälla, säg att någon annan också har ökat i vikt, haha!


    Äter också konstant pga illamående och är konstant hungrig dessutom.. var samma vid andra graviditeter men när den perioden mattas av (här i ca v 14-15) så brukar jag inte gå upp mer än det som är bebis mm. Så de där rekommendationerna ska man nog inte stirra sig alltför blind på. Alla är vi olika :)
  • EmmasaraL
    banan123 skrev 2019-10-02 14:35:26 följande:

    Var hos min barnmorska idag för att få hjälp med mina kräkningar. Kräker flera gånger om dagen. Är helt slut! Tog första tabletten vid 12.30 idag. Peppar peppar ingen kräkning än så länge (går nog inte så snabbt för tabletten men jag försöker vara positiv haha)

    Fick även se den lilla i magen. Barnmorskan kunde även se att jag väntat tvillingar men den ena har inte klarat sig. Men det finns en frisk med hjärtslag. Lite chokad och lite ledsen men är så glad över att där faktisk var en liten där inne :)


    Så tufft för dig att kräkas hela tiden! Hoppas det mattas av snart! Och vilket besked, glädjande men också sorgligt över den som inte klarat sig. Hoppas du mår bättre!
  • EmmasaraL
    Anonym (A) skrev 2019-10-04 09:53:20 följande:

    Såg en perfekt liten på VUL i onsdags, allt såg jättebra ut. Får hoppas liten väljer att stanna bara. Iofs sa gynekologen att ser allt bra ut nu så är risken mindre att det skulle bli ett sent missfall men oron kommer man nog aldrig helt undan. Men fanken vad nedsatt ens immunförsvar har blivit, man får ju varenda jäkla förskolebacill som dottern drar hem... Hade planer för denna helgen men de fick jag såklart ställa in.

    Förutom överkänsliga nerver så är gravidsymtomen hanterbara så länge jag inte borsta tänderna för snabbt efter jag har ätit frukost för då är risken att det kommer upp igen, men annars är det bara att äta regelbundet och lite åt gången så kan jag hålla illamåendet lugnt. Dock är jag inte riktigt förtjust i att äta så det är ju lite av ett problem men vad gör man inte för liten i magen.

    Ser så fram emot förlossningen, men det kommer väl kännas som om det går plågsamt långsamt fram tills april nu...


    För mig är det lukterna bombarderar mig helt, har aldrig kräkt under andra graviditeter men denna gång flera gånger av oväntade lukter ???? hoppas det snart mattas av...

    Håller med. April känns så långt iväg. Nu är det sista barnet så när jag mår bättre ska jag verkligen försöka njuta så mycket jag kan. Tycker det är rätt mysigt att vara gravid (om man bortser från de 14 första veckorna typ)

    Kanske inget för er som är väldigt oroliga, men kan verkligen rekommendera Vattnet går!-podden. Som jag har plöjt den, visste inte att den fanns. Mycket spännande och fantastiska historier och man behöver ju såklart inte lyssna på de tragiska avsnitten.
  • EmmasaraL
    Anonym (Nojig) skrev 2019-10-11 20:12:37 följande:

    Är det någon av er som vet hur vanligt det är med missed abortion eller ofostrig graviditet? Har googlat alldeles för mycket och är såå nojig! Har KUB nästa onsdag men det känns ju som en evighet, har verkligen fått för mig att fostret inte lever längre... är i v.12 och har fortfarande en del symtom och superstarkt + hos bm, men har haft två "blödningar" med några veckor mellan, typ blod på pappret när jag torkade mig men inget mer...


    Det där en supersvårt fråga. Man kan tänka såhär. Att så många embryon som faktiskt blir en fulländad bebis är helt otroligt med tanke på hur otroligt komplex hela processen är. En blödning när man är gravid är inte ovanligt, och behöver inte betyda att det är ett MF eller MA. Min kompis blödde i början av sin graviditet (pga att hon hade haft sex och hade sköra slemhinnor). Frisk gosse idag på 4 år.

    Vet inte riktigt hur statistiken ser ut för missfall eller MA.

    Jag har 3 systrar, varav jag är den enda av oss som fick ett MA. I v 6 började jag blöda brunt i två dagar (ej färskt rött blod). Jag har för mig att mycket av mina gravsymptom avtog ganska snart därefter. Gjorde ett VUL i b 9 och då såg man att fostret hade slutat utvecklad i v 6. Bara några få dagar senare kom allt ut av sig självt. Men jag hade ändå gått ett tag med detta. Min första graviditet. Kort efter blev jag gravid och fick en frisk flicka. Andra gången en frisk pojke. Tredje gången en flicka med grava hjärtfel - vi avbröt i v 17. Denna gången inga tecken på MA så jag hoppas det blir en frisk tredje bebis. KUB 22 okt.

    Det är sällan jag hör om MA, tidigt missfall är betydligt vanligare. Jag vet att det är så himla tufft att vänta men snart är det din/er tur att kolla läget. Jag håller tummarna att allt ser bra ut. Finns alltid risker på vägen men det är ovanligt tack och lov!
  • EmmasaraL
    Anonym (Nojig) skrev 2019-10-11 20:12:37 följande:

    Är det någon av er som vet hur vanligt det är med missed abortion eller ofostrig graviditet? Har googlat alldeles för mycket och är såå nojig! Har KUB nästa onsdag men det känns ju som en evighet, har verkligen fått för mig att fostret inte lever längre... är i v.12 och har fortfarande en del symtom och superstarkt + hos bm, men har haft två "blödningar" med några veckor mellan, typ blod på pappret när jag torkade mig men inget mer...


    Och då ska det nämnas att mina 2 av mina systrar har 3 barn, den ena har två. Och aldrig har de råkat ut för något mer än att min ändra syster fick enäggstvillingar :)
  • EmmasaraL
    Anonym (A) skrev 2019-10-12 00:12:16 följande:

    Lukterna är fiende nr 2 hos mig, tandborsten är värst för den är det enda som fått mig att faktiskt spy... Däremot så klöks jag kraftigt av dofter och dofter som jag annars skulle gilla får mig att må dåligt. Fiende nr 3 är att äta för mycket eller att vara hungrig, dvs ska jag hålla magsäcken lagom full annars blir den förbannad.

    Får se om det blir sista barnet här, fast jag är mest glad att det ser ut som att dottern ska få ett syskon då jag verkligen inte vill att hon ska bli ett ensambarn. Jag hoppas jag kan njuta denna graviditeten men än så länge har jag inte riktigt fattat att jag är gravid trots att jag har sett liten på VUL. Min hjärna är lite trög.

    Min förlossning med dottern var lite rolig faktiskt, barnmorskan och undersköterskan försökte berömma mig medan jag krystade. De sa att jag var duktig vilket jag svarade ett starkt nej på, sen sa de att detta gjorde jag bra och då svarade jag nej igen... Så efter det frågade de mig om jag hade svårt att ta beröm, vilket jag iofs har men jag blev mest sur på att de pratade med mig för jag var fullt upptagen med att lyssna på min kropp och göra det jag var där för att göra. Vet att jag både lyssnade och läste om skumma saker som sagts under en förlossning när jag väntade dottern, det var mitt sätt då att försöka slappna av och förbereda mig.


    Förutom fiende nr 1 så har jag exakt samma som du! Det där med mat i magen.. suck. Har redan lagt på mig 4 kg redan XD.

    Ja men det förstår jag. Detta är vårt tredje :) ibland tar det tid för knoppen att komma ikapp allt som händer i kroppen:)

    Vad drygt att de babblade på när du behövde fokusera. Kanon att skriva i kommande förl.brev?

    Älskar att prata förlossningar. Haft två hyfsat enkla förlossningar. Min mamma och mina systrar har fött relativt fort (6 timmar max) så det var lite det jag gick in för under första förlossningen. 19 h senare var ungen ute! Snacka om att jag var skitsur! Nu i efterhand är ju 19 timmar ingenting om man tänker på de som ligger i flera dygn.. men jag var ändå så nöjd med förlossningen, allt gick bra. Min mamma förlöste mig då hon är BM så det var såklart väldigt tryggt. Andra förlossningen gick väldigt snabbt trots att även min son låg i djup tvärställning som sin syster. Gick nästan för fort. Min mamma hann knappt in på sjukhuset för att förlösa mig. Är ganska nervös inför en ny förlossning.. inget jag längtar till just nu!
  • EmmasaraL
    Anonym (A) skrev 2019-10-12 22:20:32 följande:

    Jag började med att gå ner 3 kg men jag har alltid gått ner först för att sen gå upp i vikt av all förbannad vätska. Gick ner 2-3 kg extra än vad jag hade när jag påbörjade graviditeten direkt efter förlossningen, dock tog det 4 månader och min kropp fick en knäpp, jag fick första mensen 37 dagar efter förlossningen trots att jag producerade bröstmjölk i mängder (rejäl överproduktion). Men iaf menscykeln blev normal efter det fram tills jag skulle ha femte menscykeln efter förlossningen, 49 dagar lång och puff sa det på vågen och jag hade lagt på mig 12 kg på en månad... Jippi liksom.


    Oj, så olika ens kroppar funkar och reagerar! Men var det vätska då också som du la på dig? Hormoner kan göra mycket oreda med kroppen ???? jag fick min mens nästan ett år efter bf. Superskönt men även lite förundrad att det kunde ta så lång tid. Även här, så olika det kan vara!

    Men så hemskt det låter, att du är van vid det...! Inte klokt ju. Sån tur att det gick bra för både dig och ditt barn. Tycker verkligen du ska prata med dem! De behöver ha koll, de som kommer ta emot dig sen. Jobbigt när kroppen jobbar mot en själv..

    Jag vågar inte låta någon annan förlösa mig. Bara mamma som gäller.. hade inte hon uppmanat och tjatat på läkaren att de skulle sätta värkstimulerande dropp när hon insåg att dottern låg så dumt att värkarna inte kunde trycka ner henne ordentligt, så hade jag riskerat ett kejsarsnitt på sikt. Ofta får man föda barn som ligger i djup tvärställning med sugklocka eller snitt.
  • EmmasaraL
    Anonym (S.J) skrev 2019-10-14 09:10:54 följande:

    Jag var beräknande den 20 April, men på senaste ultraljudet såg dom att jag var längre gången. Så har bf den 4 April!

    Dock var mitt sockervärde alldeles för högt så imorgon ska jag dit på glukosbelastning. Normalt ska man ligga på 5.0 och jag låg på 8.2, så bm är orolig över att jag kan ha drabbats av gradivitetsdiabetes. Men det är bara att kämpa, kämpa!

    Att vara gravid är en av de jobbigaste sakerna jag någonsin varit med om. Känner inte alls den där lyckan som alla andra verkar känna. De är inte skönt att vara gravid, inte kul heller för den delen. Vill bara att den ska komma ut omedelbart så jag slipper vara gravid


    Det är många som inte upplever att graviditeten är sådär skimrande mysig. Och det är helt okej och normalt att känna så, hoppas inte någon säger något annat till dig, man ska vara glad osv. Det är man ju, men det kan vara tufft ändå.

    Hoppas att det gick bra på glukosbelastningen!
  • EmmasaraL
    DVQ skrev 2019-10-15 10:58:01 följande:

    Det kanske redan avhandlats i tråden, men hur öppna är ni kring er graviditet? Jag är i vecka 14+1 och hittills har vi inte berättat för någon.

    Nu börjar vi fundera så smått på att berätta för den närmaste familjen och det är nog bara en tidsfråga innan min mage kommer vara så stor att det känns fånigt att låtsas som ingenting på jobbet. Samtidigt känns det lite nervöst, särskilt som vi har drygt fyra veckor kvar till RUL och vi vet ju inte exakt hur det står till med barnet innan dess. Nu har vi visserligen gjort ett tidigt ultraljud och konstaterat att hjärtat slår men ändå...

    Det skulle vara roligt att höra hur ni andra tänkt.


    Jag fick berätta ganska tidigt (v 6) för familjen då jag blir ganska personlighetsförändrad de första 12 veckorna. Så de fattar ju att något är "tokigt". Även på jobbet fick jag berätta i v 10 pga sjukskrivning (chefen redan i v 7), mest för att jag inte ville ha en massa spekulationer kring varför jag var sjukskriven. Nu har de förståelse för att jag inte mår bra men att det kommer att bli bättre.

    Tror man får känna efter lite vad som känns bra för en själv. Får jag missfall så är det tufft att berätta men det ska inte vara sånt där hyshande, lida i det dolda, många mår bättre av att få prata om det. Men även där så individuellt.
  • EmmasaraL
    banan123 skrev 2019-10-15 19:08:00 följande:

    Fick idag veta att det är en frisk flicka där inne. Dansar lite på moln just nu :)


    Vad härligt att läsa! Vilken v är du i? RUL idag?
  • EmmasaraL
    Anonym (A) skrev 2019-10-17 16:50:33 följande:

    Vet inte vad men har haft ett helvete att gå ner den vikten. Började på progesteronkräm några månader senare så då gick jag ner några kilon och ökade dos i våras och sen dess gått ner något kilo till. Men ja nu lär jag väl snart börja lägga på mig vätska så vikten lär väl gå upp igen. Tror det var hormonerna som ställde till det, är inte ovanligt med viktökning när man får hormonobalans. Är lite avis på de som slapp mensen... Det hade varit skönt att få slippa den lite till även efter graviditeten. Men ja det kan verkligen vara så olika.

    Är lite så när man har en kropp som inte är helt normal och med en del besvär. Höll på att förblöda vid ett missfall och de skickade hem mig för tidigt så jag fick komma tillbaka för skrapning och en påse blod. Hade önskat att man fick en mer normal kropp men lite utmaningar ska väl läkarna ha... Nu vet jag ju hur min kropp kan agera och att igångsättning går bra så det lär ju inte vara lika svårt att få rätt hjälp nästa gång. Men risken är att liten vill komma ut före bf precis som storasyster ville men inte fick.

    Förstår dig hon känner ju dig dessutom bäst så det är en rejäl trygghet för dig. Önskar jag hade någon där också för man är ju verkligen i en utsatt situation men ska ändå säga att majoriteten av barnmorskorna som var där var faktiskt riktigt trevliga och hjälpsamma så de kan jag inte klaga på.


    Hoppas allt går bra denna gång i alla fall! Ja de flesta barnmorskor är väldigt duktiga och kompetenta :)
  • EmmasaraL
    Anonym (S.J) skrev 2019-10-21 23:13:20 följande:

    Glukosbelastning vart misslyckad. Spydde upp allt efter 3 minuter och dom kunde inte slutföra testet eftersom jag inte fick behålla det.. har gått in i V.16 nu och är fortfarande illamående i perioder, idag har jag spytt 2 gånger igen. Fick inte behålla nån mat alls, men på slutet av kvällen gick de bättre. Fick i mig lite mat samt fil med sylt. Dock kom illamåendet tillbaka när jag la mig och skulle sova. Ha talat med en dietist eftersom jag gått ner 4 kg, och hon pratade om en selektiv ätstörning som jag nu må försöka besegra. Känns som att jag helt enkelt inte är skapt till att vara gravid.. :/ har testat allt som innan fungerat mot illamåendet men ingenting ha hjälpt.. blir tokig..


    Fy så trist! Jag är helt säker på att jag inte fixar glukosbelastningen, så ska be om att få göra det på ett annat sätt.. Men menar dietisten att du har fått selektiv ätstörning Nu? Pga graviditeten? Hoppas det upphör snart, allt kräkande. Kan bara föreställa mig hur påfrestande det måste vara.
  • EmmasaraL

    Kub idag. Allt såg toppen ut *hurra*. Fortfarande mkt som kan hända men det känns mycket bättre just nu.

    @Findlandssvensk: välkommen! Nope ingen foglossning alls.. Så det är jag glad för. Känner kompisar som fått det redan i v 6. Ser ocksp ut som jag skulle vara gravid i v 30 med så svullen mage! Och så är jag bara i 13+1!

    @Anonym (A) jag har också haft stor byst men efter andra barnet fick jag äntligen en normal stl på 65E, 13 veckor in i graviditeten är jag tillbaka på 65G igen *skratt*. Tur man behöll de gamla bh:arna.. :)

Svar på tråden BF April 2020