Ska jag som älskarinna berätta för frun att hennes man är otrogen?

Jag hade förlåtit (tackat) ts, men inte mannen. Min relation hade då verkligen inte stärkts av någon otrohet. Om man inte kan leva upp till den monogama standarden får man helt enkelt söka en likasinnad, eller prova få igenom en ändring av relationen. 

Jag tummar inte på mig själv och mitt självförtroende bara för att få leva i en relation. Alla har inte förmånen att få leva i en relation (så jag ser det bara som en bonus som inte är livsnödvändig). Hoppas verkligen att få veta om det händer mig någon dag.

Otroligt att någon ens vill leva i ett låtsasförhållande. Sannolikheten är nog trots allt större, att de flesta vill hitta någon att bli lycklig med på riktigt.

Många anser att tillit är en av de viktigaste faktorerna i ett förhållande. Om personen inte är det den utger sig för att vara blir ju hela relationen bara falsk. 

Många som varit med om otrohet har sagt att det värsta förutom lögnerna är att den de trott sig älska inte är den person hen utgett sig för att vara. Det svåraste med att fortsätta är att de måste falla för en helt ny, främmande människa, och på nytt bli förälskad i dennes (nya) personlighet. 

+1

Varför trumfar då din rädsla att bli av med personen dennes rätt att slippa bli sårad?  Mycket egoistiskt tänkt. Om du nu älskar personen så mycket har du valet att vara trogen, eller att låta den få avgöra om den vill leva med dig utefter dina premisser. 

Redan där och då gör man valet att vara egoistisk eller släppa den man älskar fri. Den finns många andra orsaker som gör att par inte är kompatibla, och hur mycket man än älskar varandra kommer till slutsatsen att det aldrig kommer fungera. D.v.s andra orsaker än monogami som gör att man släpper varandra fria. 

Du kommer säkert få stå ut med en hel del, men kom ihåg att frun fortfarande inte haft tillräckligt med tid att få bearbeta det du berättat. Hon befinner sig nog i chockfasen, och har säkert mycket svårt att fatta några som helt beslut. 

Att mannen vill hoppa över till nästa förhållande är inte så ovanligt. Ett rätt vanligt scenario att mannen flyr till sin älskarinna när han blir utsparkad. Nu var det visserligen mannen som tog tillfället i akt för en skilsmässa. Kanske har han länge haft förhoppningar att det ska bli ni två. Har du verkligen klargjort för honom att du inte har minsta lilla intresse för en otrogen skitstövel? 

Vad tror han egentligen? Att du skulle lita på honom trots allt han gjort mot sin fru? 

Japp, back to the 50s!

Vi har tydligen inte kommit längre i Sverige än att skylla på älskarinnan när mannen är otrogen. 

Rätt uppenbart. Hon avslöjade en otrogen man så han inte kan fortsätta med sina aktiviteter bakom ryggen på sin fru. Att sedan mannen vill lämna blev TS fel, som om kvinnan skulle må bättre av att leva vidare med en man som uppenbarligen inte älskar henne. Han borde alltså ha stannat av ren barmhärtighet, för att hon inte skulle bli ensam?  Hade inte detta skett ändå till slut, om mannen var så ointresserad av att lappa ihop sitt förhållande och så snabb att kasta sig i älskarinnans famn vid första bästa tillfälle?.

Anser att det varken är snällt för mannen eller kvinnan att leva i ett förhållande som är så kärlekslöst. Hon förtjänar bättre än så, det gör alla människor.

För övrigt är det väldigt uppenbart att de som själva har intresse av att vara otrogna, också är de som försvarar andra otrogna.

Det var jag som formulerade mig dåligt. Jag förstod precis vad du menade, mitt inlägg var som ett svar på din fråga varför alla hoppar på älskarinnan: Du undrade vad hon gjort som var så hemskt. Jag tog mig friheten att svara trots att frågan inte var riktad mot mig (ber om ursäkt för det) .

Jag förstod att du menade att älskarinnan inte är den som gjort mest fel.

Hon skrev inte att de som inte är för monogami har personliga problem. Hon skrev att de som är otrogna oftast har personliga problem. Viss skillnad faktiskt.

Du kanske mår bra i ett förhållande utan kärlek och tillit. Jag har då inte hört många som inte värderar dessa faktorer väldigt högt. Att det finns undantag som kanske är tillsammans bara som vänner (som inte ens kommunicerar med varandra)  eller för ekonomins skull innebär nog inte att det är särskilt många som är lyckliga i ett sådant förhållande.