Börja röka?! Hjälp!

Jag har hamnat i ett dilemma och känner att jag måste skriva av mig och få höra era tankar om situationen!

Har träffat en kille dom senaste 3-4 månaderna som jag verkligen tycker om och jag vet att han även tycker om mig väldigt mycket. Problemet är att han röker vilket ingen av mina tidigare partners gjort och jag har själv aldrig heller varit någon rökare. Men av någon konstig anledning har jag börjat röka så smått nu när jag är med honom. Det började med någon cigg när vi var ute och festade en gång och efter det har jag fortsatt feströka med honom. Sen blev det så att jag började hänga med honom ut för att röka efter att vi haft sex och det har jag också bara fortsatt med. Nu dom senaste veckorna har jag till och med tagit ett par cigg med honom utan anledning en helt vanlig vardagskväll. 
Jag har alltid varit den där sportiga tjejen som tränat mycket, ätit nyttigt och levt hälsosamt. Är 30 år och har nästan aldrig rökt en enda cigg innan jag träffade honom och trodde aldrig att jag skulle börja röka. Är inte beroende men har gått från att tycka det är ganska äckligt till att verkligen uppskatta ciggen. Det sjukaste av allt är att jag faktiskt trivs ganska bra med det här och gillar känslan av att röka. Fattar ju såklart hur dumt det är att röka men ändå gillar jag det och dras till det på något sätt!? 

Vad ska jag göra? Är jag superkorkad eller kan jag få unna mig den här lasten? Finns det någon mer som har börjat röka på grund av att er partner röker? Hur lång tid tar det innan man blir beroende på riktigt? Hjälp mig!

Snälla ts, sluta nu på en gång, idag! Nikotinberoende är ett sånt helvete att bli av med! Och det går oväntat fort att bli beroende. Att röka några dagar på raken räcker oftast för att skapa sug efter mer, man tror man har kontroll men sen skiter det sig utan att man fattat hur det gick till riktigt. Jag har slitit för att bli nikotinfri i flera år nu men jag klarar det bara inte! Nikotin är för jäkla fint helt enkelt. Om jag bara kunde åka tillbaka i tiden till idiotiska fjortonåriga mig utan konsekvenstänk och berätta hur jävligt svårt det kommer bli alltså! Du är mogen med ett konsekvenstänk, agera därefter!

Ber om ursäkt för att jag varit dålig på att svar i tråden. Visst var jag vid ett vägskäl och känner att jag nog fortfarande är det egentligen. Jag har fortsatt ungefär som tidigare och har rökt när jag är med min pojkvän men röker inte i vardagen när jag är själv.

Det som är nytt är att jag var ute och festade med mina tjejkompisar förra helgen och efter några öl blev jag väldigt sugen på att röka. Så mitt under kvällen gick jag och köpte mitt första paket cigg någonsin. Mina vänner vet att jag feströkt några enstaka cigg här och där med min kille men jag har inte riktigt berättat hur mkt jag rökt senaste tiden så dom blev väldigt förvånade när jag köpte ciggen. 

Rökte upp nästan hela paketet under den kvällen men har lyckats låta bli att röka upp dom som blev kvar.

Är lite nyfiken, hur har det gått dig TS? Är i en liknande situation som du (fast yngre) där jag känner att jag är på väg mot att börja röka på riktigt om jag fortsätter så här..

Någonstans långt bort finns den tanken ja. Skulle jag nu bli gravid så skulle jag så klart sluta röka under graviditet och ev amning.

Sen skulle jag ta mig en funderare om jag skulle börja eller ej. Tycker inte att jag skulle bli en sämre mamma bara för att jag röker. Jag skulle i vilket fall vara en mamma som höll igång med både mycket motion och bra kost.

Tror inte det behöver va så mycket sämre än en som ligger i en soffa och häller i sig 2 liter cola om dagen o aldrig gör något.

Då får jag hälsa dig välkommen i ?klubben? med. Kul att vi är ett gäng! Själv tyckte jag det va ganska skönt när jag insåg att jag faktiskt ville röka och la tankarna på att sluta på is.