Anonym (?) skrev 2019-08-22 17:58:29 följande:
#36 Tycker fortfarande att män borde också få ett eget möte med barnmorskan, ang detta. För vem säger att mamman är bra för barnet och förhållandet. Kanske är det mamman som är kontrollerande, som utför våld mot maken och det skulle ju påverka barnet under uppväxten.
Det räknas inte eftersom det inte går ihop med feministisk jämställdhetspolitik.
Andra kan lära av mödravården - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet
www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/larande-exempel-varden/larande-exempel-visningssida/VÅLD MOT BARN 2016
I en undersökning genomförd av Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), där ett mycket stort urval av kvinnor och män i åldern 18-74 år ingick, rapporterade drygt 15 procent av kvinnorna att de i barndomen blivit utsatta för fysisk misshandel (inklusive hot om våld) av sin pappa och 12 procent av sin mamma. Av männen rapporterade 19 procent att de blivit utsatta för fysisk misshandel av sin pappa och åtta procent av sin mamma. Två procent av kvinnorna och en halv procent av männen rapporterade att de hade blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp av sin pappa, styvpappa eller mammans sambo/särbo under barndomen. Erfarenheter av att under uppväxttiden ha sett eller hört våld mellan föräldrarna rapporterades av 15 procent kvinnor och 13 procent män (Heimer, Andersson, & Lucas, 2014
www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/08/Vald_mot_barn_2016-en-_nationell_kartlaggning.pdfYttrande över SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (VR 2015/115)
Nationella sekretariatet för genusforskning.
Samspelande våldsformer
Allt våld män utövar, mot såväl kvinnor, flickor, män och pojkar, som personer med annan könsidentitet kan ses som könsrelaterat i den meningen att mäns våldutövande är ett sätt att konstruera maskulinitet. Därför måste arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck förstås mot bakgrund av mäns våldsutövande generellt, kopplat till normer för maskulinitet. För att kunna effektivisera, strukturera och utveckla långsiktiga insatser är det viktigt att vara medveten om hur mäns våld generellt samspelar med det våld som det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet syftar till att motverka. Exempelvis kan våldsbejakande extremism och läktarvåld kopplas ihop med mäns våld mot kvinnor.
Pornografi kan kopplas ihop med föreställningar om våld och kön. I SOU 2015:86 nämns särskilt att exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier, pornografi som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning ingår som en prioriterad del av arbetet mot mäns våld mot kvinnor, varför detta även bör inkluderas i den kommande nationella strategins prioriterade mål och förslag om åtgärder.
www.genus.se/wp-content/uploads/PUB_YttrandeSOU201555.pdf.pdfEn nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Utdrag (kapitel 5, sid 109-155) ur Makt, mål och myndighet -feministisk politik för en jämställd framtid Skr. 2016/17:10
5.2.3 Strategins utgångspunkter
Våld ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer Att förebygga mäns våld mot kvinnor, dvs. att förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas, är den huvudsakliga utgångspunkten för strategin. Detta innebär att bakomliggande orsaker till mäns våld, och möjligheterna att undvika eller bryta våldet, bör beaktas i alla insatser inom strategin. Fokus ska genomgående sättas på den eller de som utövar våld och dem som har bäst förutsättningar att stoppa det. De flesta män utövar inte våld, men mäns våld mot kvinnor är utbrett och arbetet mot våld bör engagera alla män. Föreställningar om våld och hot om våld som legitima uttryck för manlighet bör aktivt motverkas i sammanhang som är särskilt viktiga i formandet av pojkars och unga mäns identitet. Generellt sett är unga män överrepresenterade som både förövare av och offer för våld. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) framhåller att det är viktigt att ifrågasätta acceptans för våld mellan män. Dels är det rimligt att anta att mäns våld mot kvinnor riskerar att öka i sammanhang där våld mellan män normaliseras, dels kan en normalisering av våld mellan män fungera som en nedvärdering av mer omsorgs- och jämställdhetsinriktad manlighet. Föreställningar om hur män är och bör vara kan upprätthållas av både män och kvinnor. Hinder för beteenden och handlingar som tar avstånd från våld kan ligga både hos män och pojkar själva och i deras omgivning. Insatser för att ändra förväntningar på män och pojkar kan således behöva rikta sig även till kvinnor och flickor.
Förutom kopplingen till maskulinitet kan mäns våld mot kvinnor i vissa fall även kopplas till specifika bakgrundsfaktorer, som t.ex. psykisk ohälsa eller missbruk. Särskilt vad gäller att förebygga upprepat våld bör brotts- och återfallspreventiva insatser utformas utifrån dynamiska riskfaktorer och intensifierade insatser bör ges till förövare med höga risker.
www.jamstalldhetsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2018/01/en-nationell-strategi-for-att-forebygga-och-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor_.-2016_17_10.pdf
