Inlägg från: Anonym (Men alltså) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Men alltså)

    Vikigaste jämställdhetsfrågan

    Ignoramus skrev 2019-09-14 14:19:11 följande:

    Ja, jag tror att allt kokar ner till detta.


    Finns ju tendenser på att det inte är så tydligt i länder som t ex Sverige.
  • Anonym (Men alltså)
    Anonym (men) skrev 2019-09-14 14:47:28 följande:

    det är helt rimligt att intressera sig särskilt för ett visst spår och engagera sig enbart där och sen följa hela tråden generellt genom att enbart läsa.


    Sticker man in med ett inlägg bara då och då, som svar på enskilda kommentarer, kan man ju uppfattas som korthuggen eller arrogant. Just sayin'.
  • Anonym (Men alltså)
    pyssel skrev 2019-09-14 19:00:15 följande:

    Nej, det finns inte. Vad är korrekt?

    (Du tänkte kanske på "Grov kvinnofridskränkning"?)


    Ja, den rubriceringen är ju könsspecifik. Men till skillnad från andra icke-feminister tycker inte jag att det är något att tjata om - finns värre saker i ojämställdhetens namn.

    Korrekt tolkat av mig det du belyste om polisen och att de bl a benämner kvinnomisshandel som lägenhetsbråk.
  • Anonym (Men alltså)
    Ignoramus skrev 2019-09-14 19:28:30 följande:

    Vad menar du?


    Att det i Sverige inte är så tydligt med uppdelningen i manligt/kvinnligt och att det senare inte nödvändigtvis alltid bedöms som sämre.
  • Anonym (Men alltså)
    Utvandraren skrev 2019-09-15 05:08:29 följande:

    Jag ser att ni diskuterar våld och vill gärna göra ett inlägg om en sak kring våld som jag funderat över ett bra tag nu.

    Feministerna brukar ju tala om hur våld i nära relationer är ett manligt problem och pratar om hur man ska ändra de patriarkala strukturerna som möjliggör att det får fortgå.

    Men i lesbiska relationer är den 1 av 4 kvinnor som blivit utsatt. En betydligt högre andel än vad det finns män som misshandlar kvinnor. Hur förklarar man det?


    Att könsuppdelnigen inte är lika påtaglig som det i den politiska debatten ofta ges sken av att vara.
  • Anonym (Men alltså)
    Utvandraren skrev 2019-09-15 05:21:35 följande:

    Jag har vuxit upp med en sådan kvinna. Hon utsatte samtliga av sina män för detta och alla sina barn. Psykisk terror, men i hennes ögon var det alltid hon som var offret.

    Jag har fortfarande ont av att lyssna på många av dessa radikalfeminister. Många av radikalfeminismens slogans och begrepp använde hon som verktyg för att kränka, såra, förnedra sina män och sin son genom att framställa sig själv som offret.


    Ja, tacka Gud för att de flesta kvinnor lyckligtvis INTE är som henne (I hope?!).
  • Anonym (Men alltså)
    Utvandraren skrev 2019-09-15 07:01:29 följande:

    Jaså kom den upp tidigare?

    Jag tror i och för sig att han kan ha en poäng med vad han säger även om jag inte kunde hitta någon länk till det själv. Man kan bara tänka tillbaka på hur det var på skolgården och har tyvärr arbetat en del inom kvinnodominerade yrken och det är så ofta det tisslas och tasslas bakom kollegors ryggar, skvallras till chefer, viras in kritik och personangrepp i en falsk omtänksamhet för att sedan hugga dolken i ryggen på folk osv. osv.

    I mansdominerade yrken, speciellt vissa kategorier inom arbetarklassen så får du dig en rejäl smäll och sedan är bråket över. Kvinnor kör allt som oftast med utfrysning, långsinthet över något de tycker du gjort men ibland vägrar säga vad osv. osv.

    Kan det inte ligga något i det? Jag menar när kvinnor kan vara så ohyggligt elaka mot varandra varför skulle de skona sina män?


    En del kvinnor (feminister eller ej) tycks ju hålla med om det där, vilket är bra, en del verkar dessutom önska att den "kvinnliga" approachen vore mer som den "manliga". Det kvinnliga är som bekant inte alltid bättre än det manliga.
  • Anonym (Men alltså)
    pyssel skrev 2019-09-15 08:28:27 följande:

    Brukar också vakna tidigt - Bebisar och husdjur håller inte helg.


    Får man fråga hur gammal Du är och hur jämställd din (manlige?) partner och relation är?
  • Anonym (Men alltså)
    Ignoramus skrev 2019-09-16 01:33:38 följande:

    Det är verkligen inte lika tydligt eller extremt som i andra länder. Verkligen inte. Men det är inte jämställt och att det sker på ett mycket mer subtilt plan är också en del av problemet.

    Manliga egenskaper uppfattas som bättre än kvinnliga. Kvinnor objektifieras. Och det här sker redan i väldigt unga är, och cementeras sedan i vuxen ålder. Så det sker så undermedvetet att förtryckarna inte ens vet om det, och offren accepterar det som en del av världsordningen. Hade vi värderats lika högt/lika lågt oavsett kön hade det löst Många av de andra problemen.


    Det är så enkelt, alltså? Jag har alltid fått lära mig att sanningen är mer mångfacetterad än man tror, ser dessutom inte vad jag som man vinner på konstaterandet likt ditt ovan, mer än att bara snällt välkomna en mer jämställd utveckling (vilket är det du också gör, får man förmoda). Därför kallar jag mig inte feminist, inte i den aktiva, ofta polariserande och väl konfliktsökande, terminologi som är populär idag.

    Dock skall sägas att antifeminismen (i den mån den/det existerar som begrepp) är långt mer "ruttet" en enskilda feminister.
  • Anonym (Men alltså)
    Ignoramus skrev 2019-09-16 07:14:17 följande:

    Ja fast det funkar ju likadant åt bägge hållen. Då skulle t ex de kvinnliga misshandlarna tas på ett betydligt större allvar än vad de dessvärre gör idag. Först när vi behandlas exakt lika, och det verkligen inte finns några skillnader på hur könen upplevs och blir bemötta, så kan vi tala om sann jämställdhet imo


    Jag tycker inte att man behöver vänta och/eller bara hänvisa till att "samhället faktiskt inte är jämställt". Annars är jag dock enig med dig.
Svar på tråden Vikigaste jämställdhetsfrågan