Ska jag lämna denna bonusfamilj?

Vaddå "fick vinna"? Konstigt resonemang. För du som vuxen kvinna en kamp med flickan?

Detta låter som en kombination av att din man är konflikträdd och gömmer sig bakom argument som att han bara vill att ni ska bli en lycklig familj = orealistiskt och taskigt mot hans barn. 
Samt att du vill ha en mogen vuxenrelation med resor och liknande ("1-2 ggr per år" som du skrev) och hans barn är för unga för att ni ska kunna ta det utrymmet och då blir du frustrerad och håller dig undan.

Du verkar ha svårt att sätta dig in i hur det är att ha barn. 

Tycker både du och din man verkar lite naiva och ha snickrat upp en livsbild som inte är applicerar på verkligheten.

Tycker ni ska gå skilda vägar eller söka samtalsterapi och hitta en bild som ni båda kan leva efter.

PS. har bara läst till det inlägg jag citerade.

PS. Jag tror en stor del av obalansen i er relation är att din man är en mes som inte vågar sätta gränser. Sen upplever jag att du tar ut frustrationen på dottern. = fegt av dig.

Jag tycker inte man är så stor när man är 13 respektive 16 år. Men som jag skrev verkar pappan ha problem med gränssättning och TS riktar all sin frustration mot dottern istället för den mesiga sambon, vilket jag tycker är omoget. Då kan jag inte låta bli att stå på dotterns sida. 

Och sen fortsätter tråden med folk som förfasar sig över dagens 16-åringar och så får TS mer ved på sin brasa om att dottern är problemet och TS tycker hon är "onormal" bara för att hon inte gör det som TS tycker är normalt för 16-åringar... Det låter rätt oskönt om du frågar mig.

Men om vi nu riktar in oss på TS välbefinnande hade jag ställt ett ultimatum och sen flyttat om jag var hon. Om man får 2 styvbarn tillsammans med en man, så borde mannen åtminstone kunna sätta gränser.