• Xenia

    Ska jag lämna denna bonusfamilj?

    "Jag har sagt att jag gärna reser 1 gång om året på resa med barnen, men resten med honom ensam. Detta tyckte även han, eftersom de även reser med sin mamma 1-2 ggr/år. Men så plötsligt har han ändrat sig och säger att nu ska vi resa alla resor med barnen, förutom någon kort weekendresa. Dessutom får barnen komma hur de vill."

    Men vad är det med alla dessa mesiga skilda pappor som låter sig totalt köras över av sina barn.

    Även om ni bägge varit bioföräldrar så hade ni ju kunnat resa bort en vecka och lämnat barnen hos far/morföräldrar. Vid den åldern brukar väl barnen själva vilja resa utan föräldrar också. Kan ni inte skicka henne på språkresa i 14 dagar medan ni själva reser någon annanstans?

    Att hindra barnen att komma när de vill går nog inte att hindra. Men det är inte för mycket begärt att de ringer i förväg så man vet hur mycket mat man ska laga. Eller så de kan få veta att man tänkt gå ut. Men jag antar att om dottern vill komma så skulle pappan ställa in allt annat.

    Eftersom din sambo inte har hållit/kunnat hålla sina löften så tycker jag du har all orsak att flytta och välja särboliv. HAN vill ha både dig och den kontrollerande dottern, men du mår inte bra, tänk på vad DU vill. Du skulle må mycket bättre att bo ensam och få rå om din särbo ensam ibland. Såvida inte dottern då börjar bo där permanent och kräver att pappa stannar hemma jämt och håller henne sällskap.
  • Xenia
    "Anonym (Ester) skrev 2019-08-29 21:12:07 följande:

    Sedan kommer jag in i pappans liv och tar över hans kärlek och uppmärksamhet vilket inte uppskattades."

    Man kan förstås inte tolka detta bokstavligt utan snarare som "tar över en del av hans kärlek och uppmärksamhet..."

  • Xenia
    BurningDiamond skrev 2019-08-30 21:54:32 följande:
    Xenia skrev 2019-08-30 21:20:53 följande:
    "Anonym (Ester) skrev 2019-08-29 21:12:07 följande:

    Sedan kommer jag in i pappans liv och tar över hans kärlek och uppmärksamhet vilket inte uppskattades."

    Man kan förstås inte tolka detta bokstavligt utan snarare som "tar över en del av hans kärlek och uppmärksamhet..."


    Ja, gud förbjude att vi tror på vad TS skriver, eller håller diskussionen till TS egna ord och inte våra egna tolkningar.

    Bokstavstolkar du mycket? Du kan inte tänka dig att någon glömmer att skriva exakt?

    Om TS sambo verkligen slutat älska sina barn för att han började älska TS så hade det varit totalt orimligt. Då hade f ö inte TS haft så stora problem med styvdottern som sambon nu låter bestämma allt.
  • Xenia

    Men barnen har ju en mamma också, ska de inte tillbringa någon tid med henne på semestern? Då borde det ju gå att pappan reser bort åtminstone en vecka med sin sambo och utan barn.

    Men problemet här är den osunda relationen mellan pappan och dottern. Hon tycks vilja bara vara med honom och bryr sig inte om att vara med kompisar, som brukar vara det vanliga i den åldern. Han tycks vara livrädd för att hon ska flytta till mamman i stället så han inte får träffa henne. Många barn flyttar hemifrån redan vid 18-19 års ålder, hur ska han överleva det? Målet med uppfostran är ju att barnen ska bli självständiga och leva sitt eget liv, inte att de ska klamra sig fast vid föräldrarna långt upp i tonåren.

    Sonen har redan sabbat ett förhållande för pappan, dottern är på god väg att sabba nästa. Men den som bär största ansvaret där är pappan själv som inte förmår säga ifrån till sina barn utan lägger sig platt för dem.

    Tycker sambon borde gå i terapi, varför klamrar han sig så fast vid sina barn att han inte fungerar som far längre? 

  • Xenia
    Anonym (Ester) skrev 2019-09-01 09:07:59 följande:

    Min sambo kämpande hårt för mig i början när båda barnen hånade mig och aldrig  tilltalade mig, sade dumma saker och tog upp pappans ex och hur bra de var bara för att jag skulle må dåligt. Då sade han till dem på skarpen och talade dem tillrätta. Detta höll på i ca 1,5-2 år. När sedan jag flyttade in och barnen insåg att jag inte kommer att lämna så valde istället pojken att lämna pappan och flyttade till sin mamma. förmodligen hoppades han på en reaktion från pappan så att jag skulle flytta, för att pojken skulle komma tillbaka. Tom jag erbjöd mig att vi skulle vara särbos när detta inträffade, men min sambo stod på sig och sa att det inte har med mig att göra. De gick till psykolog men ingenting löstes. Pojken började tänka efter och sa till psykologen att han är rädd för att det kommer ta slut med mig pga honom för då kommer han ha pappans sorg på samvetet ännu en gång (han förstörde pappans förra förhållande(!!

    Hursomhelst så finns jag forfarande kvar, men märker att sedan pojken flyttade till mamman och inte verkar ha planer på att komma tillbaka, så har pappan inte vågat säga till barnen något. Detta för att han är rädd att pojken då inte ens ska vilja komma varannan helg och om flickan skulle välja att även hon flytta till mamman. Detta är anledningen till att han inte vågar säga ifrån längre när han innerst inne vet att flickan gör grava fel. Pappan har ju tidigare LEVT bara för sina barn och lilder varje dag när han inte har sonen vid sin sida. Jag lider också å hans vägnar, men kan inte heller acceptera all skit från dottern. Hon känns på något sätt besatt av att få bort mig och få tillbaka pappan för sig själv. istället för att tänka på sig själv och ha vänner och pojkvän som alla andra. 


    I början verkade din sambo agera som en vuxen förälder och stå på sig. Men inte längre. 

    Detta beror förstås på att han verkar helt beroende av sina barn och inte törs säga emot dottern för att han är rädd för att hon flyttar. Därmed har han gett henne en makt som inte är nyttig för henne. Man kan säga att han är medberoende till vad hon nu lider av.

    Tidigare så ansträngde sig din sambo för att du skulle flytta in. Men nu har han ju dig redan så han behöver inte anstränga sig. Därför borde du flytta ifrån honom och säga att om han inte skärper sig så gör du slut. Som det är nu är han rädd för att dottern ska flytta, han är inte rädd för att du ska flytta. Risken är förstås att han väljer dotter framför dig. Men vill du verkligen vara ihop med en man som sätter så lite värde på dig?
Svar på tråden Ska jag lämna denna bonusfamilj?