Ska jag lämna denna bonusfamilj?

Så det är barnens hem även när de är vuxna? Så pappan och hans käraste har inget att säga till om? Varför heter det då veckovis boende hos olika föräldrar?? Dessutom avskyr tjejen mig men älskar mamman som är singel. Varför vill hon då alltid springa i huset där jag är på mammans vecka? Om det är för att träffa pappan så borde det vara när han är hemma istället för när jag är hemma??! Varför är det alltid barnen som bestämmer och styr allt i svenska hushåll?

Vaddå "fick vinna"? Konstigt resonemang. För du som vuxen kvinna en kamp med flickan?

Detta låter som en kombination av att din man är konflikträdd och gömmer sig bakom argument som att han bara vill att ni ska bli en lycklig familj = orealistiskt och taskigt mot hans barn. 
Samt att du vill ha en mogen vuxenrelation med resor och liknande ("1-2 ggr per år" som du skrev) och hans barn är för unga för att ni ska kunna ta det utrymmet och då blir du frustrerad och håller dig undan.

Du verkar ha svårt att sätta dig in i hur det är att ha barn. 

Tycker både du och din man verkar lite naiva och ha snickrat upp en livsbild som inte är applicerar på verkligheten.

Tycker ni ska gå skilda vägar eller söka samtalsterapi och hitta en bild som ni båda kan leva efter.

PS. har bara läst till det inlägg jag citerade.

Jag tycker inte man är så stor när man är 13 respektive 16 år. Men som jag skrev verkar pappan ha problem med gränssättning och TS riktar all sin frustration mot dottern istället för den mesiga sambon, vilket jag tycker är omoget. Då kan jag inte låta bli att stå på dotterns sida. 

Och sen fortsätter tråden med folk som förfasar sig över dagens 16-åringar och så får TS mer ved på sin brasa om att dottern är problemet och TS tycker hon är "onormal" bara för att hon inte gör det som TS tycker är normalt för 16-åringar... Det låter rätt oskönt om du frågar mig.

Men om vi nu riktar in oss på TS välbefinnande hade jag ställt ett ultimatum och sen flyttat om jag var hon. Om man får 2 styvbarn tillsammans med en man, så borde mannen åtminstone kunna sätta gränser.

Jag förstår inte honom! Han säger att ?jag? måste ge och anpassa mig till barnen och denna familj medan jag står fast vid att barnen också bör ha respekt för vuxna och pappas sambo och käresta! Han håller inte med!

Jag pratade med dottern att jag behöver några dagar med min dotter! Så nu sitter sambon där ensam med sina barn torsdag till söndag! Han lider och tycker att jag överger honom! Jag tycker att han kan passa på att umgås med sina barn och slipper ?häxan?!

Ändå fortsätter han att säga att jag borde anstränga mig mer för hans stackars söta dotter ! Han tycker absolut inte att en snart 17 åring vet vad hon gör och därför borde jag anstränga mig mer! Såå tröttsamt! Jag säger att alla måste ge o ta i denna familj. Han tycker bara att jag ska ge som kom in i familjen! Ändå var det han som bad o bönade mig in i denna familj ! Konstigt

Fick inte lägenheten suck. 

Jag ska göra det du skriver att bara ta mig igenom och ignorera tjejen, vilket jag faktiskt har gjort de senaste veckorna, men  då hoppar han på mig och tvingar in mig i hennes rum att jag är vuxen och måste gå in och prata med henne och hälsa på henne och visa att jag är den vuxna. Tycker det är så sjukt att tvinga mig in i en tonårings rum för att prata. Hon bryr sig inte och jag bryr mig inte.

Nu har hans son uttryckt att han har ångest att komma till oss varannan helg för att jag och sambon en gång för 2 år sedan drack för myket på en fest och blev fulla. Sedan gillar han inte att jag då och då tar ett glas vin framför honom. Sedan sa han att han inte vill sova över för att han för 2 år sedan hörde en gång när vi hade sex i rummet på natten. Pojken är 13 år och håller på så. Tycker inte det är normalt. Att ha sex är normalt och att ta ett glas vin som vuxen då och då är också normalt. Nu säger sambon att jag inte får dricka vin framför pojken när han är där och inte heller någon sex när barnen är där.

I denna familjen har barnen helt och hållet tagit över kommandot. De styr och ställer och vi måste anpassa oss. Är det jag som är konstig?

Däremot tål han inte skit och blir galen om jag skulle säga minsta lilla illa om hans barn. Jag ska bara höja dem till skyarna eller vara tyst

Jag är väl inte singel om jag bor ihop med min sambo och hans barn? Förstår inte!!

Mannen älskar verkligen mig, eftersom han tidigare aldrig släppte in någon kvinna i hans och barnens liv. Med mig ville han allt. Han insåg bara inte att barnen skulle ställa till det för honom när han plötsligt visade kärlek för en kvinna samtidigt som han visade dem kärlek. de ville inte dela honom med någon annan.

Däremot tål han inte skit och blir galen om jag skulle säga minsta lilla illa om hans barn. Jag ska bara höja dem till skyarna eller vara tyst