Distansförhållande USA
Hejsan allihopa
Känner för att skriva av mig men även höra lite historier om folk som lyckats med sina distansförhållanden. Mina vänner är fantastiska men de kan inte riktigt relatera då de inte varit i distansbubblan.
Förra året träffade jag världens mest underbara man över nätet. Efter 5 månader åkte jag och hälsade på honom och sedan dess och vi setts flertal gånger och känslorna blir starkare för varje dag. Jag känner verkligen att han är the one, kan inte tänka mig spendera livet med någon annan. Men distansen är fruktansvärd i mellan åt, skiljer 8 timmar mellan oss.
Vi har pratat om att nästa sommar börja ta tag i att flytta ihop då vi haft distans i 2 år, som det ser ut blir det nog jag som flyttar dit med tanke på hans jobb och vad han tjänar, men det är ett stort steg och lämna allting här i Sverige för ett liv på andra sidan jorden. Jag är utbildad förskollärare och insett att lönen där borta är skitdålig. Tillsammans lär vi ha det väldigt gott ställt men jag funderar väldigt mycket på att inte sätta sig i skiten i framtiden. Man vet ju aldrig, folk skiljer sig och jag vill inte sitta där med 2 barn och en fattigmanna lön och inte kunna flytta hem. Mycket tankar som snurrar. Är det någon här som flyttat över till USA och har lite tips och ideer vad man ska tänka på? Saknar ni Sverige? Kan tillägga att jag bott utomlands 2 år innan och pluggat ett halvår i usa så är inte helt främmande med tanken men aldrig bott där på riktigt. Sorry för wall of text mitt i natten.