Barnens kompisar får inte leka hos oss

Alltså, jag tycker att det är mer problematiskt att prata illa om ett annat barns förälder med sina barn i den åldern. Ingen av de vuxna i de berörda familjerna har ju någon egen inblick i vårt familjeliv eller hans föräldraskap. Vad lär man sina barn med detta? Min dotter har en kompis som jag inte vill att hon går hem till, då storebrodern är våldsam mot lillasystern. Jag hanterar det utan att dra in mitt barn i situationen.

Herre jisses. Inte konstigt att det finns så mycket barn och vuxna med beteendeproblem, när man hör er skenhelighet.

Jag ringde en mamma idag och frågade. Hon sa att deras dotter sagt att det var jobbigt att vara hos oss när jag inte var hemma eftersom min man talar franska (sitt modersmål) med barnen och hon inte förstår. Jag lovade att be honom hålla sig till svenska när vi har besök.

Nu kan ni alla återgå till att putsa era glorior.

Det har under de senaste månaderna kommit till min kännedom (genom barn som försagt sig), att tre av mina barns kompisar fått höra av sina föräldrar att de inte får leka hos oss om bara barnens pappa är hemma. Om jag är hemma är det alltså ok.

Mina barn är 6 och 9. Min sambo har möjligen lite nära till att skälla, men är på inget (mig veterligen) sätt olämplig förälder.

Jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig i detta. Å ena sidan vill jag veta varför, men vad ska jag göra med vetskapen? Min sambo lär inte gilla kompisarnas föräldrar om han får veta detta. Å andra sidan är jag orolig för vad detta innebär för mina barns sociala situation. När de blir äldre känns risken för ryktesspridning överhängande.

Tips och perspektiv mottages tacksamt.