V 16 - maken vägrar barn

Det är synd att det inte finns en samtyckeslag för att skaffa barn, lite tråkigt att ena partnern och potentiellt barnet får lida pga någons egoism.

Ja och man har rätt att avstå från sex även om man skyddar sig, vad är din poäng?

De har säkert diskuterat det emellan sig själva som PAR hur deras skydd ska gå till och om jag inte läst fel så bar TS på en spiral som försvunnit, inget skydd är vattentätt trots allt.

Så det finns ingen anledning för dig att omyndighetsförklara TS beslut på hur hen valt att beskydda sigFast nu handlar det ju inte enbart om TS och vare sig hen kommer klara det, eller vad partnern tycker, det handlar först och främst om barnet. Att skaffa barn är ingen liten grej och bör vara något man diskuterar och kommer överens om först, en samtyckeslag hade varit i rätt riktning, bättre att man har två samtyckande parter än att inte ha det.

Självklart kan det ändå sluta med att de går skilda vägar, vare sig det är mannen eller kvinnans beslut men så är det ibland. Det hade funkat jättebra som app att man samtycker till barn först och sen har sex :)

De hade redan ett skydd mot graviditet, vem som bar skyddet är inte relevant och som sagt, inget skydd är vattentätt som situationen nu har visat.

TS skrev att mannen inte ville fortsätta graviditeten och inte heller ha barn, det betyder inte att TS har blivit tvingad till eller måste göra något mot sin vilja, ingen har förespråkat för det heller.

Men ännu en gång, det viktiga är barnets framtid vilket du aktivt knuffar undan för att försvara människors rättigheter som ingen har ifrågasatt, lite synd att ens ego är viktigare än ett barn som kan få en krånglig uppväxt.Du menar att de som PAR har kommit överens om ett skydd mot graviditet som inte är vattentätt, för det finns ingen metod som är 100%. Det som friskt glöms bort är att de är två vuxna i en relation där man kommunicerat och kommit överens om saker och ting. TS är fullt kapabel till detta, eller försöker ni att få TS framstå som en inkapabel kvinnobäbis?

Som svar för mina spekulationer så har de ISÅFALL kommit överens som par, ännu en gång. Det är inte enbart mannen, och konsekvenserna får de lida tillsammans som ett par men fortsätt du att skuldbelägga den enskilde.

Har det fattats beslut kring skydd mot graviditet och man kommit överens om att man inte vill ha barn så har man helt klart gjort allt förutom att samtycka att man vill ha barn i framtiden. Man använder inte preventivmedel för skojs skull, det förstärker bara faktumet att det fanns en gemensam överenskommelse.

Jag kan inte göra något annat än att tycka synd om barn som kan komma att växa upp utan en biologisk förälder på grund av vårdslöshet från två vuxna människor.

Det tricksas ordentligt här, argumenterar du emot mig? Väldigt lite av det du skriver argumenterar emot min sak.

Vad vi vet så finns det ett preventivmedel i bilden och en tidigare diskussion att den ena parten inte vill ha barn. Då vet antagligen båda parterna var den andre står.

Sedan vet vi inte om det diskuterats vad som händer om det ändå skulle bli barn trots spiralen, har de båda diskuterat detta? För att om man sagt att man inte vill ha barn i framtiden, kommit överens och inget annat har sagts så kan man ju inte göra annat än att förmoda att den ena parten har förstått allt som det innefattar. Om så är fallet så har de misslyckats som ett par att klargöra detta, dvs det är inte den enskildes fel som ni gärna försöker få det att verka.

Så nej, jag har inte sagt att någon måste göra abort.

De kanske de inte har gjort om man får spekulera, men visste de båda parterna om detta är då frågan. Jag tycker att det är en såpass viktig fråga att man inte bara kan spela bort det med att man inte har lovat/diskuterat någonting om det.

Jag får nog citera mig själv för att folk inte läser ordentligt. Ännu en gång ingen som har ifrågasatt människors rättigheter att göra egna val, det handlar om en bräsch i en överenskommelse där en part har sagt nej till barn, ett nej är ett nej, och båda parter har varit oförsiktiga och kanske delvis otydliga med vad de båda vill.

Med de premisserna är det ju inte konstigt att den som sagt nej är missnöjd och inte vill fortsätta en relation om den andre totalt struntar i vilket. Ingen vill ju vara i den sitsen i sin relation oavsett kön.

Så nej, det är inte den enskildes fel ännu en gång. Det är fortfarande båda som agerat fel som ett par.

Jag kan inte annat än att få vibben att du tycker att jag selektivt spekulerar för att gynna min synvinkel. Vi kanske ska ta ut spekulationerna ur sammanhanget så du slipper repetera din poäng om och om igen.

Det som är etablerat är att mannen inte vill ha barn och att TS använde preventivmedel, jag kanske spekulerade en aning kring överenskommelsen av detta även om det inte är långsökt, men jag kan definitivt säga att man inte använder sig av preventivmedel när man har gjort planer på att skaffa barn, snarare tvärtom. Den enda kvartstående spekulationen är då om de diskuterat abort-frågan vilket ändå inte spelar någon roll egentligen eftersom vare sig det gjort det eller inte så har deras snedsteg som par resulterat i en situation där de är oense över en så viktig fråga.

Istället för att försöka skuldbelägga en viss person och rabbla upp alla människors grundläggande rättigheter så får man ju inte glömma bort barnet, för det finns inga vinnare bland de vuxna om barnet påverkas negativt.

Sedan så kan man ju tycka att det är långsökt i din spekulation att de har samtyckt till barn bara för att de var överens om ett skydd som inte är 100% säkert, för ingen preventiv metod är 100% säker. Att vara medveten om att det finns risker och att samtycka till barn är inte samma sak men det verkar vara en slutsats som du dragit själv. Man använder inte preventivmedel för att vara 0,5% säker på att få barn, man använder det för att vara 99,5% säker på att inte få barn.

Att man ska avstå från sex för att det inte är 100% säkert är lite argumentfattigt för att faktum är att ingenting i livet är 100% säkert, såfort du lämnar ditt hem så vet man ju aldrig vad omvärlden slänger din väg, ska man avstå från att lämna sitt hem och leva livet för att det inte är 100% säkert därute? För det är slutsatsen man kan dra av det argumentet.

Det känns spekulativt för mig att anta om preventivmedlet användes mest/minst/enbart på grund av mannen, jag tror inte det framkom i några svar som TS skrev men jag kan ha fel. Och ja, självklart har alla parter rätten att lämna.

Jag har faktiskt ingen lust att skriva något större svar till dig för att mycket av det du skrivit är saker som jag inte alls har påstått, du får gärna återkomma med ett mer koncist meddelande.Jo självklart så har alla människor rätten att ändra sig, TS har rätten att ändra sig och vilja behålla barnet. Mannen har också rätten att ändra sig och bestämma sig för att vilja ha barn någon gång i framtiden, så varför förespråka för att människor måste göra ingrepp? Låt den enskilde fatta egna beslut hur den skall göra kring sin egna kropp. Jag är inte sakkunnig när det kommer till sterilisering men jag minns att någon annan nämde att det inte är säkert att man kan ändra sig när man väl gjort ingreppet.

Men det handlar ju inte enbart om människors rättigheter att göra val och att ändra sig, om man ser den röda tråden.