• Tbinesh

    Vi änglamammor som vill bli gravida efter abort, MA & MF

    Hej!

    Vi var tvungna att för en vecka sen att avbryta graviditeten i v14 då vår lilla ängel hade så pass allvarliga missbildningar att hen inte skulle överleva graviditeten ens :( Värsta vi varit med om någonsin, men inget vi kunnat påverka utan det var den där jäkla slumpen och oturen..

    Vi gjorde en tvåstegsabort som gjorde fruktansvärt ont men mest psykiskt, dock gick den förhoppningsvis bra då vi fick lämna samma kväll.

    Är vi fler som gått igenom detta och vill försöka igen så fort som möjligt?
    Ni som lyckats, hur lång tid tog det för er och hur länge blödde ni?

    Ingen kan såklart ersätta den lilla ängel vi så gärna hade velat ha, men för oss känns det rätt att verkligen försöka på nytt.

  • Svar på tråden Vi änglamammor som vill bli gravida efter abort, MA & MF
  • Anonym (S)

    Hej tjejer! Jag har också tänkt på er och undrat hur ni mår! Stort grattis till graviditeten Tbinesh! Förstår om du är livrädd! Men du kommer allra säkert få NIPT och VUL o.s.v tidigt så du kommer kunna känna dig lite lugnare!

    Håller tummarna för dig Kallamakka att det är molvärk och bebis istället!

    För mig händer inte så mycket. Fick min mens idag, oerhört kort cykel denna gång. Började knapra DHEA, så ska testa det nu så får vi se. Förmodligen det enda piller jag inte testat haha.

    Allt gott till er!

  • Kallamakka
    Anonym (S) skrev 2020-09-02 15:35:34 följande:

    Hej tjejer! Jag har också tänkt på er och undrat hur ni mår! Stort grattis till graviditeten Tbinesh! Förstår om du är livrädd! Men du kommer allra säkert få NIPT och VUL o.s.v tidigt så du kommer kunna känna dig lite lugnare!

    Håller tummarna för dig Kallamakka att det är molvärk och bebis istället!

    För mig händer inte så mycket. Fick min mens idag, oerhört kort cykel denna gång. Började knapra DHEA, så ska testa det nu så får vi se. Förmodligen det enda piller jag inte testat haha.

    Allt gott till er!


    Nemen hej på dig också!

    Härligt att vi är fler som tuffar vidare med det här tåget och vägrar byta mål. här ger vi inte oss inte i första taget.

    Gullig du är som håller tummarna, jag däremot är som sagt inställd på en ny chans snart. Och det är okej det med. :-P

    Gjorde en snabb koll på DHEA nu, förstår tanken tror jag. Spännande om det kan ha en positiv verkan. Du får uppdatera om läget längre fram. Hoppas!
  • Tbinesh
    Kallamakka skrev 2020-09-02 15:24:37 följande:
    Halloj!

    Vilken härlig läsning, super duper grattis!

    Du kanske behöver prata med någon om stressen? Så du inte går miste om pirret och förväntningarna som är så härliga att ha när man väntar bebis. jag har pratat med min psykolog om det, att jag gärna vill kunna vara förväntansfull. Det finns strategier att ta till!

    För min del så har vi gjort en missfallsutredning. Den hittade inget konstigt.

    Så nu är vi tillbaks i IVF snurran, har fått ett ägg som bor i livmodern just nu(för åttonde gången).. Men den fastnade nog inte, för mensen verkar vara på G så jag räknar med att göra en ny insättning av ett ägg snart.
    Hej!! Blev sjuk precis efter jag skrev så jag har sovit mer än någonsin men nu är jag tillbaka!
    Ja men det är SÅ svårt, har börjat gå hos en och prata, känns faktiskt skönt!

    Vad skönt att missfallsutredningen inte gav något, jag har tidigare tagit salivprover(svindyrt) för att kolla progesteron östrogen osv, hade dåliga nivåer så jag beställde en bioidentisk progesteronkräm. Det ska hjälpa kroppen att behålla bebis. Sverige är lite tröga när det kommer till just det.

    Jag blev ju även tipsad av någon av er om Jenny Koos, och vi blev gravida direkt när jag följde hennes råd, då hade vi ju försökt sen december.
     
    Nolltolerans mot koffein, chockdosera med D-vitamin, mycket rött kött osv.. Kolla in henne, hon kan så satans mycket om detta! Prenumererar på hennes kanal på boon tv, Vulverine. =)
  • Tbinesh
    Anonym (S) skrev 2020-09-02 15:35:34 följande:

    Hej tjejer! Jag har också tänkt på er och undrat hur ni mår! Stort grattis till graviditeten Tbinesh! Förstår om du är livrädd! Men du kommer allra säkert få NIPT och VUL o.s.v tidigt så du kommer kunna känna dig lite lugnare!

    Håller tummarna för dig Kallamakka att det är molvärk och bebis istället!

    För mig händer inte så mycket. Fick min mens idag, oerhört kort cykel denna gång. Började knapra DHEA, så ska testa det nu så får vi se. Förmodligen det enda piller jag inte testat haha.

    Allt gott till er!


    Hej!! =)

    Nää jag ringde den BM jag hade innan men hon verkade inte tycka det, har bokat eget vul, hoppas hon är bättre när vi ses på inskrivning..

    Jag skrev i inlägget innan om Jenny Koos, någon av er tipsade om henne, har kollat hennes webföreläsningar som är så givande, När jag följde hennes råd gick det faktiskt direkt för oss. Behöver ju inte vara pga det men jag tror ändå det.
    Hon säger att man ska ta en STOR dos dvitamin några dagar innan man bör ha ägglossning för att kicka kroppen att verkligen sätta igång den.
    Kolla på dom om du inte redan sett dom, kostar 450kr men så givande!!

    Och hoppas hoppas dhea hjälper också!!
  • Linhan89
    Tbinesh skrev 2020-09-02 05:33:03 följande:

    Hej Tjejer!!

    Har tänkt en del på er och undrar hur det går för er?

    Själv har vi precis plussat igen, LIVRÄDD! 

    Tog verkligen längre tid än jag hade hoppats på, men tänkte hela tiden att jag skulle hinna känna mig lugn när vi väl lyckades men absolut inte, är superstressad inombords.

     


    Grattis vad roligt ! Håller tummarna för dig !

    Vi plusade i slutet av maj, drygt halvvägs nu och denna gång verkar allt vara bra ! Fick MA i november 2019 så det tog ett litet tag trots allt. Men kroppen var inte helt i balans förrän i februari mars ungefär. Har varit riktigt kämpiga månader från de att jag plusade tills vårt RUL för ca 2,5 vecka sen. Då släppte äntligen all oro, före det gick man som i något vacuum och vågade varken glädjas eller hoppas ! Så jag förstår verkligen din oro !
  • Önskarbebis2020

    Hej alla fina! Söker pepp! Vi fick ma i februari 2020, är inne på 7e försöket nu och ÄL kommer om några dagar.

    Innan ma så blev vi gravida på 2a försöket så en massa oro har kommit gällande om kroppen förstörts, hur det ser ut med hormoner och varför det inte går igen..

    Tempar så vet att jag får ÄL, ligger alltid 2-3 dagar runt ÄL, vi undviker all typ av alkohol, snabbmat etc samt knappt inget koffein. Jag har lyssnat massor på Jenny Koos och proppar kroppen med rött kött, bra fetter, undviker gluten etc.

    Börjar känna mig oerhört ledsen och frustrerad

    Jag tar vitaminer i form av: omega 3, prenatals, zink, magnesium, d vitamin. Kommer även denna månad köra en hög dos d vitamin några dagar innna ÄL.

    Vad kan vi annars göra? Önskar alla möjliga tips! Kram på er

  • Linhan89
    Önskarbebis2020 skrev 2020-10-04 19:58:32 följande:

    Hej alla fina! Söker pepp! Vi fick ma i februari 2020, är inne på 7e försöket nu och ÄL kommer om några dagar.

    Innan ma så blev vi gravida på 2a försöket så en massa oro har kommit gällande om kroppen förstörts, hur det ser ut med hormoner och varför det inte går igen..

    Tempar så vet att jag får ÄL, ligger alltid 2-3 dagar runt ÄL, vi undviker all typ av alkohol, snabbmat etc samt knappt inget koffein. Jag har lyssnat massor på Jenny Koos och proppar kroppen med rött kött, bra fetter, undviker gluten etc.

    Börjar känna mig oerhört ledsen och frustrerad

    Jag tar vitaminer i form av: omega 3, prenatals, zink, magnesium, d vitamin. Kommer även denna månad köra en hög dos d vitamin några dagar innna ÄL.

    Vad kan vi annars göra? Önskar alla möjliga tips! Kram på er


    Det är så otroligt mycket som ska stämma för att allt ska klaffa ! Vet hur svårt det är, men det viktigaste jag tror ni kan göra är att försöka sluta försöka så hårt, kroppen är så finurlig så den gör det svårare om du upplever en stress kring det hela. Försök att slappna av och ligg för att ni vill ligga och låt kroppen och tiden ha sin gång . Önskar ett stort lycka till, när som helst kommer det där pluset ska du se !
  • Kallamakka
    Linhan89 skrev 2020-10-04 21:08:51 följande:

    Det är så otroligt mycket som ska stämma för att allt ska klaffa ! Vet hur svårt det är, men det viktigaste jag tror ni kan göra är att försöka sluta försöka så hårt, kroppen är så finurlig så den gör det svårare om du upplever en stress kring det hela. Försök att slappna av och ligg för att ni vill ligga och låt kroppen och tiden ha sin gång . Önskar ett stort lycka till, när som helst kommer det där pluset ska du se !


    Fortsätt försöka, det är väl det man kan göra. Att stress ska påverka det känns som en konstig sak att säga. Att försöka slappna av känns också konstigt att säga när det är det ända man vill.
  • Kallamakka
    Önskarbebis2020 skrev 2020-10-04 19:58:32 följande:

    Hej alla fina! Söker pepp! Vi fick ma i februari 2020, är inne på 7e försöket nu och ÄL kommer om några dagar.

    Innan ma så blev vi gravida på 2a försöket så en massa oro har kommit gällande om kroppen förstörts, hur det ser ut med hormoner och varför det inte går igen..

    Tempar så vet att jag får ÄL, ligger alltid 2-3 dagar runt ÄL, vi undviker all typ av alkohol, snabbmat etc samt knappt inget koffein. Jag har lyssnat massor på Jenny Koos och proppar kroppen med rött kött, bra fetter, undviker gluten etc.

    Börjar känna mig oerhört ledsen och frustrerad

    Jag tar vitaminer i form av: omega 3, prenatals, zink, magnesium, d vitamin. Kommer även denna månad köra en hög dos d vitamin några dagar innna ÄL.

    Vad kan vi annars göra? Önskar alla möjliga tips! Kram på er


    Hej och välkommen.

    Ledsen att höra om ert missfall.

    Det positiva är att du kan bli gravid, om ni mot förmodan inte skulle lyckas igen inom ett år hade jag sökt hjälp för att kolla om något är vajsigt.

    Annars verkar ni ju göra det man ska, håller tummarna!
  • Linhan89
    Kallamakka skrev 2020-10-04 21:25:38 följande:

    Fortsätt försöka, det är väl det man kan göra. Att stress ska påverka det känns som en konstig sak att säga. Att försöka slappna av känns också konstigt att säga när det är det ända man vill.


    Klart att de ska fortsätta försöka, men Jo, kroppen påverkas av stress och ja, jag vet själv hur svårt det är !
  • Anonym (LillaJag)

    Ramlade över den här tråden och skriver ett par rader för att hitta tillbaka när jag klarar ta tag i sorgen igen och behöver prata av mig mer. Jag passar kanske inte direkt in här då jag förlorar graviditetena tidigt, som senast v 12. Men ni kanske kan göra ett undantag då jag sedan 2015 haft så många missfall att jag tappat räkningen, MA som inte ville stötas ut trots två omgångar medicin så fick skrapas tillslut och nu senast nyligen när jag i v9 fick jag operera bort en äggledare som graviditeten fastnat i. Tacksamt nog har jag välsignats med två älskade barn innan och mitt i ovan nämnda kaos.

    Har så mycket sorg och ilska att bearbeta och så många frågor som behöver svar. Jag får ingen hjälp av vården, ingen utredning inte ens en gnutta sympati. och det är nog det som är de värsta. Varför hjälper ni inte mig när ni ser hur jag lider? Varför får inte jag hjälp att hitta vad som är fel med min kropp? Varför får inte jag önska ett syskon till mina barn?

    Jag orkar inte mer nu. Behöver en paus. Och tills jag orkar väntar en oöppnad kartong i källaren, innehållande en moseskorg inköpt på tok för tidigt till ett liv som aldrig kom..

  • NatMar005

    Hoppar in här jag med för jag har ingen att prata om det här..

    2017 fick jag veta i v17 att min bebis dött i magen under v15. Ingen i min närhet visste om att jag var gravid och än idag är det få som vet. Nu försöker jag och min nya pojkvän att bli gravida men jag fick en klinisk graviditet förra cykeln. Har ytterligare ett mf och en klinisk graviditet i ryggen. Försöker att inte tänka katastroftankar. Verkar som om jag har kort emellan äl och bim, har hört att det kan vara svårt för för ägget att hinna fästa då men vet inte om det stämmer?

  • Kallamakka
    Anonym (LillaJag) skrev 2020-10-15 02:28:06 följande:

    Ramlade över den här tråden och skriver ett par rader för att hitta tillbaka när jag klarar ta tag i sorgen igen och behöver prata av mig mer. Jag passar kanske inte direkt in här då jag förlorar graviditetena tidigt, som senast v 12. Men ni kanske kan göra ett undantag då jag sedan 2015 haft så många missfall att jag tappat räkningen, MA som inte ville stötas ut trots två omgångar medicin så fick skrapas tillslut och nu senast nyligen när jag i v9 fick jag operera bort en äggledare som graviditeten fastnat i. Tacksamt nog har jag välsignats med två älskade barn innan och mitt i ovan nämnda kaos.

    Har så mycket sorg och ilska att bearbeta och så många frågor som behöver svar. Jag får ingen hjälp av vården, ingen utredning inte ens en gnutta sympati. och det är nog det som är de värsta. Varför hjälper ni inte mig när ni ser hur jag lider? Varför får inte jag hjälp att hitta vad som är fel med min kropp? Varför får inte jag önska ett syskon till mina barn?

    Jag orkar inte mer nu. Behöver en paus. Och tills jag orkar väntar en oöppnad kartong i källaren, innehållande en moseskorg inköpt på tok för tidigt till ett liv som aldrig kom..


    Hej. Välkommen hit. Beklagar allt du fått vara med om. Det är orättvist!

    Det finns inte mycket som tröstar en när man mår så dåligt, det viktiga är att man känner att man låter sig vara det och att man sen hittar strategier att komma vidare. Hur man gör är så himla olika för alla, i mitt fall vill jag hålla mig fokuserad på annat som tar upp min tankekraft.

    Hur vården behandlar dig låter fruktansvärt, de har nog bara de barnen du har i huvudet tror jag och därför tänker "det har gått bra två gånger" och därför borde det inte finnas några fel som är i vägen. Om du verkligen vill bli undersökt ordentligt så får du antingen: överdriva alla problem eller söka vård hos en annan vårdgivare tror jag.
  • Kallamakka
    NatMar005 skrev 2020-10-15 03:15:18 följande:

    Hoppar in här jag med för jag har ingen att prata om det här..

    2017 fick jag veta i v17 att min bebis dött i magen under v15. Ingen i min närhet visste om att jag var gravid och än idag är det få som vet. Nu försöker jag och min nya pojkvän att bli gravida men jag fick en klinisk graviditet förra cykeln. Har ytterligare ett mf och en klinisk graviditet i ryggen. Försöker att inte tänka katastroftankar. Verkar som om jag har kort emellan äl och bim, har hört att det kan vara svårt för för ägget att hinna fästa då men vet inte om det stämmer?


    Hej! Beklagar det du varit med dom. Här är vi fler med erfarenheter.

    Hur många dagar har du mellan äl och BIM? Vill minnas att jag också googlat sådant förut och att det är som du säger; lite knepigt med för kort. Själv har jag 11 dagar mellan.
  • NatMar005
    Kallamakka skrev 2020-10-24 07:49:13 följande:

    Hej! Beklagar det du varit med dom. Här är vi fler med erfarenheter.

    Hur många dagar har du mellan äl och BIM? Vill minnas att jag också googlat sådant förut och att det är som du säger; lite knepigt med för kort. Själv har jag 11 dagar mellan.


    Det gör mig ledsen att vi är så många men samtidigt är drt skönt att inte vara ensam. <3

    Allt mellan 8-11 dagar, det varierar lite.
  • Kallamakka
    NatMar005 skrev 2020-10-24 09:07:29 följande:

    Det gör mig ledsen att vi är så många men samtidigt är drt skönt att inte vara ensam. <3

    Allt mellan 8-11 dagar, det varierar lite.


    Ja vi är fler än man tror tyvärr..

    Jag gör IVF. Men om jag får tillbaka ett fem dagar gammalt ägg, så sätts den in 5-6 dagar efter ägglossning. Och enligt vad jag vet så fäster ägget i livmodern oftast inom 24 timmar. Det betyder isåfall 6-7 dagar efter ägglossning. Så, 8-11 dagar borde absolut räcka tänker jag. Men kanske att det är en risk att få mens dom vanligt för att ägget inte hinner producera hormoner som berättar för kroppen att man är gravid. Tänker jag.
  • Anonym (Tidigt)

    BIM-6 idag och vaknar med lätt molvärk. Igår stack/drog det i livmodern och började känna lukter väldigt tydligt. Förra graviditeten (som slutade i ett MA nu i september) hade jag också molvärk innan BIM. Snacka om att man blir pucko och överanalyserar allt! Jag tänker ju nu att jag måste vara gravid! Oj vad jag kommer bli besviken nu om det inte blir något. Vågar inte ta något test ännu, men vill så gärna veta. Är också orolig över nästa graviditet. Just nu känns det som att jag bara kommer oroa mig. MA var ett helvete och vill inte gå igenom det igen. Men jag längtar så efter att få vara gravid igen.

    Någon som sitter i samma sits?

  • SkumGrönBanan

    Fick missfall i förra veckan. Är helt förstörd rent psykiskt. Blöder fortfarande om än mindre och känner att alla grav-symtom avtagit även om stickorna fortfarande visar positivt.

    Varje dag känns som en evighet och jag vill inget hellre än att ha allt som tillhör missfallet bakom mig så att jag kan börja försöka igen. Vill ha en liten i kroppen igen ? gärna imorgon!

    Vågar man försöka innan blödningen slutat helt? Hade ett ägglossningstest fungerat om jag har hcg kvar i kroppen sen förra graviditeten? Det sägs ju ändå att ägglossning kan komma så snart som 10 dagar efter missfallet...

Svar på tråden Vi änglamammor som vill bli gravida efter abort, MA & MF