Bonusfamiljer - reser ni med bara några barn

Vilka förutfattade meningar. Jag har inte en tanke på att anmäla. Men jag tycker det är konstigt att folk blir så provocerade av att jag bryr mig om ett barn som inte är mitt eget.

Som jag nyss skrev till Brumma så har jag varit bekant med familjen i många år och jag träffar barnet i stort sett varje vecka så det är inga främlingar jag pratar om.

Du överdriver min inställning å det grövsta och gör dig bara löjlig. Nej jag skulle inte agera som de verkar göra, det är min rätt att ha en annan åsikt än dem. Att anse att det är en subjektiv (och därmed förkastlig?) moral att tycka att barn i en familj ska behandlas hyfsat rättvist får stå för sig.

Ge mig ett gott skäl till varför det är dåligt och skuldbeläggande att reagera när man misstänker att ett barn i ens närhet kanske mår lite dåligt över förhållandena hemma och känner sig åsidosatt? Måste det vara ringa-soc-läge-bonuspappan-super-och-slår-mig för att det ska vara ok att oroa sig och reagera? Är ni sådana syltryggar att ni bara stoppar huvudet i sanden? Är det bekvämast så?

Det är din slutsats efter att ha läst mina inlägg efter dina kriterier och tolkningar. Jag har däremot inte preciserat vem eller vilka min formulering (man) representerar.

Om du tycker att det är svårt att föra en diskussion med mig så kan du givetvis avstå. När det gäller det svenska språket så använder jag det helt korrekt.

Inte alls. Ordet MAN används just för obestämd person. (Indefinita pronomen) Det vet de flesta som behärskar det svenska språket.