Har inget som helst intresse av att demonisera män.... Men så fort man påpekar för er män att det finns män som är svin så går ni män som är osäkra på er själva in i försvarsställning....
Jag har hört just de fraserna jag skrev som "ursäkt" till misshandel och våldtäkt,jag har läst samma och liknande kommentarer under artiklar om kvinnor som misshandlats, mördats eller våldtagits...
Tack gode gud är det inte de flesta männen som skriver sånt. Men de finns och de hörs och syns även om du tycks vara helt och hållet blind för det....Kanske är du blind för det för att du faktiskt tänkt det själv vid något tillfälle. Eller så har du sett kompisar som skrivit eller sagt något liknande "men de menar ju inget illa, det är ju bara ett skämt" utan att inse att en kvinna som läser det kan se det på ett annat sätt.
Det är bara män som är osäkra kring kvinnor och som vet med sig själva att de har lite taskig kvinnosyn som envisas med att man försöker demonisera män för att man påpekar att det finns män som är svin.
Kanske för sakens skull skall påpeka att det även finns kvinnor som är svin.
Jag kan gång efter gång känna att ni män inte förstår hur utsatta vi kvinnor känner oss, det handlar inte om att vi tror att alla män är farliga, eller att vi tror att alla män skall våldta oss. Ett exempel på hur svårt det kan vara för er män att förstå oss kvinnor upplevde jag ikväll. Jag sa till sambon att jag velat ta mig till gymmet men det hade blivit för sent, för på vårt gym är det inte mycket folk så här dags, sambon tyckte att så sent var det väl inte "skippa bara skivstången om du är ensam"... Försökte förklara för honom... Det är obehagligt då det nästan bara är ett gäng killar med otrevlig attityd som är där så här dags, jag hade gärna varit helt ensam i gymmet, kört löpband och maskiner... Men inte med dessa killar i lokalen... Min sambo bara tittade på mig sen föll polletten ner hos honom... Det handlar inte om att jag tror att alla killar är monster, utan att jag är rädd för att det skall finnas monster bland männen.
Allt för ofta har jag fått höra just att kvinnan har skuld i vad män har gjort mot henne. Att du inte hört eller sett det är inte samma sak som att det inte händer utan att du antingen valt att inte se och höra, eller att du omedvetet förtränger det....
Beror på hur hur du formulerar det... För det finns rent krasst ALDRIG en anledning att slå eller våldta. Att säga att det finns "orsak" är ju att hinta åt att det kan vara offret som tvingat fram en situation. Vilket är fel. För en riktigt man, en man som inte är en mes, en fegis, en förlorare behöver ALDRIG slå någon och absolut inte våldta något.
Hur menar du att man skall analyser? Jag kan ge ett exempel från mitt egna liv. Jag var ung, hade träffat en lite äldre man och vi blev ett par, efter någon månad så flyttade jag in i hans lägenhet. Jag visste att han var svartsjuk men jag hade väldigt socialt jobb som servitris på en pub på kvällen och på ett internet cafè på dagen. Jag var skrattig och social som personlighet, trevlig och glad mot alla. Han tyckte inte om om jag pratade med killar, så försökte undvika det, men det var svårt i mitt jobb, han kunde bli arg om jag önskade trevlig dag till en manlig kund. Hans vänner påpekad för mig gång på gång att jag visste ju att han var svartsjuk "bäst att inte provocera honom...." han blev arg så de såg det men blåmärkena såg de inte... Kanske anade de vad som hände men ingen sa något... Ja utom "bäst att inte provocera honom"... Det var när min ena chef ringde mig för att be mig rycka in akut på jobbet som det tog slut... Han blev tokig för att en man ringde mig, han sket i helt och hållet i att det var min chef, att samtalet hade varit helt och hållet professionellt, och det var inte jag som ringde, jag hade provocerat honom. När hans vänner såg mig efter den kvällen fick jag höra "du skulle inte provocerat honom".....
Du som är så smart och vill analysera... Analysera det.....
Jag kan hjälpa dig... jag gjorde INGET fel... det ENDA jag kunde ha gjort var att aldrig ha blivit tillsammans med honom, men då anade jag inte vilket monster han var. Då var han charmig och trevlig.... Jag provocerade inte honom på något sätt! Jag försökte ändra mitt liv för att undvika provokationer. Men inget hjälpte.... Men likväl fick jag höra från omvärlden (och honom) att jag hade provocerat honom, att jag hade skuld i det som hände.... Så säg inte till mig att män inte ger kvinnor skulden... För det vet jag väldigt väl att det finns män som gör.
Jag har inte sagt något annat. Jag är mycket väl medveten om att det finns svin bland kvinnor också.... Vad i det jag skriver tycker du jag antyder att kvinnor inte skulle försvara svin och monster? Jag skrev som replik på en kommentar om att det inte fanns män som försvarade monstren, det var det jag motsatte mig.
Men det är lite som när man säger black lives matter.... vissa tar då förgivet att det man egentligen säger är att vita liv inte har betydelse. En person med normal intelligens kan däremot förstå att det ena inte utesluter det andra, bara för att man säger att den ena gruppen betyder något säger man inte att andra gruppen inte betyder något...
Samma sak här, bara för att jag säger att det finns män som försvarar monstren så är det inte samma sak som att säga att inga kvinnor försvarar monstren (eller är monster....).
Långt ifrån alla feminister säger något sånt, har faktiskt aldrig hört någon säga det (vilket inte betyder att jag inte tror det finns dem som säger det) däremot oroväckande många män som hävdar att feminister säger det utan att ha belägg....
Kanske mer som att feminister säger vi borde ha lika lön för lika arbete varpå män ilsket tror att det innebär att man vill sänka deras löner när det snarare handlar om att höja kvinnors löner...
Men ja du förstå vad jag menar även om du försöker vända det och spelar dum.
jag vet alldeles för väl hur män som anmäler misshandel behandlas. Har haft män i min närhet som blivit misshandlade av sina kvinnor... som barn var det en vän till familjen som försökte anmäla flera gånger men ingen lyssnade, slutade tyvärr med att hon dödade deras två barn innan folk började lyssna på honom...
Det är faktiskt en del av problemet. Så länge som det ses som ok och lite av männens rätt att misshandla kvinnor så kommer det finnas en misstro mot att kvinnor skulle misshandla män "för varför slår han inte tillbaka".... Det är bevisat att även kvinnor misshandlar, och att mörkertalet är stort eftersom man inte pratar om det. Men det är fortfarande bevisat att det är vanligare med män som slår kvinnor än tvärtom....
Din kommentar om vem som lider mest är väl frågan snarare vem du tror lider mest., den som slår eller den som blir slagen...
Du verkar vara väldigt bitter och jag förstår att du antagligen blivit sårad av en kvinna (eller kvinnor). Det är tråkigt att bli sårad. Men du måste börja se att inte alla kvinnor är på ett sätt, precis som inte alla ni män är det.....
Nu har jag ju mina funderingar kring dig då dina reaktioner är lite för känslomässiga och aggressiva vilket gör att jag får känslan av att det slår i en nerv hos dig när man säger att det finns män som tycker det är ok att slå kvinnor och är öppna med det, eller att du irriteras på när jag säger att det inte finns någon ursäkt som håller... Känner du dig träffad? Har du själv sagt saker som du känner av är fel och nu skäms du? Eller har du själv gjort saker och tyckt att du haft en legitim ursäkt? Annars förstår jag inte din reaktion....
Att lämna är väldigt lätt att säga när man inte förstår situationen. Det var ju inte direkt så han började direkt utan det kom sakta... och han blev inte riktigt våldsam innan jag inte hade någonstans att ta vägen....
Det handlade inte så mycket som att de varnade mig snarare sagt så om de såg honom bli sur så ursäktades han... De stöttade honom och uppmuntrade honom och jag fick bara pikar om att jag inte borde vara trevlig mot kunder.... Ingen varning och inget som tydde det minsta på att de var på min sida. Nej snarare så kunde de skvallra på mig. Jag vet inte om de visste att han slog mig innan jag valde att lämna. Jag misstänker det för jag vet om att jag inte var den första flickvännen som det hände med (det fick jag dock inte veta fören efteråt så klart). Det de gjorde var när de såg honom skälla ut mig på jobbet, eller knuffa upp mig mot en vägg och vråla åt mig när vi var ute med kompisar osv osv, det var att flina och säga åt mig att jag inte skulle provocera honom. Han bjöds på en öl och jag fick höra att jag hade betett mig illa. Så nej det handlade inte om varning, utan just om att lägga skulden på mig... Och bara för att jag vet om att det finns de som kommer vilja skylla det på att de kanske hade annat ursprung och inte svensk moral... De var allihopa Svenskar, från familjer med mycket pengar och utbildning.
Det du inte förstår är att du visst skuld belägger (och faktiskt ganska så mycket) när du skriver att jag skulle ställt ultimatum. Dessutom tar du också för givet att jag inte försökte ställa krav på honom. Men att förhandla med en knytnäve är inte det lättaste...
Jag beklagar verkligen att du hamnat i en sån bekantskapskrets när du levde med den mannen. Nu förstår jag bättre din misstänksamhet mot mig och andra män. Men faktum är att det är inget normalt beteende hos män. Du tror mig förstås inte men jag har aldrig sett någon man som stöttat någon som bär sig så illa åt som din man. Hans kompisar är antagligen störda, mycket unga eller väldigt rädda för den som slog dig. Jag tolkar det som att deras tjejer inte heller stöttade dig. Var det i storstadsmiljö? Kvinnomisshandel är inget som vi på landet är förskonade från, men det sker nästan uteslutande bakom hemmets väggar. Ett sånt uppträdande offentligt hade aldrig accepterats.
Du fortsätter hävda att jag skuldbelägger och inte förstår, det du egentligen säger är att ingen man kan säga något utan att skuldbelägga. Ingen större mening att fortsätta diskussionen då.
Fast varför skulle det vara fel att påpeka att du borde ställt ultimatum då och att du hanterat situationen fel (det du kallar skuldbelägga) när när du själv verkar medveten om att du borde agerat annorlunda?
Det enda som blir rätt enligt dina mått är att ge dig medhåll och enbart säga att du gör allt rätt. Är det det du vill?
Problemet är att det inte funkar att säga så som du gör... För om du visste hur många kvinnor vars helvete börjar när de just lämnar, kvinnor som blir mördade för att de lämnar en person som inte respekterar dem. Det är inte ofarligt att lämna även om vissa tycks tro det.
Det hjälper inte att säga att man skall vara observant på vissa saker då dessa saker inte alltid är något som visas. Du kan inte säga det ens när man pratar rent generellt för det är att skuldbelägga de som inte lämnar istället för att säga "de män som agerar så borde så fort man ser tecken sättas i terapi" Så fort du säger att offret kunde gjort något annorlunda så säger du att offret har skuld i det som hänt. Den enda som har skulden i misshandelsfall är den som misshandlar och det är den som måste tas om hand, det är den som borde agerat annorlunda. INGET som offret gjort eller inte gjort skall påverka det! Det bör inte funderas krig vad offret kunde gjort annorlunda. För det är inte relevant i diskussionen, det enda som är intressant är vad den som misshandlade gjort och inte borde gjort. Så sluta ifrågasätta vad offret gjort eller inte gjort!
"Kvinnor säger", "en del påstår".... Ok.... Nej vi säger inte vi berättar att män ofta inte gör något, tänk efter, stanna upp en sekund och fundera på vad du och dina vänner och kollegor säger, vad ni skämtar om... Har ni någonsin skämtat om sex? Jag vet inte många arbetsplatser där det inte någon gång sagts skämt "utan illvilja" som varit över gränsen om man faktiskt stannade om och lyssnade på vad som sades. Har du och kompisar någon gång på krogen skämtat om att en tjej kanske blir intresserad om hon dricker lite till? Det är något jag ofta hört som skämt där man egentligen inte menar illa men där meningen i skämtet faktiskt är ganska så vedervärdig. Samma sak gäller när det finns misstanke om våld i relationer. Om du någonsin skulle misstänka att någon (oavsett kön) i din omgivning misshandlar sin partner. Vad gör du då? Hur tar du tag i personen som misshandlar? Hur ser du till att personen slutar med det? Hur visar du partnern att du inte tänker stå och se på utan att du tänker stoppa den som misshandlar och där du skuldbelägger personen som misshandlar tydligt för ALLA... Berätta vad du skulle göra, eller vad du gjort... För många, i all välmening, går på offret och frågar just vad offret kunde gjort annorlunda eller gör annorlunda för att undvika att de händer igen, lägger ansvaret på offret att få styrka att lämna, istället för att ta diskussionen med den som misshandlar....
Och när det kommer till "en del påstår" nej påstår inte... Jag BERÄTTAR för dig och andra i denna gruppen att det händer. När du säger att jag påstår så hintar du åt att du inte tror på det jag säger. Vilket är att förminska mina upplevelser och ifrågasätter dem. Det är precis lika illa som att skuldbelägga mig, du misstror mig när jag har berättat något som inte var lätt för mig att berätta om.
Så nej en del påstår inte, vissa berättar att det finns män som stöder dem som misshandlar. Det finns inget att ifrågasätta i det.