Sambo förjävlig under mens!

Fundera då på hur det är för henne...

Tyvärr kan vi inte rå för de där hormonerna.

Tänk själv när du är riktigt jävla kåt. Kan du bara ignorera det då, eller är det så påtagligt att det inte går att glömma? Bara för att dra nån jämförelse.

Försök inte ens resonera med henne, man är inte mottaglig för det när man har pms. Jag hade det själv förr och var inte alls trevlig. Det finns hjälp att få, jag vet dock inte vad hjälpen består av då jag inte visste något om det då när jag hade sådan pms. Numer har jag tack och lov inte värre än att det en dag i månaden är JÄTTESYND om mig så jag blir ledsen för nästan allt och vill helst bara vara ifred. Att min man 'duttar' med mig och ömkar mig lite går bra. Lite; men hjärtat då, har du haft en tuff dag? Vill du ha lite glass? Det gör susen även om jag fortfarande känner mig ömklig, så mår jag lite bättre iaf. 

Finns stödgrupp på facebook för partners till kvinnor m PMDS/PMS. Även en del hjälp att få medicinskt men inte alltid det fungerar.

Men det är ju ändå skillnad på att låta sig påverkas av hormoner och att bete sig som en riktig elak en.

Får man sådan svår pms under mens så kan man ta hjälp av vården. Jag blir extremt påverkad av min mens både före och innan men man får ju faktist lära sig kontrollera sig lite.

Man blir ju inte blind bara för att man får mens och TS säger själv att han förstår till en viss gräns men ett extremt beteende är inte ok.

Lite som att någon med adhd eller annan diagnos skriker, slår i väggar och kastar saker rint omkring sig bara för att man inte väljer att försöka kontrollera något

Där är inte PMDS hon har? kolla hur många av de symptom som räknas upp på 1177 (https://www.1177.se/Orebrolan/sjukdomar--besvar/hormoner/pms-och-pmds/ ) som hon har, är det fem eller flera än fem är det PMDS och då behöver hon kanske få någon medicin att ta under den perioden i cykeln.  

Enligt din beskrivning låter det som att hon borde söka hjälp och kanske få någon medicin och ta, för att slippa dessa svängningar som påverkar livet så mycket för både henne och dig. 

Oj tack! Det är helt klart det jag har! Det enda som inte stämde var sömnen, jag har alltid lätt att somna. Idag kan jag hantera det bättre så länge som jag själv mår bra. Mår jag inte bra i övrigt så är det svårare. Intressant dock att läsa och få veta att det faktiskt finns de som har det svårare. 

Ett svar från en kvinna. Ja hormoner är skitjobbiga men jag ser såhär. Fastän det är jobbigt så får man ändå inte bete sig illa eller bli ett psyko som du skriver.

Nu lider inte jag av PMS. Men har ADHD, autism och panikångest. Det ställer till det och jag har betett mig som ett svin flera gånger. Men då måste man ta tag i problemet. Det som krävs för mig är att försöka ta reda på varför jag agerat som jag gjort, söka hjälp, prata mycket om mitt beteende och försöka unvika vissa situationer. Ibland när adrenalinet pumpar ut och jag håller på förvandlas till ett känslostyrt monster så måste jag stoppa mig och undvika allt som triggar. Det är assvårt men ju mer vi arbetar på det desto bättre blir det.

Det du kan göra är att öka din förståelse för hennes känslor men ändå att inte acceptera att hon är taskig mot dig. Du kanske får lära dig läsa av henne lite och när hon har PMS så undvik diskussioner, undvik sånt som triggar henne. Kanske var lite extra gullig när hon är lugn men så fort hon blir ett monstee backa, säg ifrån och visa att du inte accepterar det men ta inte diskussion då. För är hon i affekt så kommer ni inte kunna lösa nåt där och då.

Lätt att säga att din tjej inte rår för detta och att gilla läget typ. Men jag tycker att man ska sätta sig in i partnerns situation också. Att vara nära en människa som skuldbelägger en är jobbigt också.

Ett svar från en kvinna. Ja hormoner är skitjobbiga men jag ser såhär. Fastän det är jobbigt så får man ändå inte bete sig illa eller bli ett psyko som du skriver.

Nu lider inte jag av PMS. Men har ADHD, autism och panikångest. Det ställer till det och jag har betett mig som ett svin flera gånger. Men då måste man ta tag i problemet. Det som krävs för mig är att försöka ta reda på varför jag agerat som jag gjort, söka hjälp, prata mycket om mitt beteende och försöka unvika vissa situationer. Ibland när adrenalinet pumpar ut och jag håller på förvandlas till ett känslostyrt monster så måste jag stoppa mig och undvika allt som triggar. Det är assvårt men ju mer vi arbetar på det desto bättre blir det.

Det du kan göra är att öka din förståelse för hennes känslor men ändå att inte acceptera att hon är taskig mot dig. Du kanske får lära dig läsa av henne lite och när hon har PMS så undvik diskussioner, undvik sånt som triggar henne. Kanske var lite extra gullig när hon är lugn men så fort hon blir ett monstee backa, säg ifrån och visa att du inte accepterar det men ta inte diskussion då. För är hon i affekt så kommer ni inte kunna lösa nåt där och då.

Lätt att säga att din tjej inte rår för detta och att gilla läget typ. Men jag tycker att man ska sätta sig in i partnerns situation också. Att vara nära en människa som skuldbelägger en är jobbigt också.

Det är säkert inte roligt för henne heller men tycker inte man kan ursäkta hennes beteende. Hon är en vuxen människa och lite ansvar får hon lov att ta för hur hon behandlar andra trots hormoner. 

De här fallen brukar sällan behandla andra människor i sin omgivning så här dåligt fast deras hormoner är rubbade. Av någon anledning ser anser de sig ha rätten att låta det gå ut över den de bor med en vecka i månade. Det är en otrolig lång tid varje månad att måsta stå ut med skit. 

Det finns inte en chans i världen att jag skulle låta min sambo behandla mig så här en vecka i månaden med ursäkten att han har lite hormonerna ur balans. 

Min är också överjävlig, dessvärre för henne bryrjag mig inte om h-svängarna, totalt ignorerat henne under dem.

Enda gången jag inte kunde ignorera var när hon var i ansiktet och skrek/gorma, var bara att sätta ner henne och förklara att om det händer igen så flyttar jag, tycks ha funkat än så länge, antar hon inte vill vara singelmorsa till 2...