Inlägg från: Anonym (Jordgubbe) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Jordgubbe)

    Arbetslivet passar inte mig

    Är också högkänslig. Mår dåligt av högt tempo, starka ljus, höga ljud och parfym. Blir även illamående av tåg, buss och bilar vilket behövs för att ta sig till jobbet. Eftersom jag känner mig obekväm av sådana vardagliga grejer så leder det till muskelspänningar och fuktighet i kroppen, orolig mage osv som ytterligare tar på ens krafter. Arbete får mig att må fruktansvärt pga detta. Känner mig helt obekväm av det. Har inga barn men om jag hade haft det så hade jag absolut velat vara hemmafru dels pga att jag i mitt eget hem kan styra över mycket som orsakar mina besvär men även pga att min mamma jobbade när jag va barn och va otroligt stressad vilket drabbade mig negativt. Bör tilläggas att jag absolut inte är lat men behöver en miljö som inte triggar igång min kropp.

    Jag tror att man in framtiden kommer ändra sin uppfattning om det sjuka samhälle vi bor i idag där alla förväntas kunna leva efter samma modell samt där man ser ner på kvinnor som vill lägga fokus på sina barn. Det är trots allt mest kvinnor som blir utbrända och ändå är det även just kvinnor som blir provocerade av att man vill vara hemmafru. Aldrig förr har depressioner och ångest varit så vanligt bland barn , tonåringar och vuxna som växt upp i ett land utan krig och utan brist på mat. Hemmafruar har ett av världens viktigaste jobb. Ger man barn uppmärksamhet, daglig kärlek och lugn så gör det under för deras utveckling. Dagens svenska kultur kring könsroller och så kallad jämnställdhet där kvinnor förväntas leva som män som har en annan biologi funkar inte i längden men folk blir så provocerade av detta att dem inte ens kan se hur det förstör folk.

  • Anonym (Jordgubbe)

    Jemp, ditt svar är så typiskt. Minsta lilla ifrågesättning om hur vi lever idag och så ska din typ av människa komma och försöka få det att framstå som om man vill förtrycka kvinnan. För övrigt så är det inte enbart könsrollerna som gör kvinnor utbrända. Unga kvinnor som arbetar är särskilt utsatta när det gäller utbrändhet, stress och depression trots att dem varken är gifta eller har barn. Men även om utbrändhet hade berott på könsrollerna så visar det ändå att dagens modell inte fungerar. Vad är det som gör att kvinnor tar ansvaret i hemmet då? Vem tvingar dem?

  • Anonym (Jordgubbe)

    Alltså att vara högkänslig går inte att jämföra med det som några försöker jämföra det med här. Ja, de flesta blir trötta av jobb men att vara högkänslig innebär att man utöver sina arbetsuppgifter blir trött/utmattad av allt eller åtminstonde mycke som har med själva arbetsplatsen och resan dit att göra samt annat. Det är som att energi rinner ur dig konstant utan en chans för återhämtning. En kafferast kan exempelvis vara tortyr om en kollega har på sig parfym i närheten. Sådana "småsaker" kan ha en stark effekt på högkänsliga samtidigt som man redan är "bakis" av gårdagens attacker på ens sinnen. Tänk er hur det skulle vara att jobba med migrän och en surrande geting som följer dig hela tiden samtidigt som du mår illa, svettas av att kroppen känner sig överbelastad, har lock för öronen och kännee att du vill sitta i ett mörkt tyst rum bara för att kunna få lite återhämtning men tvingas vara kvar i samma miljö som orsakar detta.

Svar på tråden Arbetslivet passar inte mig