Min sambo är inte glad över graviteten

Fråga honom varför han valde att göra dig med barn då?

Då trodde han fel helt enkelt och detta är nu resultatet.

Och självklart har han rätt att känna sig skraj och osäker på detta men han har inte rätt att klandra och straffa dig för att ni båda är fertila. Du kunde ju inte gjort på annat vis och han visste om risken men valde att ta den.

Hoppas det löser sig och att han tar sig i kragen. Se till att bolla med någon, kanske din barnmorska? Det går att få kurratorstöd som par därigenom.eller kanske behöver han få prata med någon?

Jag tänker att det kommer lösa sig med tiden. För hade ett till barn varit helt otänkbart för honom så hade han ju gjort allt för att skydda sig.

Kram

Nej, har ni sagt att ni inte ska skaffa barn, så förstår jag honom.

Däremot förstår jag inte varför man inte pratar om preventivmedel, varför kör man utan om man inte ska ha fler barn?

Jag som kvinna hade aldrig legat med en man, som inte vill ha barn, utan att insistera på skydd.

Är i vecka tolv och var med om något liknande. Han har ett barn sen innan och jag har inga barn. Jag blev gravid då vi körde utan skydd och vi båda vet att jag har svårt att bli gravid pga. problem med äggstockarna så inget vi räknat med även om vi såklart vetat att det kan hända. Han drog 4 veckor efter vi fick reda på det och har nu köpt egen lägenhet.

Hoppas att din sambo tar ansvar och smälter detta. Men det ska självklart inte gå ut över dig. Det är heller inte ditt fel utan bådas ansvar, har ni dessutom haft diskussionen om att abort inte är aktuellt innan så känns det som han borde vara införstådd i vad som kan hända.

Styrkekram!

Men ni måste ju prata om detta ordentligt, båda två måste ju vara med på noterna om det ska skaffas fler barn. Och vill inte den ena så måste den andra respektera detta, och inte medvetet göra något som kan leda till barn.

Han kunde använt skydd, och om han vägrar, så vägrar du sex. Känns som att du är OK med att skaffa fler barn fast han inte är det. Hur tänker man då?

Det är klart det är tufft samtidigt som jag hellre ser att han lämnat mig tidigt och jag får välja mig och smälta att jag kommer vara själv än att han ska låtsas stanna och sen dra precis vid förlossning eller strax efter.

Känner igen det där med att känna mig hatad samtidigt så om man tittar på det mer objektivt så har han inget att hata dig för. Han vet hur barn blir till, han vet att du inte kommer göra abort och han vet och väljer trots detta att ha oskyddat sex... Här handlar det om att ta lite ansvar om man totalvägrar barn och inte förlita sig på att någon annan ska genomgå en abort.

För mig har abort aldrig varit ett alternativ då det här kan vara min enda chans att få ett biologiskt barn, vilket han inte känner någon förståelse för.

Lär ha ensam vårdnad men förhoppningsvis så vill ha kontakt på något vis. Hoppas på det.

Hoppas det löser sig för dig och han smälter detta och beter sig bättre mot dig och att ni kan ha en dialog kring detta!

Fint litet inlägg där du försöker lägga allt ansvar på kvinnan.

Det är många som tänker så kring skydd, att det är kvinnans ansvar i alla lägen.

Har hört flertalet män skratta och säga: kondom är inte skönt. Det är som att äta kola med pappret kvar på. Om hon skulle bli gravid, ja då får väl hon ta hand om problemet. (Läs: göra abort).

Nu är det ju TS man som är mest emot ett till barn, ändå väljer han att spruta i henne gång på gång. Sen bli sur när hon blir gravid....

Sen måste jag säga, vad är det för karl du har TS? Är han verkligen något att ha? Jag tänker bla på det du skrev om att han slängde ut dig och dina barn vid din förra graviditet, men ändrade sig när du fick en lägenhet.

Där visade han sitt rätta jag. Hur han hanterar oväntade eller pressade situationer. Han verkar inte vara något att hålla i när det blåser ute, om man säger så.