Inlägg från: Anonym (Alice) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Alice)

    Han vill betala för systern

    För mig hade det inte gjort nåt ATT han vill hjälpa systern, men det är klart att man pratar igenom det med sin partner först. Man måste ju vara överens om hur mycket man ger, hur länge och om allt eller någon del av pengarna ska betalas tillbaka och i så fall när.

    Ni får ta ett snack och om du inte är okej med något han sagt till sin syster får ni komma överens om en ny deal och han får höra av sig till systern och säga att han svarade för snabbt och här är de nya villkoren.

  • Anonym (Alice)
    Anonym (Wilma) skrev 2019-11-07 06:51:27 följande:
    Jag tycker att ni borde ha pratat om det tidigare. Men det är ju flera saker som spelar in här känner jag.

    1. Han ska sätta in MINDRE på sparkontot. Alltså kan ni avvara 10000kr i månaden, klara era egna kostnader och fortfarande spara. Då har ni ju överflöd att dela med er av.

    2. När du säger att HAN ska sätta in mindre på sparkontot när HAN har skänkt pengar, låter det som att din man är den som tjänar mest eller alla pengar till familjen av er två. Hur mycket tjänar du respektive din man?

    Det är nämligen relevant om det är så att din mans lön med lätthet betalar både er och deras kostnad och räcker till sparande och du tjänar betydligt mindre. I så fall tycker jag att han som ändå tjänar mest ska ha all rätt att hjälpa sin familj med överskottet och kan också förstå varför han inte tyckte han behövde kolla det med dig.
    1. Bara för att man inte går +-0 varje månad, betyder ju inte det att man har råd att ge bort 10k varje månad.

    2. Det är väl helt irrelevant om han tjänar mer? Dom har ju gemensam ekonomi. Eller menar du att han har nåt slags VETO eller mer bestämmanderätt över vart pengarna går om han tjänar mer än TS? För det känns ju rätt skevt.
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Wilma) skrev 2019-11-07 09:50:30 följande:
    Jag tycker det är relevant hur mycket pengar man faktiskt har. Om jag hade den sjuka ekonomin att jag kunde spara 20000kr i månaden och ändå leva gott så hade jag inte kunnat leva med mig själv om jag inte hjälpte min familj när de hade det svårt.

    Och två, om jag hade tjänat 100000kr i månaden och min partner bara 20000kr och jag vill ge min syster 10000kr av mina hundratusen och min partner som tjänar så mycket mindre hade varit för snål för att låta mig hjälpa min familj så hade jag begärt skiljsmässa.

    Jag tycker inte det är ett dugg skevt att man har viss ekonomisk frihet i ett förhållande även om man har gemensam ekonomi. Speciellt om man har det gott ställt vilket ts och mannen verkar ha.

    Däremot om ts tjänar mer eller hälften av de pengarna som mannen vill ge bort då är det inte okej av honom. Då skulle jag föreslå att de ser till att separera sin ekonomi, betalar hälften av allt gemensamt och använder överflödet som de själva vill. Så att ts slipper bli så påverkad av att han ger bort av sin lön.
    Det är inte skrevt att ha "en viss ekonomisk frihet" när man har gemensam ekonomi. Självklart bör båda parter kunna göra egna val när det gäller mindre summor. Men här gäller det minst 60 000 kronor. Då borde man diskutera saken först med sin partner.

    Det som är skevt är att tycka att en partner skulle ha mer att säga till om vart pengarna går, bara för att den personen har en högre lön. Bådas löner är gemensamma pengar och vill man ge bort en större summa bör det såklart vara ett gemensamt beslut.
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Annika) skrev 2019-11-07 12:39:29 följande:
    Jag och min sambo har gemensam ekonomi med gemensamt konto. Jag får ut knappt 6000kr i månaden, han ca 58000. Det är inte mycket av mina pengar som går till gemensamma pengar och mat. Skulle aldrig ha mage att bestämma vad min sambo gör med sina pengar så länge vi fortfarande har till det vi behöver!
    Åh, stackare. Jag och min man hade också en period där jag kunde bidra med i princip ingenting, men det var aldrig ens på kartan för någon av oss att min röst inte skulle väga lika tungt som hans längre. Vi tog fortfarande gemensamma beslut kring större utgifter och lyssnade på varandras åsikter. Men då har vi alltid sett varandra som jämlikar och att vi har ett partnerskap som inte baseras på hur mycket vi får ut i lön.
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Hon) skrev 2019-11-08 07:10:10 följande:

    Ett par hundratusen!? Vilken värld lever du i? Tillsammans får vi ut ca 70000 i månaden, vi sparar 30 i månaden till husköp, runt 25 går till boende och mathandel, sen har barnen diverse aktiviteter, det är klädköp och dyl. Vi har det inte dåligt, men rika är vi inte.


    Så han vill ge bort två månaders sparande och menar att det inte kommer att påverka er??
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Annika) skrev 2019-11-08 19:05:06 följande:

    Ponera att det var mannens barn sedan tidigare förhållande, och att mannen är den som bidrar absolut mest av dessa 70000/månaden i inkomst. Är det fortfarande nej eftersom frugan tycker det och de har gemensam ekonomi?


    Alltså, frågan är ju inte om det är fel ATT pengarna lovats bort eller till VEM. Det är fel att mannen inte pratade med TS om det och att hon inte fick vara delaktig i beslutet. För självklart ska man ju prata med sin partner innan man lovar bort större summor. Tänk bara hur deras ekonomi skulle vara om TS också lovade bort 60 000 kr till hennes släktingar lite nu och då? Det fungerar ju inte. Har man gemensam ekonomi tar man även genesamma beslut om större utgifter.
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Annika) skrev 2019-11-09 13:26:33 följande:

    Absolut ska man prata (vilket han ju gjorde innan pengarna de facto var överförda), men om man inte är överens då?

    Jag menar, om ts bidrar så mycket till hushållets inkomster så det handlar om även hennes bidrag, så har hon absolut rätt att säga nej. Men om det är så att det är ts man som till allra största delen bidrar, och det påverkar inte ts mer än lite mindre överföringar på sparkontot i sex månader så tycker jag att han har rätt att bestämma över sina pengar, det handlar ju om att hjälpa en släkting.


    Då får man väl göra en kompromiss. Är det ett främmande koncept, eller?

    T.ex. kan de komma överens om att om systern ska få ekonomisk hjälp nu, ska exempelvis 50% av det betalas tillbaka inom x antal år. Om systern halkar efter med betalningarna eller om mannen säger att hon inte behöver betala igen, ger de henne inte pengar igen.

    Och som sagt, vem som drar in mest pengar är helt irrelevant. Man kan inte använda det som argument för rättfärdiga att köra över sin partner.
Svar på tråden Han vill betala för systern