Varför visar man intresse/flirtar när man har partner?
Jag undrar alltså hur man tänker när man visar otvetydiga tecken på attraktion gentemot en annan när man redan har partner? Är det för att man inte kan låta bli, att liksom kroppen styr? Om man dessutom anar att "mottagaren" är intresserad, är det då inte lite taskigt att låta den personen tro att man vill något mer?
Många frågor men försöker förstå.
Spontant tänker jag att det inte är så bra längre i den relationen man är i om man nu känner otvetydiga tecken på attraktion till en annan. Tycker det säger sig själv lite. Relationen man är i kanske inte är lika "het" längre och man saknar helt enkelt gnistan och faller då lättare att attraheras av andra.
Man kanske visst vill mer men det är svårt att göra något åt när man är i en relation. Det enda vettiga i det läget är såklart att avsluta relationen och gå vidare, det är mest ärligt mot en själv och den man är tillsammans med isf.