Jag tror att du behöver hjälp med det här,TS. Du behöver prata med någon. T ex en psykolog.
Din man behöver också få veta att det han gör inte är ok. Att det faktiskt är övergrepp han utsätter dig för,om han inte förstår det själv.
Har du någon kompis eller så du kan åka till så du kan få komma bort från honom ett tag?
Jag tror att du behöver det.
Kram och lycka till!
Du är hans fru och han är din man.
Om du inte vill ha sex med honom så kommer han att bli galen av att bli nekad gång på gång.
Kan du tänka dig själv att bli nekad till dansen, om och om igen?
Tom av den som ska älska dig?
Varje initiativ du tar nekas.
Ett förhållande utan sex är ett förhållande som kommer att ta slut förr eller senare.
Du måste tända gnistan igen med din man.
Alltså t om jag blir nästan provocerad när man skriver sådär, gör en höna av en fjäder?de är exakt det jag har gjort i ungefär 3-4 år och jag kommer absolut ingen vart. Har precis tänkt sådär som du och att man nästan har en plikt när man tillsammans med någon att sexet ingår. Men så kom jag över den där Instagram tråden om sex kvälls tid och insåg att de var så himla hemskt att höra om det när dom skrev sådär och att min situation var exakt likadan.
Jag pendlar dagligen genom att känna mig äcklad av honom men på nått jävla mystiskt vis vad jag tror är älska honom. Eller vad är de??är man bara mindfuckad totalt?
Och han är inte min man. Vi är tillsammans som sambos. Klart jag har gett han sex annars och typ vela det och sen kanske kommit igång. Men när man säger nej och skakar under själva akten bara för att man går på hans ord att det går snabbt, du behöver bara ligga där och vi mår bättre sen när jag/vi är glad.
Åtagliga gånger har jag lega där längst ut på sängkanten för att inte vela vara nära.. må dåligt att lägga sig i sängen men då kanske haft små barn eller dålig ekonomi att inte kunna lämna..Nu har det blivit sån vardag att jag inte längre hittar ut och bara drar på mina gränser hela tiden.. man tar bara mer.
jag gillar inte att känna mig trängd, smekt mellan benen direkt och att han ser det som nått han måste ha gör ont. Man känner sig fångad i sitt eget hem..samtidigt som jag tror att jag älskar han, men jag vet inte. Så nej...jag nekar han inte alltid för innerst inne är jag om man får kalla det snuskig/rätt framfusig.
jag behöver inge kontrakt när han får röra mig, det får han gärna men med respekt. Har jag en gång sagt att jag inte gillar det och mår dåligt av det tycker jag sisådär 6 år ska räcka hur och vad man gillar..
Hur går det,TS? Tänker på dig.