• 1234568

    Överstimulerade prematurbebisar, svårt att sova

    Jag har tvillingar födda v34. Dom fick minimalt av stimulering första månaderna, detta just för att dom reagerade hårt på stimulering.

    Jag sköt upp starten med järndroppar en tid, då magarna inte alls klarade av järnet. Dom fick nan och prematurdroppar, så det var inte akut med järn.

    Dom var 3 månader innan jag tog med dom till något större. Innan dess var vi mest hemma och begränsade besöken.

  • 1234568
    Jojjans skrev 2019-11-16 15:09:45 följande:
    Det låter klokt! Vi har tyckt att vi varit försiktiga men inser att vi borde ha hållt det ännu lugnare. Vi har mor- och farföräldrar på annan ort så har varit bortresta några helger. Och även om vi inte går på tillställningar eller åker hem till andra så har vi besök mer än en gång i veckan.

    Det känns som att han skulle ha mått bättre av mindre stimulans.

    Vi försökte trappa upp till full dos på järnet men det funkade inte alls, så i samråd med neo får han lite mindre (4 istället för 6 droppar dagligen) vilket han verkar klara ok.

    Menar du 3 månader korrigerad ålder eller faktiskt ålder? Hur gamla är dom nu och är dom fortfarande lika lättstimulerade?
    Med 3 månader menar jag 12 veckor. Dom var korrigerat då 46 veckor. Alltså resor skulle jag inte ha tagit med dom på, av många orsaker. Infektionsrisken kanske då främst av allt. Dom är väldigt mottagliga för virus/infektioner, och det kan innebära allvar om det vill sig illa. Vi hade förbud att vistas utomhus tills barnen var 2600 gram, och besöken var begränsade till dom närmaste och absolut inga förskolebarn. Mina barn var friska, men små. Dom hade sond när vi kom hem i v 36, för dom kunde inte suga så bra ännu.

    Nu är dom 5 år, friska och välmående. Skulle säga att dom kom ikapp resten av barnen i utveckling omkring 2-3 års åldern. Dom var sena med att börja krypa/gå/tal. Men nu är dom som vilka andra barn som helst. Minns också att dom hade svårt med att börja med riktig mat. Dom satte ofta i halsen och jag började rätt tidigt med mat på inrådan av neo. Deras motivering var att från 1 års åldern är det viktigt att dom kan livnära sig på riktig mat, och eftersom prematurer ofta har problem med tugga/svälja så behöver dom längre tid på sig att öva. Dock så infördes gluten först efter 6-7 månader.

    Mina var väldigt tysta första veckorna. Dom åt, sov och åt och sov. Grät knappt alls. När dom var omkring 40-42 veckor så började dom bete sig som riktiga bebisar..som även skrek mellan varven. Men minns det var mycket dötid i början.
  • 1234568
    Jojjans skrev 2019-11-16 15:09:45 följande:
    Det låter klokt! Vi har tyckt att vi varit försiktiga men inser att vi borde ha hållt det ännu lugnare. Vi har mor- och farföräldrar på annan ort så har varit bortresta några helger. Och även om vi inte går på tillställningar eller åker hem till andra så har vi besök mer än en gång i veckan.

    Det känns som att han skulle ha mått bättre av mindre stimulans.

    Vi försökte trappa upp till full dos på järnet men det funkade inte alls, så i samråd med neo får han lite mindre (4 istället för 6 droppar dagligen) vilket han verkar klara ok.

    Menar du 3 månader korrigerad ålder eller faktiskt ålder? Hur gamla är dom nu och är dom fortfarande lika lättstimulerade?
    Med 3 månader menar jag 12 veckor. Dom var korrigerat då 46 veckor. Alltså resor skulle jag inte ha tagit med dom på, av många orsaker. Infektionsrisken kanske då främst av allt. Dom är väldigt mottagliga för virus/infektioner, och det kan innebära allvar om det vill sig illa. Vi hade förbud att vistas utomhus tills barnen var 2600 gram, och besöken var begränsade till dom närmaste och absolut inga förskolebarn. Mina barn var friska, men små. Dom hade sond när vi kom hem i v 36, för dom kunde inte suga så bra ännu.

    Nu är dom 5 år, friska och välmående. Skulle säga att dom kom ikapp resten av barnen i utveckling omkring 2-3 års åldern. Dom var sena med att börja krypa/gå/tal. Men nu är dom som vilka andra barn som helst. Minns också att dom hade svårt med att börja med riktig mat. Dom satte ofta i halsen och jag började rätt tidigt med mat på inrådan av neo. Deras motivering var att från 1 års åldern är det viktigt att dom kan livnära sig på riktig mat, och eftersom prematurer ofta har problem med tugga/svälja så behöver dom längre tid på sig att öva. Dock så infördes gluten först efter 6-7 månader.

    Mina var väldigt tysta första veckorna. Dom åt, sov och åt och sov. Grät knappt alls. När dom var omkring 40-42 veckor så började dom bete sig som riktiga bebisar..som även skrek mellan varven. Men minns det var mycket dötid i början.
Svar på tråden Överstimulerade prematurbebisar, svårt att sova