• Archi

    En förvirrad man som behöver hjälp!!

    Jag träffade en fantastisk kvinna för drygt ett år sedan där båda två fattade tycke om varandra (jag är runt 30 och hon 25). Vi har under denna tiden umgåtts frekvent och allt har egentligen varit en dans på rosor. I somras blev vi ?offentliga? där vi blev ihop och sade dom tre magiska orden och allting kändes och känns även idag äkta.

    Vi hade även i somras en diskussion där hon tyckte att jag behöver visa ett mer genuint intresse för att exempelvis knyta band med hennes vänner, syskon etc. Att hon har det behovet att även kunna umgås i grupp och inte bara jag och hon hela tiden, vilket jag köpte såklart.

    Så vi började lite smått. Jag fick träffa hennes familj och vänner, hon fick även träffa min sida. Kort och gott blev det en förbättring. Vi började även i September månad prata om att bli sambos, för att vi bor på olika orter (skiljer 20km) men träffades ändå ganska ofta. Vi kände oss mogna för det då båda har stabila jobb, ser framtiden på samma sätt, är båda sportiga och älskar varandra. Dock var vi båda tydliga med att vi inte bara ska ta första bästa lägenheten ?bara för att? utan att vi ska ta någonting som vi ska trivas med. Hon var ganska drivande i detta.

    I veckan fick jag napp. Jag ringer min flickvän och frågar vad hon tänker, varav jag får svar att hon är osäker på vad hon vill. Kort och gott hade hon tänkt senaste veckan och tyckte inte att det blivit någonting bättre med det ?problemet? vi hade i somras (vilket jag inte tycker är något problem) och att hon ville göra slut!?

    Jag bestämde mig att åka till henne dagen efter (igår) och så fort jag klev innanför dörren började vi bara gråta och krama om varandra. Säga alla dom är fraserna som ?Jag älskar dig så mycket? ?du är den bästa killen man kan ha?. Men att vi just nu inte kan vara tillsammans pga att hon inte tycker att våra livspussel inte går ihop där hon känner att jag inte vill hitta på andra saker utanför hemmet, som exempelvis åka bort någonstans emellanåt och träffa andra människor såsom hennes vänner och deras killar, vilket jag höll med om för vem vill bara sitta hemma och kolla på film när man umgås? Hon vill få känslan av att jag verkligen vill dom här grejerna för att ta mig tillbaka. Hon älskar mig fortfarande jättemycket och känner stark attraktion till mig och vi avslutade med lite sex. Sen bestämde vi oss för att inte bryta kontakten helt men att vi inte ska umgås och höras hela tiden.

    Jag är så jävla förvirrad? Jag frågade om det var någon annan anledning än detta som gör att hon vill göra slut och det var det inte. Jag förstår ingenting, jag är ledsen och tom. Om man älskar varandra så mycket så löser sig sådana här saker med kommunikation. Några smarta människor här som kan hjälpa mig?

  • Svar på tråden En förvirrad man som behöver hjälp!!
  • Archi
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2019-11-27 11:53:35 följande:

    Hon har två gånger talat om för dig vad hon behöver få ut av en relation, jag förstår inte varför du är förvirrad? Hon vill vara med en man som vill göra saker tillsammans med andra människor, och så är det för väldigt många kvinnor.

    Du efterfrågar kommunikation men ni har väl antagligen redan haft denna diskussion då hon tog upp det första gången? Om du då inte visar något engagemang utöver det vanliga så ser hon ju ingen förbättring. Hon kanske hade velat se några initiativ från din sida också ibland.


    Så är det absolut. Men det är inte så att jag under den här tiden haft tummen i arslet och inte tagit några initiativ eller varit en som säger nej till varje förslag. Har umgåtts med hennes vänner, hennes föräldrar och syskon, lika mycket som hon med mina och hittat på andra saker.

    Viktigt att poängtera är också att hon inte heller varit super drivande i att göra andra aktiviteter, vilket hon själv sa igår och hade någon form av självkritik. Utan vi har bägge två blivit bekväma i förhållandet där vi båda har en stor del i det. Men min absoluta övertygelse är att detta är inget man gör slut över utan får jobba på. Det hade varit enklare om hon sa att hon tappat sina känslor för mig och att gnistan inte finns där och det som gör mig förvirrad är att det är precis tvärtom.
  • Archi
    Anonym (H) skrev 2019-11-27 12:01:51 följande:

    Du måste komma med konkreta initiativ. Alltså, ?på lördag tänkte jag att vi kunde...?, ?ska vi x nästa helg??, ?vill du hänga med påtill x på fredag??, ?ska vi bjuda in x, y, z på middag till helgen? Osv. Konkreta förslag med specifika dagar och personer i åtanke. Annars blir det svårt att se någon förändring i ditt beteende och din inställning.


    Du har helt rätt och jag är beredd att göra det för att uppfylla hennes behov och det skriver jag inte bara för att göra henne nöjd utan för att jag också känner att det är grejer man behöver göra i ett förhållande för att utvecklas.
  • Archi
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2019-11-27 13:09:44 följande:

    Man ska inte alltid tro på vad folk säger, även om det låter genuint så är det inte alltid riktigt sant, och det är faktiskt så att de själva inte ens är medvetna om det. Om hon nu hade älskat dig så himla mycket, och jag antar att du klargjort dina intentioner så som du gjort här, så hade hon väl velat försöka igen.

    Jag är rädd att det inte finns lika mycket kämparglöd från hennes sida. Det bästa du kan göra nu är att avvakta och se, dejta andra under tiden och lev ditt liv ffa. Om hon ångrar sig vet hon var du bor.


    Självklart kan det vara så som du beskriver, vilket jag inte ska utesluta helt och hållet. Men sättet vi ?umgicks? på igår talar emot att hon bara skulle säga så för att. Men som sagt jag vet inte, så som jag känner henne så tyder det på att det inte är så.

    Hur menar du med avvakta? Att jag inte ska höra av mig alls? För det blir ju en svår balans detta också. Hör jag av mig och är för ?på? så kommer hon tycka det är jobbigt och kommer inte fixa det samt vilja bryta kontakten helt, hör jag inte av mig alls kommer hon tänka att ?han bryr sig ingenting?. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig på den punkten.
  • Archi
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2019-11-27 13:35:19 följande:

    Som sagt, hon kan mycket väl själv tro på att hon är helt uppriktig. Det finns ett talesätt om mycket snack och lite verkstad...

    Ni ska ju ändå inte ha så mycket kontakt så det är ingen vits du lägger in någon högre växel just nu, hon kan om inte annat känna sig trängd i situationen. Det kan räcka att höras vid ett par-tre gånger i veckan och absolut inte ses oftare än en gång i veckan, hellre varannan. Ta det lugnt helt enkelt. Och så får du ju se hur ofta hon själv hör av sig, då svarar du så klart som en normal människa. Tiden lär visa vad det blir av allt det här.


    Får tacka för ett bra och utförligt svar!
  • Archi
    Anonym (Moi) skrev 2019-11-27 14:40:14 följande:

    Det är inte så att hon träffat en annan då? Och är så ledsen för hon har ångest vem hon ska välja? Bara en tanke, jag kan ju vara helt ute och cykla..


    Ja alltså man vet aldrig. Men min bedömning är att hon absolut inte gjort det även om man i en sådan här situation inte ska utesluta någonting. Men jag är ganska övertygad att hon inte gjort det.
  • Archi
    Anonym (Ugglor i mossen) skrev 2019-11-27 14:56:00 följande:

    Alltså jag tycker det hela låter rätt konstigt. Hon älskar dig så mycket men gör slut för en sån grej? Det hade varit en sak om du absolut inte ens ansträngde dig för hennes skull men så verkar det ju inte vara. Du verkar ju själv ha liknande värderingar som henne och uppskatta att träffa hennes familj/ vänner?

    Tycker snarare hon är extremt naiv om hon tänker att allt ska vara perfekt. Man Kan inte förvänta sig att alla delar i ett förhållande är exakt som man önskar. Alla har sidor som är mindre bra. Kärlek handlar om att få hela paketet på gott och ont och ändå älska den personen för den hen är. Så länge man lyssnar och tar hänsyn till att bådas behov blir uppfyllda. Det är ju ni ihop som får jobba på detta som ett par, hon kan inte bara lägga allt på dig.

    Jag tror om jag ska vara ärlig att det är nåt annat. Hon kanske inte är säker på dig helt enkelt? Du gör inte slut med ditt livs kärlek för att det kommer lite motgångar.....


    Jag skriver under på vartenda ord du skrivit. Det var exakt det jag förklarade för henne, att allting kan inte vara på rosa moln i ett förhållande men att man kastar inte in handduken så fort det blir lite jobbigt. Man får kommunicera, kompromissa och försöka mötas halvvägs kring saker man inte är överens om, vilket hon även höll med om.

    Det kanske är någonting annat, jag frågade henne om kunde vara ärlig och tala om det isåfall. Svaret jag fick var att det inte var någonting annat, förutom att hon saknar att jag genuint tar tag i att skapa ännu bättre band med hennes nära och kära men även med mina egna, vilket jag helt skriver under på. Men det är inte superenkelt nu när hon tog den ?lätta vägen?. Om man säger att man älskar någon, att man är den finaste killen som finns, att man är ens stora trygghet i livet och gråter ögonen ur sig, samtidigt som man kastar detta på mig som jag nämnt ovan, det går helt enkelt inte ihop för mig. Det tror jag ingen tycker som läser denna tråd, men jag kan ha fel.
  • Archi
    Anonym (svepskäl) skrev 2019-11-27 15:11:42 följande:

    Tjejen verkar snarare leta fel trots att hon innerst inne vet att du inte har personligheten hon behöver. Något saknas för henne och då är det lätt att man projicerar på praktiska saker utanför. Ni är helt enkelt för olika varandra i sättet att fungera och vara. Det kommer inte spela nån roll hur mycket du försöker, för tjejen har en fantasibild av kärleken som du inte uppfyller och den bilden går före hennes känslor för dig, även om de kanske är ganska starka.

    Om du anpassar dig till denna tjej och hennes diffusa krav kommer du att förlora dig själv och även värdet för henne. Det allra bästa du kan göra är att sätta ner foten och säga detta till henne, att ni nog helt enkelt inte passar ihop och borde leta vidare. Gör dina egna saker och sluta höra av dig. Låt tjejen förstå konsekvenserna av sina egna beslut. Kanske kommer hon tillbaks men hoppas inte på det.?!Om hon gör det så ska det inte enbart vara på hennes villkor.

    Vad är dina behov t ex? Fundera på det. Du hade inte blivit lycklig med en sådan som henne.


    Det kan mycket möjligt vara så också, att vi helt enkelt är för olika. Men det är inte min uppfattning heller, även om jag kanske är förblindad nu och säkert kommer få ett helt annat perspektiv på detta efter ett tag.

    Jag tänker inte anpassa mig efter någon människa, även om man måste i ett förhållande anpassa sig till den grad att partnern blir nöjd, men aldrig så mycket att man tappar sig själv och vem man är och det ska vara ömsesidigt. Jag kommer inte sitta hemma i sängen och rulla tummar i hopp om att hon kommer tillbaka, hur ont det än gör. Mitt liv går vidare och får nu tid att fokusera på mig själv, även om jag tycker detta är tråkigt för båda två älskar varandra. Skulle hon i framtiden ändra sig, så får jag ta ställning då helt enkelt. Men då kanske mitt tåg har gått förlängesedan och det är isåfall en smäll hon får ta.
  • Archi
    Tecum skrev 2019-11-27 16:27:33 följande:

    Jag får samma intryck som ovan, att hon letar fel.  Det i sin tur tyder på att hon, medvetet eller omedvetet, är på väg ut ur relationen. Men du har fått bra råd här, ta det lugnt och ge henne utrymme och försök ta lite mer initiativ när ni väl träffas.


    Hon är redan ute ur relationen, då hon gjorde slut igår. Men jag ska ta till mig av alla råd jag har fått.
  • Archi
    Anonym (Ugglor i mossen) skrev 2019-11-27 19:04:50 följande:

    Okej. Antingen är hon inte ärlig mot dig eller så har hon inte tillräckligt med självkännedom att veta varför detta blir en grej. Det är ju ni som var ihop med varandra, du var ju inte ihop med hennes andra nära och kära... Klart det är mycket positivt om ens partner funkar bra med ens familj osv men om man älskar någon på riktigt så kan inte det vara en avgörande grej.

    Som andra skrev, kan va så att hon har en bild av hur en partner ska vara och när du inte är det hon sett framför sig så blir det inte rätt för henne.

    Kan bara jämföra med mig själv. Träffade också min partner för drygt 1 år sen. Det är saker i förhållandet som jag ser är problematiska, där mycket handlar om att jag inte känner mig tillräckligt bekräftad vilket ju är en ganska avgörande sak för att hålla en relation vid liv. Ändå blir jag helt förkrossad av tanken av att vi skulle göra slut. Finns inte i min värld.


    Precis så som du beskriver i första stycket, resonerar jag också. Jag var inte på något sätt dålig med hennes nära och kära utan tvärtom, snarare att jag är väldigt omtyckt. Men hon vill ha mer av den varan vilket jag tyvärr inte kunde erbjuda i större utsträckning, även om det inte var helt obefintligt, så var det inte super ofta heller. Men å andra sidan, vi blev tillsammans i somras och jag tänker att sådana saker hade kommit av sig självt med tiden, om man nu menar allvar med att man älskar någon, vilket såklart ska visas i handling också vilket jag ändå tycker att hon gjorde.

    Jag tycker du ska ta upp det med din partner, misstänker att du redan har gjort det men sluta inte kommunicera, utan fortsätt påtala det om du känner att det inte blivit bättre.
  • Archi
    Anonym (Ugglor i mossen) skrev 2019-11-27 22:05:47 följande:

    Precis man kan inte tvinga på sånt heller. Det måste växa fram naturligt. Tycker du tänker sunt.

    Jag har tagit upp det några gånger även om det är en svår grej att ta upp. Jag känner att jag inte riktigt når fram. Han har så svårt att kommunicera när det gäller sånt. Han blir tyst, vet inte vad han ska svara. Han vet att han är dålig på att ge bekräftelse och han har försökt bättra sig men jag vet inte. Jag vet inte om han förstår på djupet hur vissa saker verkligen sårar mig. Jag kommer ta upp igen att vi måste komma ur det här för annars är jag rädd att det kommer ta slut. Och det vill jag verkligen inte.


    Det låter inte så värst bra att han inte förstår dig. Jag tycker absolut du ska ta upp detta med honom igen, det är viktigt att ni men framförallt du själv mår bra i förhållandet, ni är ett team och ska lyfta varandra och om du känner att vill bli mer bekräftad så får han ta till sig det och jobba på den biten. Sen kanske det inte blir helt som du önskar men så långe han anstränger sig så är det bra. Ha tålamod, kommunicera vad du vill så kommer det att lösa sig.
  • Archi
    Anonym (Fanny) skrev 2019-11-28 08:48:15 följande:

    Oj hon har höga krav på dig tänker jag som första tanke. Så klart att det måste fungera när du och hennes vänner/familj ses (typ trevlig stämning) men att sedan kräva att ni ska bli goda vänner tycker jag är för mycket begärt.


    Vilket det har gjort också (fungerat) dom gångerna vi har träffats. Angående höga krav, så bad hon även om ursäkt för att hon är så krävande, vad det nu skulle betyda. Men jag köper att det är för mycket begärt att man ska bli goda vänner med övriga, det räcker med en god relation som du själv antyder.
  • Archi
    Lainie Kennedy skrev 2019-11-28 10:18:05 följande:

    Jag ser hur det kan gå ihop. Hon kan ju tycka att du är världens finaste, älska dig massor och samtidigt misstänka att förhållandet inte är rätt i längden. Att du försöker gilla att göra samma saker som hon kanske fungerar nu, men om du egentligen inte är en likadan person som hon finns det anledning att tro att det inte kommer att vara så länge.

    Det låter fint att kämpa för kärlek men det är oklart om det är det bästa sättet att hantera sin framtid att gå efter förälskelse när man kanske inte passar ihop.


    Så är det. Jag tydliggjorde för henne att jag är villig att ta tag i dom bitarna hon känner att det brister, men inte enbart för hennes skull utan för att jag vill att våran relation ska utvecklas och bli bra på sikt. Men hon ville få den känslan att jag verkligen vill det och inte bara säger det, att jag visar det i handling vilket inte är så enkelt nu när vi inte är tillsammans.
  • Archi
    Anonym (Bea) skrev 2019-11-28 22:55:44 följande:

    Jag tycker att det låter som rätt märkliga skäl. Hennes vänner och familj får väl hon styra upp umgänge med och din vänskap med dem får väl växa fram, vilket tar tid.

    Det borde räcka att du följer med och är trevlig när hon vill träffa sin sida.

    Hur ofta har hon styrt upp umgänge med dina vänner, syskon och föräldrar under den här tiden?


    Helt ärligt, men inte super ofta. Dom gångerna hon gjort det har jag nästan alltid tackat ja, förutom när jag känt själv att jag inte orkat.
  • Archi
    Archi skrev 2019-11-29 13:47:41 följande:

    Helt ärligt, men inte super ofta. Dom gångerna hon gjort det har jag nästan alltid tackat ja, förutom när jag känt själv att jag inte orkat.


    Läste nu att du menade mina vänner familj syskon. Nästan aldrig, men där menade hon på att det ligger på mig att ta tag i det, vilket är delvis sant, å andra sidan kunde även hon engagera sig mer där.
Svar på tråden En förvirrad man som behöver hjälp!!