Lyssnar era män??

Min man handlar det jag skriver på en lista. Hittar han inte eller om det är slut så ringer han hem och pratar om det. Han äter aldrig upp mitt egna godis. Vill han smaka något så frågar han. Han vet vad jag gillar i godis väg. Och han tycker att det är jobbigt om han inte handlar rätt.

Vad gör jag för fel?

Jag försöker vara tydlig, skriva upp eller visa min man vilka märken på mat, prylar och hygienartiklar som jag använder.

Vi kan handla tillsammans och så köper vi tex fredagsmys. Innan fredagen kommer så har han ätit upp det som jag har valt till mig själv, men tyckt att han har varit duktig som ersatt det med någon annan likvärdig produkt så jag inte ska vara utan på fredagsmyset. Jag blir sur och irriterad. Det är stor skillnad på låt säga OLW:s sourcream jämfört med LIDL:s egna chips tex. Eller så handlar han nån annan ersättningsvara som är totalt oätlig. Eftersom jag blir irriterad över detta så tycker han att jag är tramsig och nere på dagisnivå. Men när man förklarat och visat för hundrade gången så blir man till sist förbannad. Hur svårt kan det vara?

Jag känner mig som världens otacksammaste när det från början inte ens hade behövt hända. Och jag vill inte behöva gömma sakerna eller kontrollera efter jobb ifall det jag köpt är borta eller inte. Så roligt är det inte att gå till affären och handla nytt.

Ofta köper han kattmat som han vet att katten inte ens tittar på, och så får det bara kastas till sist för ingen annan vill ha det.

Fan!!!!

Äter han upp ditt fredagsmys så får han vackert gå och köpa exakt det som han åt upp. Det är ju självklart. Är det någon som är tramsig så är det han som sitter och äter upp ditt godis/dina snacks för att sedan klaga på dig för att du blir upprörd!? Eehh...

Han gör såhär för att han kan. För att han kommer undan med det.

Annars får du börja göra likadant mot honom, då blir det annat ljud i skällan det kan jag lova.

Låt säga att han älskar saltlakrits, då köper du sötlakrits som ersättning och suckar ljudligt när han säger att det inte är samma. Han älskar chokladglass, då köper du vaniljglass med krossad choklad i. Du "råkar" slänga hans portionssnus. Köp lössnus i ersättning, ryck på axlarna och säg bara Vaddå det är väl samma!?

Jag fattar att du blir irriterad för du upplever det som att han inte bryr sig om dig när han har en så slapp attityd. Men jag tänker att det KAN vara så att han bara inte är så detaljorienterad och på riktigt glömmer/missar vad du tex vill ha för märke. Och när du blir arg så går han i försvarsläge och slår ifrån sig allt, skäms kanske lite. I så fall hjälper det kanske med "hjälpmedel" som Wunderlist eller dylikt.

Det är en jättesvår situation det där, när man hela tiden hamnar i diskussioner kring vad som är en skitsak och vad som är ett tecken på brist av respekt/omsorg. Och det känns lite typiskt att män har lättare att rycka på axlarna och inte se att vi upplever deras beteende som en del av ett mönster. 

Jag tänker att man får mötas halvvägs. Du får typ säga att "tyck att jag är knäpp då, men när det gäller de här 5 sakerna så är det viktigt för mig att det bli helt rätt", och så får han se till att lära sig dem, och när det gäller övrigt får du lära dig att acceptera att det kommer bli fel ibland, men att det med största sannolikhet har ganska lite att göra med din mans känslor eller engagemang. Förhoppningsvis är han bra på att visa engagemang och omtanke på andra sätt (?)

Om det nu är så viktig sak för dig, vilket det bevisligen verkar vara, varför inte stäng av alla radio, TV, musikspelare och mobiltelefoner och sätt er och diskutera det hela!??

Jag tror du har större framgång att diskutera det med din partner än att diskutera det på detta forumet med främmande som ändå aldrig kommer att äta upp DINA chips och köpa andra äckliga sorter som förblir oätna och hamna i soporna.