Kan man tvinga bort katten?

En katt är ju en familjemedlem, och det är ju jätteelakt att lämna bort den bakom den andres rygg. Jag skulle bli så arg och ledsen om min partner gjorde så att all kärlek skulle vara som bortblåst. Jag älskar mina katter högt, och att då inte ens få ta farväl, katten är bara borta? Nej, tänk om!

Först och främst - hur gammal är katten? Inne eller utekatt? Hur länge har ni haft katten? Blev du bara plötsligt allergisk en dag, och om det gick till så - är du säker på att det är katten som ger allergin?

Varför vill du inte prova allergitabletter?
Har ni provat andra saker, tex att katten inte får vara i vissa rum och dammsuga ofta? Hur är dina symtom?

Det är inte så bara när det är en älskad familjemedlem. Sedan är det såklart så att hälsan måste komma först, men det kan ju finnas andra åtgärder än omplacering.
Dessutom kanske inte så lätt att hitta en ny familj heller med tanke på alla katter som finns ute på annons. Man vill ju inte lämna sin älskling till vem som helst.

Så du menar att omplacering, avlivning eller garaget är enda alternativet? Det hade det inte varit för mig.

Du verkar ju inte bry dig om djur så mycket så såklart det inte var jobbigt för dig, själv sörjer jag fortfarande katter jag har fått ta bort pga sjukdomar för flera år sedan. Så jo, det är svårt om man älskar sitt djur.

Har jag ens skrivit att man ska lämna bort sitt barn!? Så nej, det är verkligen inte det jag tänker på.

Varför sitter du och hittar på? Jag skrev i mitt första inlägg till dig ?givetvis måste hälsan komma först? så varför tror du inte jag skulle prioritera mina barn över vår katt?

Dock förmodligen inte en vuxen om inte symtomen var dödligt allvarliga, eftersom min partner eller jag, om vi blev allergiska, hellre levt med symtomen än utan katten. Särskilt som den ändå är lite till åren, då hade vi stått ut.

Missförstådd har jag blivit av dig för att du tydligen inte läser mina inlägg och därefter skriver saker jag inte sagt.

Jag har redan skrivit om andra alternativ. Men ok.

Mitt alternativ hade varit att söka efter annat boende där det skulle vara möjligt att dela upp bostaden så att katten hade en egen del. Skaffat luftrenare och städat ofta. Och ätit allergitabletter när det varit som värst.

Du kanske ska sluta dra slutsatser om vad du läser när det är du själv som inte läser ordentligt? Först drog du upp ?katten skulle nog inte gilla att bo i garaget? när jag aldrig skrivit något om garage, och sedan att jag ?inte skulle prioritera barn så de måste bort? när jag redan skrivit att hälsan kommer först.

Nu gjorde du samma sak igen, skrev jag "ett extra rum"? Nej, det gjorde jag inte, alltså var det inte det jag menade. Jag skrev "en del" inte "ett rum". Vad sägs om tex ett hus med två våningar?
Eller dela av på mitten?

Mitt första inlägg till dig var " Det är inte bara att göra sig av med katten" dvs, det finns känslor inblandat som gör att det inte är bara att göra sig av med den. Förstår du? Ibland kanske man måste omplacera, men då måste man också anstränga sig och hitta en bra familj. Du skrev att det tar en vecka, men jag skulle aldrig nöja mig med första bästa. Det skulle också isåfall få vara ett ställa där vi kan hälsa på katten och få om inte dagliga, så ofta uppdateringar om hur den har det. Vår katt är vår familjemedlem!

Hälsa är inte bara fysisk hälsa utan även psykisk. Skulle mina barn bli allergiska skulle de bli helt förtvivlade över att förlora sin älskade kisse. Det finns alltid lösningar och för mig är omplacering inte ett alternativ så länge inte allergin är dödlig och man kan ordna det på annat sätt.

Om jag blev allergisk skulle det vara mer skadligt för mig att göra mig av med min kisse. Hade stått ut fysiskt eftersom det psykiska varit värre.

Hade du känt min katt hade du heller aldrig gjort dig av med honom, hur dåligt du än mådde. Han är speciell och kommer inte lämna mitt hem av någon annan orsak än att han är för gammal för att leva.
Skulle någon i familjen bli allergisk så skulle vi lösa det, men inte med omplacering eller avlivning! Aldrig i livet.  Varför skulle det INTE gå att leva med allergi när det finns en massa andra sjukdomar folk kan leva med? Även om de inte har något val så finns det värre saker än allergier och folk överlever det med.